Erik XIV :s giftermål med Elisabet av England och Maria Stuart av Skottland. Beust [böj st], F. F. v., 1809— 86, saxisk och österrikisk statsman. 1849 blev han saxisk utrikesminister. Han motarbetade Preussens försök att ena Tyskland. Som österrikisk minister åstadkom han uppgörelsen med Ungern 1867 och arbetade på liberala reformer. Beuthen [böj’ten], viktig industristad i tyska Obersclilesien på gränsen till Polen. 70,000 inv. Kolgruvor, järnverk. Bevattning, se Irrigation. Bevillning. — 1. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, jfr Skattelagstiftning. — 2. Bevillning i mera vidsträckt betydelse är en sammanfattande benämning för svenska statsverkets inkomster av skattenatur. Alla i riksstaten under rubriken Skatter redovisade inkomster med undantag av mantalspenningar samt prästerskapets till statsverket indragna tionde äro sålunda betecknade såsom bevillning. I riksstaten för budgetåret 1925—1926 redovisas följande inkomsttitlar såsom bevillning: inkomst- och förmögenhetsskatten, bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillningsavgifter för särskilda rättigheter och förmåner, stämpelmedel, lastpenningar, automobilskattemedel, tullmedel, sockerskatt, tobaksskatt, brännvins-tillverkningsskatt, rusdrycksförsälj-ningsmedel, maltskatt, omsättnings-och utskänkningsskatt å spritdrycker samt överskottet av postverkets rörelse, vilket dock ej är en skatt, men uppfört under rubriken Inkomster av statens produktiva fonder. Beloppet av bevillningarna beräknades i denna riksstat till 504,350,000 kronor. Bevill-ningen skiljes från övriga statsinkomster därigenom, att dess storlek vid det fall, att riksdagens kamrar fatta skiljaktiga beslut, skall . bestämmas genom gemensam omröstning. Då alla andra statsinkomster än bevillningarna äro bestämda, skall skillnaden mellan dessa ”ordinarie” statsinkomster och statsutgifterna fyllas medelst bevillningar enligt riksdagens åtagande. Bevillningsutskottet. Se Riksdagens utskott. Beylc [bäl], M. H., 1783—1842, fransk författare under pseudonymen Sten-dhal. Bland hans romaner märkas främst Le rouge et le noir (Rött och svart) och La chartreuse de P a r m e (Kartusianerklostret i Parma), där han visar sig som en genomträngande psykolog. Hans materialistiska och ateistiska åskådning förebådar den realistiska riktningen i fransk litteratur. Béziers [besiä’r], stad i s. Frankrike vid Canal du Midi, nära medelhavskusten. 56,000 inv. Vintillverk-ning och brännerier. Bezoa’r, runda, ibland mera oregelbundet formade, fasta bollar, förekommande i magen hos en del idiss-lare. B. bildas kring främmande föremål (hår, sandkorn etc.) och användes förr som läkemedel. BhagavadgFta, ”den höges, Krisj-nas, sång”, Indiens ryktbaraste lärodikt. B. utgör en del av Mahabha-rata. Bhavabhu’ti, en av Indiens mest framstående dramatiska författare, vilken levde i början av 700-t. Bhil, indisk folkstam, c:a 1 y2 miljon, tillhörande Dravidafolken. Bhopa’1, engelskt förvaltningsdi-strikt i n. Främre Indien, 18,000 kvkm. 700,000 inv. Huvudstad av samma namn, 45,000 inv. Bhuta’n, se Butan. Bi, kem., tecken för en atom vismut (Bismuthum). Bi, sjöv. Att dre ja bi el. att lägga bi är att genom förändring av kurs — fartyget lägges upp mot vind och sjö — och segelställning starkt förminska dess fart. Bi: 1. arbetsbi 2. drottning 3. drönare. Bi (Apis), ett insektsläkte av familjen Gaddsteklar. Den enda europeiska arten är honungsbiet (A. mellifica). Ett bisamhälle är sammansatt av 20— 30,000 arbetsbin, förkrympta honor, som utvecklas ur befruktade ägg med knapp uppfödning, 2—300 drönare el. hannar från obefruktade ägg, och en fullt utvecklad hona, drottningen el. visen, från ett befruktat ägg med näringsrik föda. Arbetsbina äro jämförelsevis små, ha väl utbildad sugsna-bel och gadd samt ha en borstig, ur-liålkad led å bakbenen, ”frömjöls-korg”. Drönarna sakna gadd och ha trubbig bakkropp. Visen har spetsig bakkropp samt gadd. Sedan visen befruktats, fördrivas drönarna. När en ny vise utvecklats, försöker den gamla döda denna. Misslyckas detta, ger den gamla visen sig i väg med en del arbetsbin — ”bina svärma”. Av den insamlade honungen leva bina över vintern utan att falla i dvala. B. har sedan urminnes tider varit männi-