Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Æbeltoft - Ædi’l, edil - Æneas - Aer - Aera - Aerob - Aerodrom - Aerodynamik - Aerologi - Aeromekanik - Aeronaut - Aeroplan - Aerostatik - Ærugo nobilis - Ærö - Ærösköbing - Aesculapius - Æstuarium - Ætius - Afasi - Affabel - Affekt - Afficiera - Affinering - Affinitet - Affirmera - Affisch - Affix - Afganistan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Æbeltoft, stad vid Æbeltoftviken, ö.
Jylland, Danmark. 2,000 inv
Ædi’l, edil, fornromersk ämbetsman,
vilken biträdde folktribunerna
särskilt vid bevakandet av plebejernas
intressen. Senare fingo Æ. huvudsakligen
till uppgift att övervaka
ordningen.
Æneas, se Eneas.
A’er, lat., luft. Aero- i sammansatta
ord anger, att dessa ha med luften
att göra, t. ex. aerologi = luftvetenskap,
aeroplan = flygplan (flygmaskin),
aeronaut = luftseglare.
Aera [e-], se Era.
Aero’b är egenskapen hos en
organism att kunna leva endast vid
tillgång till luftens syre. Motsats:
anaerob.
Aerodrom, byggnad för luftfartyg,
flygplats.
Aerodynami’k, läran om gasformiga
kroppars rörelse. Emedan gaser
fysikaliskt i de flesta avseenden icke
principiellt förhålla sig på annat sätt än
vätskor, sammanföras A. numera
vanligtvis med Hydrodynamik*.
Aerologi’, läran om luften.
Aeromekani’k, gasformiga kroppars
mekanik, uppdelas i Aerostatik* och
Aerodynamik*. Den kinetiska
gasteorin liksom gasernas molekylära
förhållanden i allmänhet hänföras
vanligtvis ej till A.
Aerona’ut, luftseglare, flygare.
Aeropla’n, flygplan, se Flygväsen.
Aerostati’k, läran om de egenskaper,
som utmärka gaser i vila, i främsta
rummet behandlande tryck och täthet
och därmed sammanhängande fenomen.
Æru’go no’bilis kallas det
grönaktiga överdrag, som koppar och
bronsföremål i fria luften med tiden
erhålla. A. kan numera eftergöras med
kemiska medel.
Ærö, ö i östersjön, s. om Fyen,
Danmark. 89 kvkm. 12,000 inv. Ærö
är tämligen kuperad, högsta punkten
68 m. ö. h. Jordmånen är mycket
fruktbar. Ön tillhörde före 1864
Schleswig men avträddes då icke till
Tyskland.
Ærösköbing, stad på Ærö, Danmark.
1,300 inv.
Aescula’pius, läkekonstens gud i det
gamla Grekland. A. avbildades
vanligen med en skål och en stav, kring
vilken en orm slingrade sig.
Æstuarium, se Ästuarium.
Ætius, se Attila.
Afasi’, kallas bristande förmåga att
medels språket lämna el. mottaga
meddelanden. Denna brist beror på
skador å vissa områden av hjärnan.
Vid ”motorisk afasi” kan ljud
frambringas men ej sammansättas till ord.
Vid ”sensorisk afasi” hör man ljud
men kan ej uppfatta betydelsen av de
talade orden. Språksvårigheter, beroende
på fel i talorganen, på dövhet
el. dyl., höra ej hit.
Affa’bel, vänlig, nedlåtande.
Affekt’, häftig sinnesrörelse såsom
vrede, fruktan etc. — Affektation,
tillgjordhet. — Affekte’rad,
tillgjord. — Affektion,
tillgivenhet. — Affektionsvärde,
det värde ett föremål, oberoende av
penningvärdet, har som personligt
minne el. dyl.
Afficie’ra, göra intryck på, angripa,
smärta.
Affinering, tillvägagångssätt, genom
vilket i blandningar av silver och
guld metallerna skiljas från varandra.
För A. användes i allmänhet
koncentrerad svavelsyra, som ej angriper
guldet men löser silvret till sulfat; ur
sulfatet kan sedermera silvret
utvinnas.
Affinite’t, kemisk frändskap, anger
den olika lätthet, varmed kemiska
ämnen förena sig med varandra. Syre
och väte säges hava stor affinitet, de
förena sig lätt till vatten (vätet
brinner), varvid energi (värme) avges.
Affirme’ra, bestyrka, bejaka,
stadfästa.
Affisch’, anslag, utgörande reklam
för konstföreställningar, tekniska
fabrikat o. dyl.
Affix’, förstavelse (prefix) el.
ändelse (suffix). Ex. be-räkna,
sann-ing.
Afganista’n, självständig stat i Asien
mellan Indien, Persien, Kirgisrepubliken
och Bokhara. 635,000 kvkm.,
omkr. 12 milj. inv. Huvudstad Kabul,
100,000 inv. A. omfattar ö. delen av
Irans högland och upptages till stor
del av ofruktbara alper och
höglandsstäpper. Många dalgångar och
dalslätter, särskilt inom landets n.
delar, äro dock bördiga och väl uppodlade
med tillhjälp av bevattningskanaler
från bergsfloderna. Fruktodlingen
står högt och är av stor
betydelse både för landets försörjning
och för dess handel på Indien. Vete,
ris och majs äro de viktigaste
sädesslagen; fåret är för folkförsörjningen
det viktigaste husdjuret. Av produkter
från A. märkas dyrbara mattor
och sidenvävnader. Landet saknar
järnvägar. Afganerna äro ett
blandfolk med indiska, persiska och
semitiska beståndsdelar. De ha ett eget
språk (pushto), men det officiella
språket är persiska. Religionen är
muhammedansk, folkbildningen står
lågt. A. är sedan 1922
konstitutionell monarki under en emir. —
Historia: Under antiken
tillhörde A. Perserriket och intogs jämte
detta av Alexander den store.
Senare inträngde hunner, araber och
mongoler. På grund av sitt läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
