Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår egen tids konst, av Bo Lindwall och Lars Erik Åström - Färgromantiker (L. E. Å.) - Socialrealism och vitalism (B. L.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albin Amelin (f. 1902),
Arbetare. — Ingen i gruppen »Nio
Unga» var mer övertygad om
konstens politiska mission än
Amelin. Han väljer sina motiv i
kroppsarbetarnas miljö, men hans
ambition är inte så mycket att
framhäva deras eventuella dåliga
villkor som att idealisera dem. Hans
teknik är i hans bästa verk
våldsamt expressiv.
Axel Nilsson (f. 1888), Den
sjuke. — Axel Nilsson hade varit
naivist, då han greps av den
entusiasm för verkligheten som
fyllde det begynnande 20-talets
konstnärer. Han blev en av de
finaste nyrealisterna med stark
känsla för stojfernas verkan.
Sedermera stegrades uttryckskraften
i hans konst, han tog intryck av
oppositionen mot nya sakligheten
och hans teknik frigjordes. Men
hans måleri präglades inte av
optimistisk livsbejakelse utan snarare
av medkänsla med de sjuka och
svaga.
Vår egen tids konst
som frigjort hans koloristiska förmåga fördjupar han sig mer och mer i
lyriska och romantiska stämningar.
Bland svenskarna fullföljer Carl Kylberg den nordiskt romantiska
visionskonsten. Det finns många beröringspunkter mellan hans och Høsts
måleri, men medan den senare alltid begränsar sig till att avbilda den
synliga naturen, gör Kylberg dramatiska och religiösa figurkompositioner
som fortsätter traditionen från Isakson men som är fullständigt abstrakta
i sin upplösta form, som uteslutande bygger på koloristiska klanger.
Bakom Kylbergs religiösa målningar ligger Rembrandt. Gotthard Johansson
framhävde 1926 Kylbergs roll i kampen mot samtidens svenska
saklighets-svärmeri: »I en tid som åter börjat dyrka den nålfina utarbetningen, det
emalj hårda färgskalet kring en ängsligt modellerad form och den
smånäp-na soffhörnsidyllen kommer Carl Kylberg som en hänsynslöst subjektiv
färgdiktare. Han har ingen plats i den klassicistiska tidsriktningen, men
han bör hälsas välkommen som en av de få verkliga, helt inifrån skapande
koloristerna i vår konst.»
Socialrealism och vitalism
Ingenstans hade nyrealismen blivit så traditionsbunden och (hos
medelmåttorna) så reaktionär som i Sverige. Ingenstans blev heller
oppositionen starkare. Redan 1925 visade sig de första tecknen, samtidigt som
realismen firade sina största triumfer. Då organiserades gruppen »Nio
Unga», bland vilka Albin Amelin, bröderna Carl och Gustaf
Alexanders-son, Martin Emond och Sven Erixson befann sig. Carl Alexandersson har
senare berättat att gruppens avsikt var att bryta ner det virtuosa
illusionsmåleriet och sträva mot en friare, mer målerisk uppfattning. Men
man ville också föra svensk konst bort från alla internationella »ismer»
för att nå fram till en svensk syn. Man ville skapa en fullödig fortsättning
på den nationella konst som odlats av Konstnärsförbundarna, framför
allt Karl Nordström och Eugène Jansson. Dessa nio unga kom delvis
ur arbetar- och småborgarklasserna, de ville ge uttryck åt den
småborgerliga och proletära svenskheten. Just den karaktären blir ytterligare
betonad genom den avsiktliga tafattheten i teckningen och det grova
hantverket. Deras program var inte olikt purfinnarnas från seklets början.
Men hos finnarna var det nationella nästan krampaktigt framhävt; man
märker knappast något av social indignation eller tendens. För några av
de unga svenskarna (Amelin, Carl Alexandersson) är konsten ett vapen i
den sociala kampen för bättre villkor. De vill gripa in i det politiska
skeendet med sin agitatoriska konst och engagerar sig i de radikalaste lägren.
Men andra åter (t.ex. Sven Erixson) glömmer bort den sociala
indignationen inför motiven och gläds åt livet; de berättar om det pittoreska och
589
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
