att strypas, innan bålet tändes. A. utgjorde förr omtyckta folknöjen sär-sicilt i Spanien, där den sista A. uppges lia ägt rum 182G. Autodidakt, självlärd, person, som själv tillägnat sig sin bildning. Autoge’n svetsning och skärning, metallers hopfogande eller skärning med hjälp av en låga som erhålles genom blandning av syrgas med ace-tylen, vätgas eller bensin. Autogra’f, egenhändig skrift, oftast namnteckning. Autokra’t, envåldshärskare. Automat. — 1. Maskiner el. mekaniska anordningar, som genom ett enkelt handgrepp bringas att utföra funktioner av olika slag. — 2. Restauranter, på vilka publiken får betjäna sig själv och där för serveringen användas automatiska anordningar. Automobil. De första försöken med självdrivna fordon gå långt tillbaka i tiden. Fransmannen Cugnot konstruerade en ångvagn 17G9. I England gjordes försök att använda ångvag-nar i passagerartrafik på 1830-t. Först sedan explosionsmotorer, drivna av bensin, uppfunnits på 1860.-t., blev det möjligt att konstruera praktiskt användbara A. Maskinen kunde nu göras effektivt arbetande utan att bliva för tung. De första motordrivna A. gjordes av Daimler och Benz. Den första droskautomobilen i Stockholm insattes på försök i trafik 1905. A :s utveckling nar gått mycket hastigt och för närvarande finnes betydligt mer än ett tjugutal milj. A. i bruk i världen. Numera har fabrikationen standardiserats, och byggnaden av olika A. är i huvudsak likartad. I regel drives A. av en explosionsmotor, byggd enligt 4-taktsystemet. När gasblandningen bringats att explodera i cylindern medelst en elektrisk gnista, drives kolven i cylindrarna nedåt, vid uppgåendet utdrivas förbränningsgaserna, därefter går kolven åter nedåt och nu insuges ny gasblandning och vid nästa uppgående sammanpressas gasen. Härefter inträder ny explosion etc., som alltså inträffar på vart fjärde slag. Kolvens upp- och nedgående rörelser överföras i en roterande rörelse hos en axel. Genom en läderbeklädd konkoppling el. en lamellkoppling överföres rörelsen på en axel, som går till växellådan. När denna koppling är frånslagen (genom nedtryckning av en kopplingspedal) kan man med hjälp av växelspaken införa kugghjulskopplingar för olika varvantal i växellådan. På så sätt kan man inställa utväxlingen så, att motorn går lagom fort i förhållande till vagnens hastighet. Från växellådan överföres den roterande rörelsen medelst kardanknutar och kardanaxel till bakhjulen. Den s. k. differentialväxeln är en kugglijulsanordning, som möjliggör, att bakhjulen t. ex. i en kurva gå med olika hastighet. Det hjul, som går på utsidan av kurvan, går fortare än det, som går på insidan. Igångsättningen av motorn sker vanligen med hjälp av en elektrisk motor, som får kraft från ett ackumulatorbatteri och som, när strömmen påsläppes, vevar igång motorn. Ackumulatorbatteriet laddas åter upp av en generator, som drives av motorn, när denna är i gång. Den av generatorn producerade elektriska strömmen åstadkommer också den gnistbildning i tändstiften, som får gasblandningen i cylindrarna att explodera. Av explosionerna uppvärmes motorn, men temperaturen hindras att stiga genom kring cylindrarna cirkulerande vatten, som i sin tur av-kyles vid passagen genom kylaren. Denna hålles avkyld av en av motorn driven fläkt, som suger luften förbi kylaren. Mera sällan användes direkt luftkylning -av motorn. Bensin tillföres motorn genom karburatorn, där bensin finfördelas och blandas med luften. Antingen tillföres bensinen genom insugning av motorn (va-cuumtank) el. också får bensinen rinna till genom sin egen tyngd (bensinbehållaren ligger då över motorn). Angående A:s byggnad för övrigt se Bil. Automobiler II, där även en del aiitomobilmärken finnes avbildade. Underredet i en A. kallas chassi, Överbyggnaden karosseri. Utom det vanliga helt öppna karosseriet finnas helt slutna, där chauffören sitter i samma avdelning som passagerarna. Denna typ kallas Sedan. Andra typer äro 'L i m o u s i n e, en täckt bil, där ctiauf-förplatsen är avskild genom en glasvägg. Är chaufförplatsen helt öppen och bilen f. ö. täckt kallas den k u p é. Är bakre delen av ett fast, täckt karosseri nedfällbart, kallas bilen L a u-d a u 1 e t [lådåle’]. Är överbyggnaden helt nedfällbar och med nedskjutbara fönster benämnes bilen Cabriolet [kabriole’]. På senare tid har man med viss framgång börjat använda dels ångbilar, vars ångpanna eldas med olja, dels ackumulatordrivna elektriska A. Bland senare nyheter i bilkonstruktionen märkes fyrhjulsbrom-sen, som möjliggör en snabbare broms-ning, och ballongringen, som kan hållas mindre hårt pumpad och därför ger mjukare gång. Automobillagstiftning innefattas i lag ang. skada till följd av automobil-trafik av den 30 juni 1916, automo-bilskattelagen av den 2 juni 1922 och Kungl. förordningen om motorfordon av den 15 juni 1923. Ansvarighet för skada åligger ägaren av automobilen,