Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asplången ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syriske konungen Tiglatpileser I.
Under de följande årh. förlorade A.
sin stormaktsställning men gjorde sig
på 800-t. åter fruktat. Landet
utvidgades genom erövringar fram till
Medelhavets kust, och Babylonien,
som gjort sig oberoende,
underkuvades åter. Israel och Samarien intogos.
På 700-t. förklarade sig den mäktige
Tiglatpileser IV för konung av
Babylonien och underkuvade Damaskus,
Ju da och Israel för andra gången.
Sanherib (705—G81) företog segerrika
krigståg i Palestina ocli gjorde Ninive
till A:s huvudstad. På 600-t. intog
Assarhaddon hela Egypten och
efterträddes av sina bägge söner, av vilka
den äldste, Assurbanipal, blev
konung i A., medan den yngre fick
Babylonien på sin lott. Emellertid lade
Assurbanipal snart under sig även
Babylonien och gjorde erövringar i
Egypten, Palestina, Arabien,
Armeni-en och Elam. Efter hans död
sönderföll det assyriska världsriket, och
resterna därav delades mellan Medien
och Babylonien, sedan Ninive intagits
(606 f. Kr.). — Assyrierna tillhörde
liksom babylonierna den
nordsemitiska stammen. I A. vilade den
förnämsta makten på hären, i det
konungen var enväldig endast så länge
han kunde stödja sin makt på denna.
Kronan var ärftlig. På de flesta av
kulturlivets områden togo assyrierna
Babylonien till sitt föredöme (jfr
Bildhuggarkonst och Byggnadskonst).
Vetenskapen om Babyloniens och A:s
kultur har fått namnet assyriologi,
därför att det var i A., som man först
företog utgrävningar för att
fullständiga den förut mycket obetydliga
kännedomen om dessa land. Talspråket
i A. var en från babyloniskan
obetydligt avvikande dialekt. Ang.
skriv-språket se Kilskrift.
Astar’te, av babylonierna kallad
Is-tar, var det grekiska namnet på en
gudinna, som ursprungligen dyrkades
av semiter, hettiter, mindre-asiater
m. fl. Hon var sol- och mångudinna,
underjordens samt fruktbarhetens
gudom.
Ast,a’tisk .magnetnål, två parallellt
upphängda, med varandra fast
förbundna magnetnålar, som hava
nordändarna åt motsatta liåll. A. är
praktiskt taget okänslig för
jordmagnetis-men och kari därför användas för
mätning av andra magnetiska krafter.
Asteni’, kraftlöshet.
Aster. — 1. Växtsläkte, fam.
Compo-sit£e, med gula diskblommor och blå,
vita och röda strålblommor.
Strandas ter (A. tripolium) är en vanlig
strandväxt. — 2. Den vanliga
träd-gårdsastern tillhör släktet
Calliste-phus*.
Asterisk’ (lat. aster, stjärna),
an-märkningstecken vanligen i form av
en stjärna (*), som hänvisar till annan
plats i texten.
Asteroi’der, småplaneter*.
Astigmatism kallas ett fel i ögats
brylningsförmåga, då ljusstrålarna ej
brytas lika starkt i alla riktningar.
Hornhinnan buktar sig ej jämnt åt
alla håll. Vid A. användes en särskild
slipning på glasögonen.
Astfma, en sjukdom, som
kännetecknas av plötsliga anfall av andnöd,
orsakad av kramp i de finare
luftrörens muskulatur. Andningen
åtföljes av ett pipande läte. Genom
in-sprutning av läkemedel häves
krampen. Andnöd kan bero exempelvis på
hjärtsjukdom men räknas då ej till
egentlig astma och behandlas på
annat sätt.
Aston [sesstn], Fr. W., f. 1877,
engelsk fysiker. Nobelpris i kemi
1922 för upptäckten medels
spektro-graf av vissa förut obekanta
egenskaper hos grundämnena.
Astor [aas’-], nordamerikansk
mil-jonärsfamilj. Genom donationer från
medlemmar av familjen A. har det
storartade Astor-biblioteket i
New-York grundats.
Astrachan [-anj’], stad i sö.
Ryssland 68 km. från Volgas utflöde i
Kaspiska havet. Huvudstad i
guver-nementet A. med c:a 130,000 inv.
Handeln på Persien och Centralasien går
väsentligen genom A.
Astraka’n. — 1. Se Äppleträd. —
2. Krusulliga, svartbruna lammskinn
från en rysk fårras. — 3. Se Astrachan.
Astra’l, astralisk, som hänför sig till
stjärnorna, stjärnlik.
Astralkropp, enligt nyplatonikerna
en i människans kropp befintlig men
för ögat osynlig substans, vilken
ansågs vara bärare av människosjälen.
A. tänktes härröra från en
utstrålning från stjärnorna och kvarleva en
tid efter döden.
Astra’lljus, det ljusskimmer, som
under stjärnklara nätter synes särskilt
mellan Vintergatans stjärnor.
As’trofysi’k, se Astronomi.
Astrolo’g, stjärntydare.
Astrologi’, stjärntydningskonst. Den
föregivna konsten att ur stjärnornas
ställning kunna förutsäga framtida
händelser och människors öden
utbredde sig från Kaldéen till Främre
Asien och Egypten, bedrevs sedan
under 800—1400-talen av araberna och
därefter i Västerlandet, till dess sä
småningom den Kopernikanska
världsåskådningen helt undanträngde
denna vetenskapligt utstyrda övertro.
Många av de främsta astronomerna i
början av nyare tid voro även
troende astrologer såsom Tycho Brahe och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
