Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romantiken, av Gertrud Serner - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gertrud Serner
H. E. Freund, Abraham utdriver
Hagar och Ismael, 1817.
Glypto-teket, Köpenhamn. Människornas
proportioner med små huvuden
och långa lemmar och den
konventionella draperibehandlingen i detta
ungdomsverk visar Freunds
bundenhet till den klassicistiska
traditionen. Mera personligt präglad
är däremot den uttrycksfulla
grupperingen.
engelska naturpoeterna och prerafaeliterna, hos de tyska nazarenerna,
fornsvärmarna och vildmarksprofeterna. De övriga nordiska länderna
intar heller ingen central plats i den europeiska utvecklingen, men har
dock ett mycket rikare kontaktregister. Den danska konsten har inte
förlorat på att hålla sin egen linje. Den fick sin karaktär av den starka
klassicerande traditionen, som var en konservatism, men som paradoxalt
nog i viss mån blev ett föregripande av en kommande utveckling mot
det senare 1800-talets realism.
Vad som sagts om måleriet gäller i ännu högre grad om skulpturen.
Den klassicistiska skulpturen, representerad av Thorvaldsen med hela
tyngden av dennes storhet, produktivitet och världsrykte, intog en
rangplats, ur vilken ingen varken ville eller kunde rubba den. Så mycket
mera intressant är det, att en av de unga skulptörer, som själv arbetade
i klassicistisk stil, dessutom gjorde några mycket personliga och
intressanta försök att i rent romantisk anda gestalta några figurer ur den
nordiska mytologien, alltså samma uppgift, som Fogelberg satte sig.
Herman Ernst Freund (1786—1840) visar sig t. ex. i sin relief »Abraham
sänder bort Hagar och Ismael», för vilken han erövrade akademiens
guldmedalj, att vara antikens läraktige elev och hans Ragnarök-fris,
som utfördes för det senare avbrända Christiansborg, är en sorts
Part-henonfris med nordiskt ämne. Men även i dessa arbeten märker man en
rörligare puls, en mera dramatiskt känsloladdad intensitet än vad den
programmässiga klassicismen egentligen ville tolerera. Sin formskapande
fantasi, som inte bara stannade vid ämnesbehandlingen utan som även
sökte en ny yttre dräkt för upplevelsen, fick han tillfälle att lägga i dagen,
då han 1822 gjorde några skisser till nordiska gudafigurer, av vilka
H. E. Freund, Loke, 1822.
Statens museum for kunst,
Köpenhamn. Trots sitt lilla format —
tre decimeter hög — är statyetten
det märkligaste utslaget av det
danska forntidssvärmeri, som
motsvarar den svenska göticismen.
352
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
