Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ambrosia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rika och Sydamerika. Mest bekant är
Axolotl (A. tigrinum) i
Nordamerika. Dess larv blir könsmogen och
fortplantar sig utan att (annat än i
undantagsfall) bli fullt utbildad d. v. s.
mista sina gälar och övergå till lantliv.
Ambro’sia, som betyder odödlighet,
var enligt den grekiska mytologin
gudarnas föda liksom nektar var deras
dryck.
Ambro’sius, 340—97, biskop i
Milano, skapade efter orientaliskt-grekiska
förebilder den ambrosianska
kyrkosången, vilken omfattade växelsång,
hymner och recitativ.
Ambulans [-lang’s], benämning på
den rörliga sjukvården i fält.
Ambulansvagn är en för sjuktransport
inredd vagn.
Ambulato’risk, kringvandrande,
flyttbar. — A m b u 1 e’r a, vandra omkring.
Amen, ursprungligen assyriskt, senare
hebreiskt bekräftelseord ”vare det sä”.
Amendement [amangdömang’],
”förbättring”, förändring el. tillägg i ett
föreliggande lagförslag.
Amen’tia, en vanligen akut
sinnessjukdom, kännetecknad av oro och
omtöckning.
Ame’rigro Vespucci [-vespuftji], 1451
—1512, italiensk sjöfarare, företog
upptäcktsresor i spansk tjänst och är
möjligen den, som först nådde fram
till Amerikas fastland. Världsdelen
har fått sitt namn efter A.
Amerika, den ”Nya Världen”, är
näst Asien störst bland världsdelarna
och har en längre utsträckning i
nord-sydlig riktning än någon av de övriga.
A:s ytvidd (Grönland inberäknat)
utgör 42 milj. kvkm. och folkmängd
omkr. 210 milj. inv. Det
amerikanska fastlandet utgöres av två väldiga,
mot s. avsmalnande block,
Nordamerika och Sydamerika, förenade genom
Centralamerika, vars smalaste
sydöstliga del, Panamanäset, är
genomskuren av Panama kanalen.
Centralamerika och den därutanför liggande
övärlden, de Västindiska öarna, bruka
sammanfattas under namnet
Mellanamerika. — Fysisk-geografiska
förhållanden och politisk indelning, se
Nordamerika, Mellanamerika och
Sydamerika. — Näringar etc., se de
skilda länderna och kolonierna. —
Upptäcktshistoria. Man har
framkastat antaganden, grundade
bl. a. på grekiska och kinesiska
författares uppgifter, att A. skulle varit
känt redan under forntiden. I
isländska sagor omtalas även, huru
Grönlandsfarande nordbor råkat landa
på kusten av A. (se Leif Eriksson).
Upptäckten av A. kan emellertid med
full säkerhet ej fastställas förrän till
år 1492, då Columbus under en färd,
företagen i avsikt att nå Indien,
landsteg på en av Bahamaöarna samt vi-
dare upptäckte Cuba och Haiti.
Under sina följande resor kom Columbus
till Porto Rico samt till Central- och
Sydamerika. Labrador upptäcktes 1497
av Giovanni Caboto. Den nya
världsdelen uppkallades efter
upptäcktsresanden Ainerigo Vespucci. I början
av 1500-t. koloniserades delar av
Brasilien av portugisen Cabral, medan
Mexico intogs av spanjoren Cortez.
Genom Magalhaes världsomsegling
fick man klart för sig, att A. var skilt
från Indien. 1532—33 erövrades Peru
av Pizarro och 1535—37 Chile av
Al-magro, bägge spanjorer. I
Nordamerika bedrevs kolonisationsarbetet av
engelsmän, holländare och fransmän.
Från slutet av 1700-t. ha
betydelsefulla forskningsresor företagits av
framstående vetenskapsmän,
varigenom A. utforskats i såväl geografiskt
som geologiskt avseende.
Amerikanska arbetarförbundet, The
ALmerican Federation of Labour,
stiftat år 1881, Förenta Staternas största
och betydelsefullaste
arbetarsammanslutning. A. är opolitiskt i den
meningen, att det icke är anslutet till
något politiskt parti. Det avhåller
sig däremot icke från deltagande i det
politiska arbetet utan söker främja
valet av sådana ledamöter till de
representativa församlingarna, som äro
anhängare av en arbetarvänlig
sociallagstiftning. A. har under större
delen av sin tillvaro letts av den
numera avlidne Samuel Gompers, som
efterträtts av gruvarbetarledaren
William Green.
Amerikanska frihetskriget, 1775—83.
Se Amerikas Förenta Stater.
Amerikas Förenta Stater, United
States of America [jonai’tid steits åvv
£emer’ikse] förkortat U. S. A. [jo ess
ei], gränsa i n. till Canada, i v. till
Stilla havet, i s. till Mexico och
Mexikanska bukten och i ö. till
Atlanten. 7.8 milj. kvkm., 106 milj. inv.;
med Alaska och övriga territorier
och kolonier 9.7 milj. kvkm. (Kuropa
= 9.9 milj. kvkm.), 118 milj. inv.
Huvudstad Washington. —
Naturförhållanden. Kusterna sakna
större vikar, liksom även halvöar,
med undantag för Florida längst i sö.
De äro också fattiga på goda hamnar
utom n. delen av atlantkusten.
Landet kan uppdelas i tre geografiska
huvudområden: 1. Atlantkustens
område med Alleghanybergen,
omfattande den tätast befolkade delen av U.
S. A. med intensiv industri och
handel, denna särskilt koncentrerad till
New York. 2. Mississippibäckenets
område, omfattande U. S. A:s
mellersta del från Alleghanybergen i ö. till
Klippiga bergen i v. Den n. och
mellersta delen av detta väldiga
slättområde utgör världens största spann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
