I det' inre. Wisconsin ..........................145 Michigan ..............................150 Illinois ..................................147 Indiana ................................94 Ohio ......................................10G Kentucky ............................105 Tennessee ..........................109 Minnesota ............................219 Iowa ......................................145 Missouri ..............................180 Arkansas ..............................138 Oklahoma ............................181 Kansas ..................................213 Nebraska ............................201 Syd-Dakota ........................201 Nord-Dakota ......................183 Montana ..............................380 Idaho ..................................218 Wyoming ............................254 Nevada ................................287 Utah .................... 20 Colorado ............................269 New Mexico ......................318 Arizona ................................295 Utmed stilla havet. California ............................410 Oregon ................................250 Washington ........................179 Territorier. Alaska ................. 1,530 Porto Rico ........................9 Havaji ..................................17 2,632 3,667 6.485 2,931 5,759 2,416 2,337 2,386 2.404 3.404 1,751 2,028 1,769 1,296 636 646 548 432 194 77 449 939 360 333 3,427 783 1,356 1,300 256 Hela Förenta Staterna. 9.386 107,411 I spetsen står en president, vald pä fyra år, jämte ett av departementschefer bestående kabinett. Vicepresidenten, vald för samma tid, är senatens president och inträder vid förfall för republikens president i dennes ämbete. Den lagstiftande • makten utövas av kongressen, bestående av senaten (G års mandat, två repr. för varje stat) och representanternas hus (435 medlemmar, 1 repr. på omkr. 210,000 inv., valda på 2 år). Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. De skilda staterna ha i spetsen en guvernör och ett parlament och ha vidsträckt självbestämmanderätt ävensom eget rättsväsende. — Historia. På 1600-t. an-lade engelsmän, holländare och svenskar kolonier i Nord-Amerika och ur dessa ha U. S. A. framgått. Som en följd av det förtryck, som utövades i England av Jakob I och Karl Ia utvandrade ett stort antal puritaner till Amerika och grundade där N y a B n g-1 a n d, bestående av några inbördes oberoende kolonier (Massachusetts, New Hampshire, Rhode Island, Connecticut). De svenska och holländska kolonierna intogos av engelsmännen, som vid mitten av 1700-t. hade bildat 13 kolonier. Efter ett kolonialkrig mellan England och Frankrike (1756— 1763) erhöllo engelsmännen bl. a. Canada. Emellertid uppstodo ideliga stridigheter mellan England och de amerikanska kolonierna, vilka ansågo sig orättvist behandlade, särskilt i fråga om beskattning och tullar. Slutligen inträdde en öppen brytning och år 1775 utbröt det nordamerikanska frihetskriget. F. å. (4 juli 1776) proklamerade sig U. S. A. som självständiga stater på en kongress i Philadelpliia. Amerikanernas överbefälhavare var George Washington, som med seg energi förde den till en början ojämna kampen mot Englands välövade arméer. 1777 hade amerikanerna sin första stora framgång vid Saratoga, där en engelsk häravdelning tvangs att sträcka vapen. Denna händelse förmådde Frankrike att f. å. deltaga i kriget på U. S. A:s sida, vilket exempel följdes av Spanien 1779. Avgörandet i kriget framkallades av amerikanernas och fransmännens seger vid Yorktown 1781. Därefter inleddes underhandlingar om fred, som slutligen slöts i Paris 1783, då England måste erkänna Förenta Staternas självständighet. Washington blev republikens förste president. U. S. Ars område utökades under 1800-t. med bl. a. Louisiana, som erhölls genom köp av Frankrike, och Florida, som inköptes av Spanien, samt med en del områden (nuv. Texas, Arizona, California m. fl.), vilka erövrades. Emellertid uppstod i nordstaterna en rörelse, som yrkade på negerslaveriets upphävande, medan man i sydstaterna ville behålla slaveriet. Då en del sydstater med anledning av denna konflikt utträdde ur unionen, förklarade unionens president, Lincoln, att de ej ägde rätt härtill, vilket blev den närmaste anledningen till det nordamerikanska inbördeskriget (1861—65). I detta hade sydstaterna till en början segern på sin sida, men snart fingo nordstaterna överhanden, först på liavet tack vare John Ericssons monitorer. Efter en drabbning vid Gettysburg måste sydstatsgeneralen Lee återtåga och blev efter sega strider tvingad att giva sig 1S65 åt nordstatsgeneralen Grant. Därefter återställdes unionen, slaveriet förklarades avskaffat, och negrerna fingo medborgarrättigheter. 1898 förvärvade U. S. A. genom krig med Spanien Porto Rico och Filippinerna. I världskriget deltog U. S. A. från 1917 på ententens sida. A’merongen, slott mellan Utreclit och Arnhem i Holland. Wilhelm II :s uppehållsort efter flykten till Holland 1918.