brittiskt protektorat. C00 kvkm., 110,000 inv. Pärlfiske. Huvudstad Manarna 35,000 inv. Bahytt’, kvinnlig huvudbonad med hakband. Baireuth el. Bayreuth [baj’röjt], stad i Ober-Franken, Bayern, 33,000 inv., känd för sin teater, Biihnenfest-spielhaus, vilken byggdes för uppförandet av Wagners operor. Festspelen i B. äro berömda över hela Europa. Baisse [bäs], kursfall å värdepapper. Motsatsen, kursstegring, benämnes hausse. Bajadä’r, indisk danserska. Ba’jae, fornromersk badort nära Neapel, under kejsartiden mycket besökt av den dåtida förnäma världen. Bajcr, Fr., 1837—1922, dansk politiker och författare, har särskilt verkat för fredsrörelsen bl. a. genom att 1882 stifta Dansk Fredsförening och 1891 Internationella Fredsbyrån i Bern, vars president han var till 1907. B. erhöll 190S tillsammans med K. P. Arnoldson nobelska fredspriset. Bajern, se Bayern. Bajka’lsjön, Asiens största bergssjö, • belägen i s. Sibirien. 37,000 kvkm. 670 km. lång, 476 m. över havet. B. är jordens djupaste insjö: största djui) 1,523 m. B. har avlopp genom Angara, en biflod till Jenisej. Den sibiriska järnvägen går runt B:s södra ända. Bajonett’, stickvapen, som fästes vid geväret. B. är uppkallad efter staden Bayonne i s. Frankrike. Bakeli’t, en organisk substans, som erhålles ur formalin och karbolsyra, användes som elektriskt isoleringsma-terial, till knivskaft, kammar m. ni. Bakladdare kallas ett eldvapen, som laddas bakifrån genom införande av sprängsatsen och kulan (resp. hagel etc.) i form av en patron. Vid frarn-laddning el. mynningsladdning införes sprängsats och kula framifrån genom mynningen. Ba’konyiskogen, bergstrakt n. om Plattensjön i Ungern. Bakslag vid åskväder kallas den plötsliga utjämning av den elektriska spänningen, som uppstår i grannskapet av ett åskslag, och som stundom liksom det direkta åskslaget kan vara dödande. Bakström kallas den rörelse i motsatt riktning mot den egentliga strömriktningen, som förekommer invid stränderna av ett vattendrag med strömmande vatten. Bakte’rier höra till de enklast byggda organismerna. De räknas till växterna, närmare bestämt till klyvsvamparnas grupp. De äro synbara under mikroskop och ha en storlek av omkring en tusendels mm. Med hänsyn till deras form indelar man dem i olika avdelningar. Kock erna äro runda. Dit höra de vanliga varbak-terierna. Diplokocker äro bönformiga, parvis förekommande bakterier t. ex. gonorrébakterien och den smittosamma hjärnhinneinflammationens bakterie. Bacillerna äro stavformiga, t. ex. difteribakterien. De skruvliknande B. kallas s p i r i 11 e r. Utom de sjuk-domsalstrande bakterierna finnas talrika ofarliga och t. o. m. för människan nyttiga arter, t. ex. kvävebakterierna*. Bakterieformer. 1. o. 2. Kocker (varbakterier). 3. Diplokocker (gonorré). 4. 5. o. 6. Baciller (4. mjältbrand, 5. tyfus, 6. difteri). 7. Spirill. Bakteriologi’, läran om bakterierna. Med hjälp av olika näringsämnen, färgningsmetoder och mikroskop har man kunnat studera bakteriernas levnadssätt. De föröka sig med en oerhörd hastighet och äro i allmänhet mera motståndskraftiga mot kyla än mot värme. Som regel dödas de vid kokning. Deras motståndskraft varierar liksom också de sjukdoms-alstrande bakteriernas förmåga att avsöndra gifter, vilket är en av orsakerna till att smittosamma sjukdomar kunna vara mer eller mindre svårartade. Bakterio’s, sammanfattande namn på av bakterier orsakade sjukdomar hos växter. Knölbakterios börjar med bruna fläckar å potatisen, som så småningom upplöses till en illaluktande slemmassa (blötröta). Kålröta kännetecknas till en början av ett brunfärgat nät i bladkanten. Från bladen angripas övriga delar av växten. Sockerbetor kunna angripas av en liknande sjukdom. Baktrien, numera kallat Balch, ett forntida land kring floden Oxus’ övre del i nuvarande Väst-Turkestan. B. har genom sitt läge i utkanten av västerlandet spelat en stor roll för spridandet av den västerländska odlingen till Indien och Kina.