Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Krigstidens isolering (B. L.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vär egen tids konst
O t te Sköld, Nature mor te, 1918.
De franska kubisternas arbeten i
papier collé fick oftast sin verkan
genom ganska sparsamma e ffekter,
ett tidningsfragment eller en
tapetbit mot ut spar ad bakgrund i
förening med några få målade former.
Otte Sköld har begagnat sig av
tekniken på helt annat sätt i denna
romantiska, överfyllda
komposition som förebådar surrealismen
genom sin förmåga att väcka
associationer åt olika håll. Mot
olje-trycksbanalitet och
cigarrlådero-mantik bryter några målade
partier med chockartad, överraskande
kraft.
Isaac Grünewald, Lyftkranen,
1914. Nationalmuseum.
moraliskt stöd för den unga kämpande danska konsten. August Brunius
citerades i Aftenposten efter utställningarna i Sverige: »Denne kunst
har en vekstkraft som ingen annen i nabolandene.» Det var
impressio-nisterna och gruppen »De 14» som representerade landet utåt. »De 14»
hade bildats 1914, karakteristiskt nog för Norge av konstnärer ur både
den gamla och unga generationen: Deberitz, Thorvald Erichsen, Jean
Heiberg, Axel Revold, Sørensen, Dagfin Werenskiold, Erik
Weren-skiold, Wold-Torne m.fl. Det dominerande draget hos de flesta var en
nationell ton i opposition mot de internationaliserade impressionisterna,
även om några av de 14 företrädde en lika internationell Matisse-stil.
Finland stod utanför den sammansvetsade skandinaviska
konstunionen under kriget. Där utkämpades oförtrutet kampen mellan
nationellt och internationellt. 1914 hade de internationella
fransk-inspirerade målarna definitivt slagit sig samman i en sluten grupp,
kallad Septem (de sju). De sju var Magnus Enckell, Werner Thomé,
557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
