Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt sekelskifte, av Nils Gösta Sandblad - Det nya århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiskt sekelskifte
Under 1900-talets första
decennium, samtidigt med att
nyidealismens figurkonst fick nytt liv,
började de unga skulptörerna mera
allmänt frigöra sig från beroendet
av Rodin och söka syntetisk form.
I Paris hade Bourdelle 1900
framträtt med reliefer av stor, samlad
hållning och i München predikade
Adolf Hildebrand det slutna
blockets princip. I Sverige sökte Carl
Milles i hermen över Oscar
Lever-tin förnyelse i anslutning till den
assyriska konstens stränga
stilideal. Men han lät aldrig formstudiet
förkväva fabuleringslustan. En
nyidealistisk figurvärld lever
ständigt på nytt upp i hans konst. —
Carl Milles. Monument på Gösta
Ekmans grav, 1940, rest 1949.
Carl Milles, Oscar Levertin,1909,
Nationalmuseum, Stockholm.
rerna fram till en syntetisk figurstil. 1902 utlystes den tävlan om ett
Engel-brektsmonument i Falun, vilken efterhand gav som resultat Christian
Erikssons stod på Kornhamnstorg i Stockholm, (avtäckt 1916), med de
strängt stiliserade relieferna på det höga postamentets sidor och den
hopkrupne nakne armborstskytten på krönet. 1912 fullbordade Carl Eldh
»Ungdom». Efter studier hos Adolf Hildebrand i München utförde Carl
Milles 1906 de i det kubiska blocket inskrivna, summariskt huggna
»Björnarna» i Berzelii park i Stockholm, 1909 den assyriskt stränga
Levertin-bysten och 1912—13 den slutgiltiga gipsen till Sten Sturemonumentet i
en nästan kubistisk formgivning — och först med dessa erfarenheter
bakom sig var han mogen att fritt hänge sig åt de figurala drömmar, vilkas
samband med 90-talets idévärld tidigare påtalats. 1909 upptäcktes den
folklige träsnidaren Axel Pettersson, »Döderhultaren», (1868—1925),
vars ursprunglighet i motivval och form just nu så fullständigt gick
samman med tidens egna strävanden. En motsvarande brytning mellan ro-
34
529
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
