Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Romantiken
Chr. W. Eckersberg, Utsikt från
Tre Kronors batteri med
Köpenhamn i bakgrunden, 1836.
Hirsch-sprungs museum, Köpenhamn.
Marinmåleriet blev den
förnyelsekälla, varur realisten Eckersberg
under senare år hämtade sin
inspiration.
på det stora europeiska temat. Därav följer givetvis många likheter
inbördes men nästan ännu mera påfallande är de stora olikheter, som
därjämte finnas, beroende på skilda samhälleliga förutsättningar, men främst
på den personliga inriktningen hos ledargestalterna. Den senare faktorn
har framförallt varit bestämmande för den omständigheten, att likartade
strömningar nådde sin kulmen vid skilda tidpunkter hos de olika
nordiska folken. Vänder vi blicken från Sverige till Danmark kan man t. ex.
omedelbart fastslå, att en franskbetonad klassicism spelar en dominerande
roll och under de första decennierna av 1800-talet kommer att stilmässigt
helt prägla även Italiaresenärerna. En annan olikhet är att den götiska
rörelsen med dess svärmeri för fornnordisk tradition visserligen i Danmark
motsvaras av en liknande våg av intresse men att denna huvudsakligen
tillhör 1700-talets förromantik och att rörelsen bäres av akademien, inte
som i Sverige är en oppositionsföreteelse. Till olikheterna kommer mot
slutet av perioden det förvånande faktum, att de danska konstnärerna,
trots livliga förbindelser med Tyskland, aldrig försvär sig åt Düsseldorf
och vad detta innebär på gott och ont såsom de svenska och i hög grad
även norska och finska konstnärerna gjorde.
Att den danska förromantiken fick en programmässigt nationell
prägel beror som antytts i hög grad på Abildgaards personliga inställning.
Med sin intellektuella vakenhet omfattade han med största intresse de
landvinningar i fråga om kännedom om Danmarks äldre historia,
Edda-diktningen o.d. som just vid denna tid gjordes. Redan under hans Romår
på 1770-talet tar han därför upp motiv som »Ymer och Audumbla» och
hans receptionsstycke till danska konstakademien föreställer ett ämne
ur Sven Tveskäggs historia. Därvid önskade han precis som de senare
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
