rika och Sydamerika. Mest bekant är Axolotl (A. tigrinum) i Nordamerika. Dess larv blir könsmogen och fortplantar sig utan att (annat än i undantagsfall) bli fullt utbildad d. v. s. mista sina gälar och övergå till lantliv. Ambro’sia, som betyder odödlighet, var enligt den grekiska mytologin gudarnas föda liksom nektar var deras dryck. Ambro’sius, 340—97, biskop i Milano, skapade efter orientaliskt-grekiska förebilder den ambrosianska kyrkosången, vilken omfattade växelsång, hymner och recitativ. Ambulans [-lang’s], benämning på den rörliga sjukvården i fält. Ambulansvagn är en för sjuktransport inredd vagn. Ambulato’risk, kringvandrande, flyttbar. — A m b u 1 e’r a, vandra omkring. Amen, ursprungligen assyriskt, senare hebreiskt bekräftelseord ”vare det sä”. Amendement [amangdömang’], ”förbättring”, förändring el. tillägg i ett föreliggande lagförslag. Amen’tia, en vanligen akut sinnessjukdom, kännetecknad av oro och omtöckning. Ame’rigro Vespucci [-vespuftji], 1451 —1512, italiensk sjöfarare, företog upptäcktsresor i spansk tjänst och är möjligen den, som först nådde fram till Amerikas fastland. Världsdelen har fått sitt namn efter A. Amerika, den ”Nya Världen”, är näst Asien störst bland världsdelarna och har en längre utsträckning i nord-sydlig riktning än någon av de övriga. A:s ytvidd (Grönland inberäknat) utgör 42 milj. kvkm. och folkmängd omkr. 210 milj. inv. Det amerikanska fastlandet utgöres av två väldiga, mot s. avsmalnande block, Nordamerika och Sydamerika, förenade genom Centralamerika, vars smalaste sydöstliga del, Panamanäset, är genomskuren av Panama kanalen. Centralamerika och den därutanför liggande övärlden, de Västindiska öarna, bruka sammanfattas under namnet Mellanamerika. — Fysisk-geografiska förhållanden och politisk indelning, se Nordamerika, Mellanamerika och Sydamerika. — Näringar etc., se de skilda länderna och kolonierna. — Upptäcktshistoria. Man har framkastat antaganden, grundade bl. a. på grekiska och kinesiska författares uppgifter, att A. skulle varit känt redan under forntiden. I isländska sagor omtalas även, huru Grönlandsfarande nordbor råkat landa på kusten av A. (se Leif Eriksson). Upptäckten av A. kan emellertid med full säkerhet ej fastställas förrän till år 1492, då Columbus under en färd, företagen i avsikt att nå Indien, landsteg på en av Bahamaöarna samt vi- dare upptäckte Cuba och Haiti. Under sina följande resor kom Columbus till Porto Rico samt till Central- och Sydamerika. Labrador upptäcktes 1497 av Giovanni Caboto. Den nya världsdelen uppkallades efter upptäcktsresanden Ainerigo Vespucci. I början av 1500-t. koloniserades delar av Brasilien av portugisen Cabral, medan Mexico intogs av spanjoren Cortez. Genom Magalhaes världsomsegling fick man klart för sig, att A. var skilt från Indien. 1532—33 erövrades Peru av Pizarro och 1535—37 Chile av Al-magro, bägge spanjorer. I Nordamerika bedrevs kolonisationsarbetet av engelsmän, holländare och fransmän. Från slutet av 1700-t. ha betydelsefulla forskningsresor företagits av framstående vetenskapsmän, varigenom A. utforskats i såväl geografiskt som geologiskt avseende. Amerikanska arbetarförbundet, The ALmerican Federation of Labour, stiftat år 1881, Förenta Staternas största och betydelsefullaste arbetarsammanslutning. A. är opolitiskt i den meningen, att det icke är anslutet till något politiskt parti. Det avhåller sig däremot icke från deltagande i det politiska arbetet utan söker främja valet av sådana ledamöter till de representativa församlingarna, som äro anhängare av en arbetarvänlig sociallagstiftning. A. har under större delen av sin tillvaro letts av den numera avlidne Samuel Gompers, som efterträtts av gruvarbetarledaren William Green. Amerikanska frihetskriget, 1775—83. Se Amerikas Förenta Stater. Amerikas Förenta Stater, United States of America [jonai’tid steits åvv £emer’ikse] förkortat U. S. A. [jo ess ei], gränsa i n. till Canada, i v. till Stilla havet, i s. till Mexico och Mexikanska bukten och i ö. till Atlanten. 7.8 milj. kvkm., 106 milj. inv.; med Alaska och övriga territorier och kolonier 9.7 milj. kvkm. (Kuropa = 9.9 milj. kvkm.), 118 milj. inv. Huvudstad Washington. — Naturförhållanden. Kusterna sakna större vikar, liksom även halvöar, med undantag för Florida längst i sö. De äro också fattiga på goda hamnar utom n. delen av atlantkusten. Landet kan uppdelas i tre geografiska huvudområden: 1. Atlantkustens område med Alleghanybergen, omfattande den tätast befolkade delen av U. S. A. med intensiv industri och handel, denna särskilt koncentrerad till New York. 2. Mississippibäckenets område, omfattande U. S. A:s mellersta del från Alleghanybergen i ö. till Klippiga bergen i v. Den n. och mellersta delen av detta väldiga slättområde utgör världens största spann-