Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommentarer - Romantiken - Friluftsmåleriet - Nordiskt sekelskifte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christen Dalsgaard, 1942, H. Bramsen, Målerier af
P. C. Skovgaard, 1938, K. Madsen, Johan Thomas
Lundbye, 2. forög. Udg., 1949, A. Aubert, Maleren
Johan Christian Dahl, 1920, S. Willoch, Maleren
Thomas Fearnley, 1932, T. Stjernschantz, Alexander
Lauréus, u.å., B. Hintze, Robert Wilhelm Ekman, 1926.
Friluftsmåleriet
Sverige
Av svenska översiktsverk är alltjämt Georg
Nordensvans Svensk konst och svenska konstnärer under det
ig:e århundradet.Ny omarb. uppl. I—II, 1925—28 det
rikaste. Sixten Strömboms Konstnärsförbundets
historia I, 1945, ger bakgrunden och förebuden till
opponentrevolten liksom själva händelseförloppet under
1800-talet med en rikedom av detaljer och brevcitat som
aldrig tidigare blivit offentliggjorda. Samma händelser
får man i ögonvittnets perspektiv i Georg Paulis böcker
I vår ungdom, 1925, Pariserpojkarne, 1926 och
Opponenterna, 1927. Carl Larssons posthuma memoarer Jag,
1931 ger också en mycket personlig bild av de unga
konstnärernas liv under 70- och 80-talet i Stockholm och
Paris. I några uppsatser som medtagits i Richard Berghs
båda böcker Om konst och annat, 2:a uppl. 1919 och
Efterlämnade skrifter om konst och annat, 1921 har
några av 8o-talsproblemen ventilerats.
Landskapsmåleriet har blivit omsorgsfullt inventerat i
Viggo Loos’ stora översikt Friluftsmåleriets genombrott
i svensk konst 1860—85, 1945.
Av historiemålarna har Nils Forsberg skildrat sina
minnen i Mitt liv, 1929, där särskilt hans år i Frankrike
från slutet av 1860-talet till medaljåret 1889 har intresse.
Gustaf Cederström har i en rad böcker bl.a. skildrat sitt
liv som målare i Paris.
F.ö. finns det numera monografier över de flesta av
70- och 80-talens mera framträdande svenska konstnärer
liksom man kan finna monografiska uppsatser i Ord
och Bild. Ny Illustrerad Tidning följde med levande
intresse konstutvecklingen under hela skedet.
Norge
Den första och fortfarande den rikaste översikten över
norsk 70- och 8o-talskonst är Jens Thiis, Norske malere
og billedhugger I—III, 1904—07. En analys av tidens
konstnärliga problem ger Leif Østby i Fra naturalisme
til nyromantikk, 1934. Den norska tidskriften Kunst og
Kultur, har haft många uppsatser om 80-talets stora
konstnärer. De norska målarna var ofta f.ö. själva
författare av mycket hög kvalitet. Chr. Krohgs porträtt av
sina konstnärskamrater är skarpa, kvicka och artistiskt
impressionistiska. Han har samlat allt vad han skrivit i
fyra böcker med samlingstiteln Kampen for Tilværelsen,
1920—21. Werenskiolds artiklar är samlade i Kunst,
kamp, kultur, 1917. Skredsvigs minnen finns i Dager og
netter blandt kunstnere, 1943, Gerhard Munthes i
Minder og meninger, 1919. Däremot har norska
konsthistoriker inte i samma grad som svenskarna författat
monografier över naturalismens konstnärer.
Danmark
Länge var den av Karl Madsen redigerade Kunstens
Historie i Danmark, 1901—07, det enda översiktsverket.
Under de sista åren har utkommit ett par konsthistorier
som också berör 70- och 80-talen. Erik Zahle har
redigerat Danmarks Malerkunst, 3. Udg., 1947, Jan
Zi-brandtsen har skrivit Möderne dansk Maleri, 1948.
Bland naturalisternas jämnåriga har Karl Madsen varit
den trägnaste konsthistoriske författaren. Här kan
nämnas hans bok om Skagenmålarna Skagens Malere og
Skagens Museum, 1929, och hans monografi över
Theodor Philipsen, 1912, som på sista tiden också fått
sin konst analyserad i en liten bok av Harald Leth,
1942. Kristian Zahrtmann hyllades efter sin död i En
Mindebog, utg. av F. Hendriksen, 1919. F.ö. finns
uppsatser om dansk konst från detta skede ofta publicerade
i olika tidskrifter: Kunstbladet, 1888, red. Karl Madsen,
Kunstbladet, 1898, red. E. Hannover, Kunst, 1899—
1907, Kunstbladet, 1909—10, red. Carl V. Petersen och
W. Wanscher.
Finland
Den finska konsten har inte blivit lika utförligt
behandlad som motsvarande konst i övriga nordiska länder.
L. Wennervirta, Finlands konst, 1926 behandlar även
detta skede. Det är f.ö. den enda sammanfattningen på
svenska. Bertel Hintzes stora Edelfeltsmonografi I—III,
1942—44 ger emellertid en mycket levande bild av hela
epoken. F.ö. får man i tidens korrespondenser från
Finland till »Ur tidens krönika,» en ganska klar bild av den
finska konsten så som den visades upp på
Konstföreningens stora utställningar.
Nordiskt sekelskifte
Undersökningen utgår från förf:s Anders Trulson, en
studie i sekelskiftets svenska måleri, 1944, till vars mera,
omfattande exemplifiering hänvisas. Förf, har även
behandlat skedet t.ex. i Skulpturen i Vår tids konst och.
diktning i Skandinavien, 1948 och i »Vad vår kamp gällt»
i Ord och Bild 1948 samt i smärre monografiska studier
som Ester Almqvist i Ord och Bild 1937 eller August
Johnsson i Malmö musei månadsblad 47, 1942.
Synpunkterna på Karl Isaksons konst framfördes vid Gustaf
Engwalls disputation i Uppsala den 18 mars 1944 och har
utvecklats av Karin Bergqvist, Karl Isakson. Idévärld
och motivgestaltning i Skånska konstmuseum, 1949.
Samtliga brevcitat rörande Axel Gallen-Kallela är hämtade
ur hans opublicerade brevsamling hos fru Inger
Väi-sänen, Helsingfors. För givande samtal tackar förf,
särskilt museidirektör Sigurd Schultz och fru Merete
Bodelsen, Köpenhamn, direktörerna Sigurd Willoch och
Johan H. Langaard samt konservator Leif Østby, Oslo,
intendenten Bertel Hintze, förf. Ragnar Ekelund och
docent Aune Lindström, Helsingfors.
Den stora ehuru ojämna litteratur, som berör
sekelskiftet, kan här uppräknas endast i den mån den direkt
636
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
