som anspelning på atenarnas spirituella sätt att skämta. Attity’d, hållning; avsiktligt instuderad kroppsställning. Attrahe’ra, draga till sig. Attraktion, tilldragning. Dess motsats är r e p u 1 s i o n, bortstötning. En positivt elektriskt laddad kropp repelleras av en annan med positiv elektricitet laddad men attraheras av en negativt elektriskt laddad. Planeterna attraheras av solen. Attraktionen antogs förr bero på en ren av-ståndsverkan, som olika kroppar kunde utöva på varandra. Jfr i övrigt Elektricitet och Gravitation. Attrapp’, snara; överraskning; fodral o. d., liknande ett visst föremål. Attribu’t, tillbehör, kännetecken. Inom satsläran sammanfattas under benämningen A. de delar i en sats, som stående invid ett substantiv bestämma detta, ex. ögon blå, En vacker morgon. Vanligen utgöres A. av ett adjektiv. Om A. utgöres av ett sub-stantiviskt ord i genitiv, ex. Gossens bok, kallas det genitivattribut. Attundaland, de östligaste, vid kusten liggande av de tre uppländska folklanden. A. omfattade 8 liundaren el. härad. Aty’pisk, ojämn, oregelbundet förlöpande. Au, kem. tecken för en atom guld (Aurum). Au ber [åbä’r], D. F. E., 1782—1871, fransk tonsättare, mycket populär som operakompositör. Hans förnämsta operor äro Den stumma från P o r’-t i c i och F r a D i a v o’l o. Aubrie’tia, växtsläkte, av vilket en art (A. deltoidea) ofta odlas som in-fattningsväxt på stenpartier. Gråa blad och violetta blommor. Auckland [å’ldand], Nya Zeelands största stad och viktigaste hamnstad, belägen på Nordön. 168,000 inv. A. var 1840—64 Nya Zeelands huvudstad. Universitet. . Au courant [å korang’], fr., inne i, ha väl reda på (ex. vara au courant med politiska förhållanden o. d.). — Hand., till gångbart pris el. under löpande termin. Aiidhiimb’la var enligt den nordiska gudasagan en ko, som i tidernas början uppstod av rimfrostdroppar och vars mjölk livnärde jätten Ymer. Då A. slickade på de salta rimfroststenarna, framkom Bure, som blev gudarnas stamfader. Audien’s, företräde hos person i framskjuten ställning. Andiofo’n, en ljudförstärkande apparat, som användes av döva personer. Audio’nlampa, se Radio. Audito’rium, hörsal; åliörarskara. Auditö’r, juridiskt utbildad civiltjänsteman, vanl. av kaptens rang, som biträder militära myndigheter i ärenden, där juridisk insikt är behövlig. A’uer, Ignaz, 1846—1907, tysk socialdemokratisk politiker. Riksdagsledamot från 1S77 med korta avbrott. Intog en ledande ställning i det tyska socialdemokratiska partiet. A’uer, K., f. 1858, österrikisk kemist, uppfinnare av Auerljuset el. gasglöd-ljuset. A’uerb,ach, B., 1S12—82, tysk författare, bekant för sina mästerliga folklivsskildringar från s. Tyskland (By historier från Schwarz-w a 1 d). A’uerbachs källare, befintlig i en byggnad i Leipzig, där enligt traditionen Faust skall ha upplevt en del av sina äventyr. A^iermetall, cerjärn, en legering mellan cer och järn, som ger gnistor, om den repas av stål el. andra hårda föremål. Användes i moderna elddon, där gnistorna få tända en bensinveke. A’uerstädt, by i provinsen Sachsen i Tyskland, där fransmännen under Davoust 1806 slogo den preussiska huvudhären samma dag som Napoleon vid Jena besegrade en annan preussisk armé. Augereau [åsjrå’], P. F. C., 1757— 1816, var son till en arbetare i Paris, blev sedermera marskalk av Frankrike. Han var en av Napoleons ryktbaraste generaler. I slaget vid Eylau kommenderade lian, fastbunden på hästryggen, trots hög feber sin härstyrka. Augi’as, enligt den grekiska sagan en konung, som ägde stora boskapshjordar, vars stall ej rengjorts på trettio år. Herkules fick sig ålagt att utföra detta, vilket han gjorde genom att leda en flod genom stallet. Denna bedrift räknas som ett av lians tolv storverk. — Augiasstall användes som beteckning på något mycket smutsigt och vanvårdat. Augier [ås/-je’j, G. V. E.f 1820—89, fransk skådespelsförfattare. Till de förnämsta av hans komedier höra Klädeshandlaren och hans son, Giboyers son och Notarien Guérin. Augi’t, ett till pyroxen-gruppen hörande silikatmineral av ungefär samma sammansättning som horn-blände, vanligen (i motsats till hornbl.) bildande korta prismatiska kristallkorn; ingår såsom väsentlig beståndsdel i flera bergarter, såsom gabbro, diabas, basalt. En ljus, grönaktig varietet, malakolit, förekommer ofta i våra järnmalmsfält. A’ugsburg, stad i sv. Bayern. 155,000 inv. A. genomflytes av floden Lech, biflod till Donau. Redan under 1600-talet var A. känt för sina stora vä-verier och spinnerier. Den moderna