stort. Folkundervisningen liar först på sista tiden blivit obligatorisk ock effektiv. Landet liar fyra universitet: Liége (franskt statsuniv.), Gent (flam-länuskt statsuniv.), Louvain (franskt, katolskt), som är 15:s största, oeh Bryssel (franskt, konfessionslöst). — Eli ur u B. är ett intensivt jord-brukande land, i det att 00 % av arealen är odlad jord, sysselsätter industrien direkt el. indirekt huvuddelen av befolkningen. Framför allt har järn- och ståltillverkningen nätt en stor utveckling, liksom därpa grundad maskinindustri. Järnindustrien i landet ävensom den stora zinkf ramställningen grunda sig pä importerad malm, som smältes med belgiska kol. Kring de belgiska koldistrikten har en intensiv oeh mångsidig industri uppvuxit, varför metallindustriens produkter ha stor avsättning även pä produktionsorten. Ant-werpen är B :s främsta handelsstad. B :s handelsflotta är emellertid föga utvecklad (ungefär hälften så stor som Sveriges), varför handeln till största delen förmedlas av främmande fartyg. Inom landet äro kommunikationerna däremot starkt utbyggda; förutom ett tätt järnvägsnät bilda segelbara floder och kanaler ett viktigt trafiksystem inom n. och v. delarna av landet. B. har en pä allmän värnplikt och lång övniiigstid grundad, stark landarmé, medan däremot örlogsflottan är obetydlig. — Historia. Pä 50-t. f. Kr. intog Ciesar det belgiska Gallien, som pä denna tid var bebott av flera rivaliserande stammar (atrebater, moriner, trevirer m. fl.). Efter romarna be-' härskades landet av franker och ka-rolinger. Det under olika furstar lydande B. enades i början av 1400-t. under hertig Filips av Burgund välde, undantagandes furstendömet Liége. Genom gifte kommo de s. k. Nederländerna (B. och Holland) att tillhöra habs burgarna, frän 1555 den i Spanien härskande grenen. l)e n. provinserna befriade sig från det spanska oket (se Nederländernas historia), medan B., som hädanefter kallades Spanska Nederländerna, fortfarande lydde under Spanien. På 1000-t. förlorade B. stora områden till Holland och Frankrike. 1713 övergick B. till den österrikiska grenen av liabs-burgarna och kallades nu österrikiska Nederländerna. Efter att ha ingått i det napoleonska väldet kom B. 1815 i union med Holland (konungariket Nederländerna). Unionen framkallade dock starkt missnöje, vilket utlöste sig i en revolution 1830, varefter B. blev ett oberoende kungarike. Till konung valdes prins Leopold av Sach-sen-Koburg. B. förklarades som neutral stat under stormakternas beskydd. Mot slutet av 1800-t. medverkade B. kraftigt till grundandet av Kongostaten, som 1908 förvandlades till belgisk kronkoloni (Belgiska Kongo). Vid världskrigets utbrott inföllo tyskarna i B. trots garantin om neutralitet. B. ställde sig på en-tentens sida och annekterades följaktligen av Tyskland, som dock 1918 inäste draga sina trupper ur landet. B. återställdes i huvudsak i sitt förra skick. B. är en parlamentarisk monarki; folkrepresentationen är uppdelad på två kamrar, senaten och deputeradekammaren. Belgiska Kongo, se Kongo. Bel’grad. J ugoslaviens, förut Serbiens, huvudstad vid Savas inflöde i l)onau. 112,000 inv. B., som på senare tid vuxit till en stad av modern prägel, är centrum för Serbiens (ö. Jugoslaviens) ekonomiska och kulturella liv. Universitet. — B. var redan under romartiden en viktig militärstad (Singidu’num), en karaktär, som staden bibehållit under växlande öden intill våra dagar. Under världskriget blev österrikarnas beskjutning av B., 29 juli 1914, den första krigshandlingen. Hösten 1915 blev den starkt befästa staden tagen av österrikarna och förblev i deras händer till krigets slut. Bell, A. G., 1847—1922, fysiker och fysiolog, till börden skotte. B :s verksamhet var väsentligen förlagd till Förenta Staterna. Uppfann telefonen 1870 och grammofonen 1887. Belladon'na (A’tropa B.) hör till familjen Solana’cete och är en högväxt ört, som förekommer i södra Europa. Biaden, som insamlas under blomningstiden, torkas och användas till beredning av läkemedel. Den verksamma beståndsdelen är atropi’n. B. betyder ”skön kvinna” och namnet påstås ha uppkommit av att kvinnor i forna tider använde extrakt från växten till att vidga pupillerna, varigenom ögonen fingo en mörkare glans. Bellamy [beiremi], E., 1850—98, nordamerikansk författare. Stor uppmärksamhet väckte lians framtidsro-man En återblick, skriven i ideellt-socialistisk anda. Belles-lettres Lbell lättr], fr., skönlitteratur, vitterhet. Belletris’tisk, skönlitterär. Believue Lbällvy’J, fr., ”vacker utsikt”, liksom det italienska Belvedere vanligt namn på lustslott el. villor. Belli’ni, venetiansk målarsläkt. Giovanni B. (Giambellini), omkr. 1428— 1510, en av ungrenässansens främsta målare, utmärkt av en djup, klar färgbehandling och mjuk, ren teckning, föregångare till Giorgione och Tizian. Hans flesta verk äro altartavlor, ofta