Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas Förenta Stater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I det’ inre.
Wisconsin ..........................145
Michigan ..............................150
Illinois ..................................147
Indiana ................................94
Ohio ......................................10G
Kentucky ............................105
Tennessee ..........................109
Minnesota ............................219
Iowa ......................................145
Missouri ..............................180
Arkansas ..............................138
Oklahoma ............................181
Kansas ..................................213
Nebraska ............................201
Syd-Dakota ........................201
Nord-Dakota ......................183
Montana ..............................380
Idaho ..................................218
Wyoming ............................254
Nevada ................................287
Utah .................... 20
Colorado ............................269
New Mexico ......................318
Arizona ................................295
Utmed stilla havet.
California ............................410
Oregon ................................250
Washington ........................179
Territorier.
Alaska ................. 1,530
Porto Rico ........................9
Havaji ..................................17
2,632
3,667
6.485
2,931
5,759
2,416
2,337
2,386
2.404
3.404
1,751
2,028
1,769
1,296
636
646
548
432
194
77
449
939
360
333
3,427
783
1,356
1,300
256
Hela Förenta Staterna. 9.386 107,411
I spetsen står en president, vald pä
fyra år, jämte ett av
departementschefer bestående kabinett.
Vicepresidenten, vald för samma tid, är senatens
president och inträder vid förfall för
republikens president i dennes ämbete.
Den lagstiftande • makten utövas av
kongressen, bestående av senaten (G
års mandat, två repr. för varje stat)
och representanternas hus (435
medlemmar, 1 repr. på omkr. 210,000 inv.,
valda på 2 år). Allmän och lika
rösträtt för män och kvinnor. De skilda
staterna ha i spetsen en guvernör och
ett parlament och ha vidsträckt
självbestämmanderätt ävensom eget
rättsväsende. — Historia. På 1600-t.
an-lade engelsmän, holländare och
svenskar kolonier i Nord-Amerika och ur
dessa ha U. S. A. framgått. Som en
följd av det förtryck, som utövades i
England av Jakob I och Karl Ia
utvandrade ett stort antal puritaner till
Amerika och grundade där N y a B n
g-1 a n d, bestående av några inbördes
oberoende kolonier (Massachusetts,
New Hampshire, Rhode Island,
Connecticut). De svenska och holländska
kolonierna intogos av engelsmännen,
som vid mitten av 1700-t. hade bildat
13 kolonier. Efter ett kolonialkrig
mellan England och Frankrike (1756—
1763) erhöllo engelsmännen bl. a.
Canada. Emellertid uppstodo ideliga
stridigheter mellan England och de
amerikanska kolonierna, vilka ansågo sig
orättvist behandlade, särskilt i fråga
om beskattning och tullar. Slutligen
inträdde en öppen brytning och år
1775 utbröt det
nordamerikanska frihetskriget. F. å. (4 juli
1776) proklamerade sig U. S. A. som
självständiga stater på en kongress i
Philadelpliia. Amerikanernas
överbefälhavare var George Washington,
som med seg energi förde den till en
början ojämna kampen mot Englands
välövade arméer. 1777 hade
amerikanerna sin första stora framgång vid
Saratoga, där en engelsk häravdelning
tvangs att sträcka vapen. Denna
händelse förmådde Frankrike att f. å.
deltaga i kriget på U. S. A:s sida,
vilket exempel följdes av Spanien 1779.
Avgörandet i kriget framkallades av
amerikanernas och fransmännens
seger vid Yorktown 1781. Därefter
inleddes underhandlingar om fred, som
slutligen slöts i Paris 1783, då
England måste erkänna Förenta Staternas
självständighet. Washington blev
republikens förste president. U. S. Ars
område utökades under 1800-t. med
bl. a. Louisiana, som erhölls genom
köp av Frankrike, och Florida, som
inköptes av Spanien, samt med en del
områden (nuv. Texas, Arizona,
California m. fl.), vilka erövrades.
Emellertid uppstod i nordstaterna en
rörelse, som yrkade på negerslaveriets
upphävande, medan man i sydstaterna
ville behålla slaveriet. Då en del
sydstater med anledning av denna
konflikt utträdde ur unionen, förklarade
unionens president, Lincoln, att de
ej ägde rätt härtill, vilket blev den
närmaste anledningen till det
nordamerikanska inbördeskriget (1861—65). I detta hade
sydstaterna till en början segern på sin
sida, men snart fingo nordstaterna
överhanden, först på liavet tack vare
John Ericssons monitorer. Efter en
drabbning vid Gettysburg måste
sydstatsgeneralen Lee återtåga och blev
efter sega strider tvingad att giva sig
1S65 åt nordstatsgeneralen Grant.
Därefter återställdes unionen, slaveriet
förklarades avskaffat, och negrerna
fingo medborgarrättigheter. 1898
förvärvade U. S. A. genom krig med
Spanien Porto Rico och Filippinerna. I
världskriget deltog U. S. A. från 1917
på ententens sida.
A’merongen, slott mellan Utreclit
och Arnhem i Holland. Wilhelm II :s
uppehållsort efter flykten till Holland
1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
