Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avdrag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan under medeltiden beviljades mot
att man genom gåvor understödde
någon av kyrkans institutioner, en
barmhärtighetsinrättning el. dyl.
Kyrkostraffen uppfattades som en slags
skadeersättning, vilken utplånade
synden och därigenom befriade från
straff även i en kommande tillvaro,
från skärseld och helvete. Ånger och
bättring lade man allt mindre vikt
vid. Så småningom urartade detta
system alltmer, och katolska kyrkan
sålde befrielse från kyrkostraff ech
synder, s. k. avlatsbrev, ohöljt enbart
för att få inkomster. Syndaförlåtelse
blev för den enskilde en ekonomisk
fråga. Detta missförhållande var en
av orsakerna till Luthers
uppträdande och till reformationen.
Avljud, vokalväxlingar inom
indoeuropeiska språk, vilka anses härröra
från det indo-europeiska urspråket och
äro särskilt märkbara i den
germanska språkgrenen. Vissa s. k. starka
verb få A. vid bildande av tempus
(ex. giva-gav-gåvo-givit).
Avläggning-. — 1. Inom
tryckerirörelsen använt uttryck, innebärande,
att de för tryckningen använda
typerna, sedan denna verkställts,
återploc-kas till sina platser i stilkasten. —
2. Ett sätt att föröka trädgårdsbuskar
genom att böja ned grenar i jorden
och senare skilja dessa från
moderplantan, när rötter utvecklats.
Avmagringsluir, se Fettsot.
Avoga’dro, 1776—1856, italiensk
fysiker. Den av A. uppställda satsen
inom molekylläran, som efter honom
benämnes Avogadros lag, innebär, att
lika stora volymer av gaser vid samma
tryck och temperatur innehålla samma
antal molekyler (jfr Atomteori).
Avoga’dros lag, se Avogadro.
Avplattning. Jorden har, i likhet
med andra roterande himlakroppar, ej
fullständig klotform; avståndet från
medelpunkten till polerna är något
kortare än från medelpunkten till
ekvatorn (jfr Jorden). A. beror på att
centrifugalkraften åstadkommer en
utbuktning av de mera ekvatoriala
delarna av himlakroppen.
Avrinningskoéf^icient, (el.
avrinnings-procent), det tal, som anger
förhållandet mellan den mängd vatten, som
under en viss tid (t. ex. ett år)
bort-föres från ett område genom
avrinning, och den vattenmängd, som
tillföres genom nederbörd.
Avrivning består i att kroppen
in-liöljes i ett vått lakan och kraftigt
guides. Vattnet bör ha
rumstemperatur. Rätt genomförd har A. en
härdande och lugnande verkan.
Avrösningsjord kallas jord, som ej
är odlingsvärd (kärrmark, stengrund)
och som vid laga skifte skiljes från
den odlingsbara inrösningsjorden.
Avslag, se Auktion.
Avsöndring, se Körtel.
Avtal innebär en juridiskt bindande
överenskommelse, som kommer till
stånd genom ett anbud (offert) och
ett antagande (accept) av detta
anbud. Ett A. äger ej giltighet, om det
slutes mellan obehöriga x^ersoner eller
under hot’ el. bedrägeri från endera
parten eller om bestämmelserna äro
outförbara. Vid avtalsbrott kan
ersättning utdömas. Det är vanligt, att
en viss ersättning bestämmes för
avtalsbrott, men av domstol kan denna
ersättning minskas, om den befinnes
obilligt hög.
Avtryck, det sista avdraget av
tryckformen, tages omedelbart före
tryckningen. Benämningen användes även
i fråga om träsnitt, etsningar,
kopparstick, litografier. Särskilt vid
kopparstick och etsningar äro i
allmänhet de första avtrycken bättre och
mera värdefulla än de senare.
Avvikning, se Aberration.
Avvittra. Lantmäteriförrättning, som
avser att avskilja från kronans mark,
vad som skall tillhöra enskilda, att
bestämma ägoområde som ersättning
för rätt till skogsfångst på kronomark,
allmänningar etc. A. är ännu ej
slutförd i övre Norrland.
Avvägning. Genom A. eller
nivelle-ring bestämmes höjdskillnaden mellan
olika punkter i landskapet. Vid den
vanliga A. (geometrisk A.) användes
ett avvägningsinstrument, vars
väsentligaste beståndsdelar äro en tub
och ett vattenpass samt en graderad
av-vägningsstång. Bestämmandet av
höjdskillnaden mellan två punkter X och
Y tillgår i princip på det sättet, att
avvägningsinstrumentet uppställes på
en tredje punkt P., varefter tuben, som
med tillhjälp av vattenpasset inställts
horisontellt, riktas mot den i
punkten X uppställda avvägningsstången
och avläsning verkställes. Härefter
flyttas avvägningsstången till punkten
Y, varefter ånyo avläsning äger rum.
Höjdskillnaden anges av skillnaden
mellan de båda avläsningarna. Vid
tri-gonometrisk nivellering bestämmes
vinkeln mellan horisontallinjen och
sam-manbindningslinjen mellan den punkt,
där det för mätningar av höj dvinklar
avsedda instrumentet (t. ex. en
teodo-lit) är uppställt, och en signal, som
rests över den punkt, vars höjd över
den första skall utrönas.
Höjdskillnaden mellan instrumentet och
signalen är lika med avståndet mellan
dem multiplicerat med tångens för
den avlästa vinkeln. Då signalens höjd
över den punkt, vars läge skall
bestämmas, är känt, erhålles
höjdskillnaden genom en subtraktion. Vid
höjdmätning med tillhjälp av
barometer använder man sig av den om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
