sittningen Goa. Jordbruk och bomullsodling äro huvudnäringar. Befolkningen är övervägande hinduisk, en del av den bekänner sig till Islam, en del är parser, en del katolsk kristen. Se vidare under Främre Indien. — 2. Huvudstad i indiska provinsen av samma namn. 1.2 milj. inv. Stor handel och industri (bomull, metallvaror, papper), universitet. B. blev 1532 portugisisk besittning, 1661 engelsk, var Ostindiska kompaniets huvudort till mitten av 1700-t. och har efter Suezkanalens öppnande 1869 starkt utvecklat sin handel och industri. Bomsegel, segel, vilkas nedre del utspännes med tillhjälp av en bom, d. v. s. en rundhult. Kvist av bomullsbuske med blomma samt sluten och öppen fruktkapsel. Bomull, hår, som bekläda frön hos arter av släktet Gossypium, fam. Mal-vacere. Frukten är en 3—5 rummig, valnötsstor kapsel, som innehåller en hel mängd frön, vilka för att kunna spridas med vinden äro helt betäckta av 2—5 cm. långa hår. Blommorna äro stora, gula el. röda och alla arter äro fleråriga örter el. buskar med handflikiga blad. De viktigaste arterna äro G. barbadense från Västindien och G. herbaceum från Ost-indien. De fordra måttlig fuktighet under växttiden och ganska hög temperatur. Odling kan med fördel bedrivas endast kring ekvatorn mellan 37:de nordlig och sydlig breddgrad. Jfr vidare Bomullsindustri. Bomullsfrökakor, se Bomullsfröolja. Bomullsfröolja, kottonolja, en i renat tillstånd ljusgul olja, som fram-ställes genom pressning av bomullsplantans frön. B. användes inom margarinindustrien, vid tvål- och såp-fabrikation m. m. Av den efter pressningen återstående delen av fröna framställas bomullsfrökakor, vilka på grund av sin fett- och äggvitehalt begagnas till kreatursfoder. Bomullsindustri. För bomullsindustriens räkning tillgodogör man sig de hår (längd ung. 20—50 mm., olika hos olika arter), som finnas på frön hos växter tillhörande släktet Gossypium (jfr Bomull). Dessa skiljas på maskinell väg (egrenermaskiner) från fröna, som sedermera användas för tillverkning av bomullsfröolja och bomullsfrökakor. Den från fröna avskilda bomullen sammanpressas i hydrauliska pressar till balar av en för de olika produktionsområdena karakteristisk storlek. Huvudparten av bomullen går från produktionsorterna till spinnerier (se Spinning), där den, sedan den underkastats en serie förberedande åtgärder, i spinnmaskiner (se Spindel) spinnes till garn. Från spinnerierna går en del av garnet ut i handeln för att användas till olika ändamål (inom ylleindustrien, vid trikåtillverkning, för gardinfabrikation, till fiskredskap etc.) ; största delen går dock till bomullsväverierna för att vävas (se Vävning). Från vävstolarna går väven ej direkt ut i handeln utan underkastas i samma fabriker eller i särskilda anläggningar en hel serie andra procedurer, såsom tvättning, blekning, färgning, mönstertryckning. Bomullen är som kulturväxt mycket gammal. Tillverkningen av bomulls-vävnader kan spåras långt tillbaka i tiden. I bomullens hemland i Gamla världen, som anses vara Indien och Kina, odlades bomull långt före vår tideräknings början. Bomullsodling och bomullsindustri höra numera till de betydelsefullaste produktionsgrenarna. De viktigaste bomullsproduee-rande områdena äro belägna i Förenta Staterna, Brittiska Indien, Kina och Egypten. Världsproduktionens storlek år 1923 (produktionsåret 1923—1924) framgår av nedanstående tabell. Europa ................ 4,000 ton Britt. Indien ............ 933,000 „ Kina ..................... 387,000 ,, övr. Asien ............... 90,000 „ Egypten ................. 263,000 ,, övr. Afrika ............ 41,000 ,, Förenta Staterna ...... 2,198,000 ,, Mexiko ................ 38,000 ,, Brasilien ................. 125,000 ,, Peru .................... 44,000 ,, övr. Amerika .......... 26,000 ,, Australien .............. 6,000 ,, Världsproduktionen ____ 4,155,000 ton Bomullsindustriens centrum var under modern tid länge obestritt England (särskilt grevskapet Lancashire), där den under sista delen av 1700-t. först växte upp till storindustri. Från