Europas. Befolkningen uppskattas till omkring 140,000,000 (se nedan). — Den n. delen av A. upptages till största delen av ett väldigt, övervägande av öknar bestående slättområde, Sahara. N. om detta sträcker sig emellertid s. om v. Medelhavet och mot Atlanten Atlasbergens höga kedjor med toppar upp till 4,700 m. Mot ö. når Sahara fram mot Nillandet. Området s. om Sahara sammanfattas under namnet Sudan. S. om Nilområdet upptages ö. Afrika av Abessiniens bergland och liögslättsområdet kring de östafrikanska sjöarna med enstaka höga vulkanberg, bland vilka Kilimanjaro, A:s högsta fjäll, når 6,010 m. höjd. V. om dessa högländer ligger Kongo-områdets lågland. Södra A. upptages övervägande av högslätter, längst i sö. begränsade av Drakbergen ocli andra randberg. Inom detta område ligger den något lägre Kalaliariöknen. A s viktigaste sjöar äro i ö. Ukereve (Afrikas största sjö), Tanganyika och Nyasa, i Slidan Tsadsjön. Mest betydande floder äro Nilen, som utrinner i Medelhavet, Senegal, Nigei\ Kongo- och Oranjefloden, som utrinna i Atlanten, och Sambesi, som utrinner i Indiska oceanen (se dessa ord). A:s kuster äro föga sönderskurna, och utanför dem ligga endast få öar, av vilka emellertid en, Madagaskar, är mycket stor (ytvidd omkr. 580,000 kvkm. el. som Sverige och Danmark sammantagna). — Klimatet i Sahara liksom i det sydvästligaste A. och Kala-hariöknen utmärkes av oerhört heta dagar men svala nätter och en dödande torka; växtliv finnes där endast i oaserna. Guineakusten och Kongo-oinrådet äro nederbördsrika och bära liksom mellersta delen av kuststräckan mot Indiska havet tropiska regnskogar. Sudan, Östafrika och området söder om Kongos regnskogar, med undantag av de sydvästliga öknarna, betäckas övervägande av gräs-busk- och trädstäpper el. torrskogar I Sydafrika ha stora delar av dess;, områden odlats. A. har en på storvilt rikare djurvärld äii någon annan kontinent: bland däggdjuren märkas lejon, leopard, vild elefant, flodhäst, giraff, antiloper och apor, bland kräldjuren krokodiler och ormar. Såväl genom odlingens framåtskridande som en hänsynslös sportjakt ha många stammar av storvilt minskats och förträngts till mindre områden. — Afrikas folkslag: Huvudmassan utgöres av negrer, vilka delas i två grupper, sudannegrer, som bo närmast s. om Sahara, samt de ännu sydligare boende bantunegrerna. I s. Afrika ocli undanträngda till mera ogästvänliga trakter i det inre finnas hottentotter och buskmän samt en del egendomliga dvärgfolk. På Madagaskar bo till den malajiska rasen hörande malagasser. I kusttrakterna, särskilt i n. och s. finnas invandrande européer (holländare, engelsmän, fransmän) samt i n. ocli ö. berber (hamiter) och folk av orientalisk ras (semiter).— De afrikanska språken indelas i fyra huvudgrupper: semitiska spräk i n. Afrika (arabiskan, abessinska språk), liamitiska språk i n. Afrika (fornegyptiska, koptiska, bägge utdöda, samt de libyska och kusjitiska språken); neger språk, de suda-n e i s k a i mellersta Afrika och bantuspråken ännu sydligare. Dessutom talas i Afrika flera andra språk utom de europeiska, såsom n u-biska, hottentottiska m. fl. På Madagaskar talas en avart av de malajisk-polynesiska språken. Politisk indelning. I A. finnas endast tre självständiga stater: Egypten, Abessinien och Liberia; för övrigt är världsdelen uppdelad i kolonier. och intresseområden mellan de olika europeiska makterna. Största landägare är England, vars besittningar (tillsammans 11 milj. kvkm. och omkr. 60 milj. inv.) sträcka sig från Sydafrika (Sydafrikanska Unionen) över de stora sjöarnas område fram till Röda Havet och Egyptens sydgräns (Anglo-Egyptiska Sudan) ; dessutom har England en koloni ö. om Abessinien (Brittiska Somaliland) samt vid Guineakusten (Nigeria, Guldkusten) och i västligaste Afrika (Sierra Leone, Gambia). Frankrikes besittningar (10 milj. kvkm., 30 milj. inv.) äro Marocko, Algeriet ocli Tunisien, omfattande Atlasbergen och delar av Sahara. Franska Västafrika omfattar större delen av Sahara; med detta område sammanhänga andra franska kolonier vid Guineakusten och Atlantkusten (Franska Ekvatorial-afrika, Daliomey, Elfenbenskusten, Senegal etc.); dessutom hör Madagaskar till Frankrike, liksom en del småöar. Italienska besittningar (1.6 milj. kvkm., 1.7 milj. inv.) äro mellersta Medelhavskusten (Libyen) och ökenområden s. därom samt Eritrea och Italienska Somaliland i östligaste Afrika. Spanska besittningar (0.3 milj. kvkm., 1.2 milj. inv.) äro bl. a. Spanska Marocko, Kanarieöarna ocli därinnanför liggande kustområde (Rio de Oro). Portugisiska besittningar (2 milj. kvkm., 8 milj. inv.) äro Kap Verde-öarna, Portugisiska Guinea, samt i sv. A. Angola och i sö. A. Mocambique, Kongoområdet (2.4 milj. kvkm., 17 milj. inv.) är belgiskt. — Näringar, se de olika länderna och besittningarna. Afrikas upptäcktsliisto-r i a. Under forntiden märkas de liögt Tidens Lexikon.