Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt friluftsmåleri, av Bo Lindwall - Ernst Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bo Lindwall
man märkte inte att den satte nya och större skygglappar på de frigjorda
konstnärerna. Naturalismen befriade konsten från
Düsseldorfkonven-tionalismen, men samtidigt bannlyste den överhuvudtaget allt som
vetenskapen inte kunde klargöra. Man betraktade romantiska verk med
misstänksamhet eftersom man saknade instrument för att mäta deras
konstnärliga halt och därför tog den egna realistiska konsten som rättesnöre.
I mängden av stora talanger bland 8o-talets svenska konstnärer
framstår Ernst Josephson för eftervärlden som det enda geniet. Att hans
samtid inte kunde uppskatta hans begåvning är inte att undra över.
Josephson var inte något underbarn som slog sin omgivning med häpnad. Han
var länge bunden av sin borgerliga familjs konventionella
konstuppfattning. Han var av naturen inte någon virtuos som bländade med
tekniska konststycken som exempelvis Zorn. Hans oerhörda ärelystnad
tycktes nog hans kamrater något överdimensionerad. Men hans
ärelystnad var inte banal uppkomlingsambition: »Jag är gruvligt ärelysten,
ty jag nöjer mig ej med guld, ej med att bli firad och komma i rop, min
ärelystnad sträcker sig bortom graven. Den består däri att jag förmådde
skapa ett verk framför vilket, sedan jag länge sedan somnat för evigt,
en konstnär skulle stanna och säga: Han var konstnär!»
Den unge Josephson hade inte ungdomens vanliga självsäkra känsla
av att vara sig selv nok. För honom kunde inte studierna vara nog
djuplodande. Akademien brukade rekommendera sina stipendiater att i
museerna kopiera gamla mästare, men t. o. m. professorerna blev
betänksamma, då Josephson år efter år under 70-talet fördjupade sig i
Carl Larsson (1853—I9I9)^
Ernst Josephson vid staffli.
Interiör från Fürstenbergska
galleriet, detalj, 1883. Göteborgs
konstmuseum.
Ernst Josephson (1831—1906),
Faun och nymf. 1878.
Nationalmuseum, Stockholm. Josephson
kom aldrig till München, men
också på honom gjorde Kronbergs
Jaktnymf ett starkt intryck. Då
han vistades nere i Italien i slutet
på 70-talet sökte han i
anknytning till de gamla mästarna arbeta
med likartade ämnen. Men det
pastischartade blev för påtagligt.
Några betydande konstverk i den
genren gjorde aldrig Josephson.
Men han insöp en aldrig svikande
känsla för färg och färgstoff. Hans
utomordentligt följsamma teknik
grundlädes genom studiet av de
gamla mästarna.
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
