Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Au revoir ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Au revoir [å rövoa’r], fr., ”på
återseende”, adjö.
Aurignae-rasen [årinjack*]. I en
grotta i Aurignac i s. Frankrike har
man funnit skelett, tillhörande
stenåldern, vilka ur rassynpunkt intaga en
mellanställning mellan den äldre
Ne-anderthalrasen och nu levande
européer, dock stående närmare de senare.
Auro’ra, morgonrodnadens gudinna
i den romerska gudasagan.
Auro’ra, daglig soc.-dem. tidning i
Ystad.
Auro’ra-förbundet i Uppsala var ett
litterärt sällskap 1807—10, som
stiftades av Atterbom och hans vänner.
FAurore [lårå’r], daglig tidning i
Paris grundad 1897 för att framtvinga
revision av Dreyfusprocessen. Zolas
bekanta J’accuse (Jag anklagar)
publicerades där i jan. 1898. Tidningen var
länge Clémenceaus organ.
A usance [ysang’s], fr., A uso, it.,
enligt handelsplatsens bruk, enligt den
brukliga tiden (ex. för en växels
uppvisande till inbetalningen).
Auskultan’t, person, berättigad att
åhöra men ej deltaga i ett verks el.
institutions förhandlingar.
Auskultation, avlyssnande • av ljud
från inre organ (lungor, hjärta). A.
sker antingen direkt el. medelst
hörlur.
AuspFeier, de teckentydningar, som
anställdes av de romerska augurerna,
då någon betydelsefull handling
skulle utföras. Senare kom A. att
avse även själva tecknen och betydde
också ledning, framtidsutsikter.
Aust-Agder fylke, norskt fylke vid
Skagerack. 9,349 kvkm. 75,000 inv.,
därav 18,000 i fylkets städer: Risör,
Tvedestrand, Arendal (residensstad),
Grimstad och Lillestrand.
Austen [å’stin], Jane, 1775—1817,
engelsk romanförfattarinna. Hennes
miljö är den engelska prästgården
och herresätet, vars typer skildras
med en utsökt, ofta bitande ironi, i
en jämn, lättflytande stil. I
komposition och karaktärsteckning står hon
jämsides med Englands främsta.
Bland romanerna märkas Stolthet
och fördom, Emma,
North-anger Abbey.
A’usterlitz, stad i Tjeckoslovakien.
— I slaget vid A., även kallat
”tre-kejsarslaget”, besegrade Napoleon år
1805 de ryska och österrikiska
kejsarnas förenade arméer.
Austin [å’stin], huvudstad i Texas
(U. SA.). 35,000 inv. Universitet.
Austra’lien som världsdel räknas
omfatta förutom den stora
ökontinen-ten A. med Tasmanien även öarna
Nya Guinea* och Nya Zeeland* jämte
Stilla Havets otaliga mindre öar
och ögrupper (Oceanien). Även med
denna omfattning är A. den minsta
av världsdelarna; 8.9 milj. kvkm.
(Europa: 9.9 milj.) och även den
foin-fattigaste: 8.5 milj. inv. — Vanligeu
användes namnet A. blott för att
beteckna den stora ön A.,
Australkonti-nenten jämte Tasmanien, vilka utgöra
Commonwealtli of Australia, ett britt,
dominion. Detta omfattar 7.7 milj.
kvkm. (varav Tasmanien 68,000 kvkm.)
och 5.8 milj. inv. (1924). —
Naturförhållanden. A :s kuster äro
föga sönderskurna. I n. intränger
Car-pentariaviken, som i ö. begränsas av
Yorkhalvön, den s. kusten är svagt
in-åtsvängd och bildar Stora
Australbuk-ten, f. ö. finnas endast mindre vikar,
där kusterna äro bergiga el. kring
flodmynningar. Mellersta och v. A. är
ett slättland med endast obetydligare,
lägre bergområden. Längs A:s ö. kust
löpa däremot ganska mäktiga
bergskedjor, vilka i s. nå sin högsta höjd
och kallas A:s Alper. Inom dessa
ligger A:s högsta topp Mount Townsend
(2,241 m.). Från bergområdena flyta
mot ö. korta men vattenrika floder,
mot sv. och nv. längre men
tämligen vattenfattiga floder. Störst är
Murray med bifloder (Darling m. fl.),
som utrinner på s. kusten. I övrigt
äro A:s floder obetydliga och oftast
vattenförande endast under den
neder-bördsrikare årstiden. Inom
Syd-australien finnes ett antal saltsjöar,
mer el. mindre fullständigt uttorkade
under torrtiderna. Stora områden
förses med bevattning genom borrade
artesiska brunnar. Möjlighet för en
stor utvidgning av odlingsmarkerna
genom brunnsborrningar finnes inom
skilda delar av ett sammanhängande
artesiskt område på l1^ milj. kvkm. i
det inre s.^ om Carpentariaviken. Det
inre av A’, är utomordentligt
neder-bördsfattigt och visar stor skillnad i
temperaturen mellan dag och natt och
mellan årstiderna. Kustområdena i n.,
ö. och sö. liksom kontinentens sv.
hörn äro nederbördsrika. — Såväl
växt- som djurvärlden i A. är mycket
egenartad, beroende på att A. under
långa geol. tidrymder ej haft någon
landförbindelse med den övriga
världen. Särskilt karakteristiskt för A:s
flora är eukalyptusträdet och till
samma släkte hörande buskar.
Omkring de rena ökenområdena i det inre
utbreda sig vidsträckta savanner med
glesa eukalyptusbestånd el. torra
buskskogar. • Efter den
nederbördsrika östkusten finnas regnskogar med
eukalyptusarter, palmer, lianer o. s. v.
Av vanliga däggdjurstyper förefinnas
blott råttor, dingohunden och
flädermöss, medan däremot kloakdjur och
ett stort antal pungdjursarter äro
utmärkande för landet. Mest känd bland
de sistnämnda är kängurun. Av de
av europeerna införda husdjuren ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
