Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kurfurstligt pä 1200.-t. Sedan den
askaniska ätten, som utdog 1319,
efter-trätts av liuset Wittelsbacli, gavs B.
1417 i förläning till Fredrik av
Hohen-zollern. Under de följande
hohenzoll-rarna utvidgades B. avsevärt; i
början av 1600.-t införlivades med B.
lier-tigdömet Iileve samt nuvarande
Ost-Preussen; i Westfaliska freden 1048
fick B:s härskare, ”den store
kurfursten” (se Fredrik Wilhelm)
Hinter-Pommern samt flera biskopsstift ocli
1657 erhöll han överhöghet över
Preussen. Sonen Fredrik förklarade sig för
konung av Preussen 1701. Se vidare
Preussen
Brändes, Georg M. C., f. 1842, dansk
författare och litteraturhistoriker.
Efter studier i filosofi och estetik vid
Köpenhamns universitet utgav han sin
doktorsavhandling, Den franske
jEstetik i vore Dage, vilken
skarpt stred mot dåtida reaktionära
strömningar i den danska litteraturen.
1873—75 höll B. i Köpenhamn sin
uppseendeväckande föreläsningsserie H
o-v e d s t r ö m n i n g e r i det 19:e
Aarhundredes Litteratur,
där han skarpt gick till rätta med den
danska litterära världens
konservatism, fördomar och trångsynthet. 1877
förbigicks han därför vid tillsättandet
av en ledig professur. B. bosatte sig
nu i Berlin. 1883 återvände han hem
för att finna, att hans radikala
program vunnit flera anhängare, liksom
även att Danmarks politik börjat
föras in på en mera demokratisk väg.
B. blev professor 1902. Hans
förnämsta verk är kanske en monografi över
Shakespeare, där hans överlägsna
språkbehandling och genomträngande
psykologi når mycket högt. På de
senaste åren har B. utgivit biografier
över flera av mänsklighetens stormän
såsom Csesar, Goethe, Yoltaire och
Lassalle, samt behandlat världskrigets
problem.
Brandförsäkring. Se Försäkring.
Brandmur. För att förekomma att
elden vid eldsvåda skall sprida sig
från en byggnad till en annan eller
till olika delar av samma hus
uppföras brandsäkra väggar, brandmurar.
I byggnadsstadgan för rikets städer
finnas angivna de fall, i vilka
brandmurar skola finnas. Om brandmurs
tjocklek m. m. finnas detaljerade
föreskrifter i de särskilda
byggnadsordningarna.
Brandpost, på gatan anbragt
vatten-ledningsventil för eldsläckning och
spolning.
Brandstadga, förordning med
föreskrifter rörande brandväsen m. m.
Den nu gällande svenska brandstadgan
är av år 1923.
Brandstod, ersättning för
brandskada. Jfr Försäkring.
Brandsvampar el. Sotsvampar
(Us-tilagi’nffi), parasitsvampar, som leva på
växter i synnerhet på gräsarter.
Sporerna bilda på värdplantan ett svart
pulver. Flera arter angripa sädesslag.
Stink brand (Tilletia tritici)
angriper vete och alstrar å kornen en
illaluktande spormassa. Stråbrand
(Urocystis occulta) angriper råg;
plantorna bli förkrympta.
Brandsyn, besiktning, som varje år
hålles av därtill förordnade personer
för att utröna, att byggnadernas skick
står i överensstämmelse med gällande
förordningar angående eldfara. B :s
beslut kunna inom 14 dagar
överklagas hos polismyndighet.
Brandväsen. B. har i Sverige ända
sedan medeltiden varit föremål för
reglerande föreskrifter från de
offentliga myndigheternas sida. På 1000-t.
var borgerskapet i städerna
förpliktat att organisera särskild brandvakt,
en skyldighet, som senare utbyttes
mot skyldigheten att erlägga en
brandskatt, som användes till
underhållande av dylik vakt. Den organisation,
som B. numera i allmänhet har i alla
städer av någon betydenhet, har
tillkommit under senare hälften av 1800-t.
I dessa städer finnas i kaserner
förlagda yrkesbrandkårer, arbetande
under åtminstone i viss mån militäriska
former. Vid sidan av
eldsläckningsarbetet handhava brandkårerna i
allmänhet för resp. kommuners räkning
även sjuktransporter och transporter
av personer, som träffats av
olycksfall. I städer, som äro så små, att
särskild kasernerad yrkesbrandkår ej
finnes, i köpingar och andra tätt
bebyggda orter finnes oftast fast
anställda brandmän, som i händelse av
eldsvåda kallas genom i deras hem
eller å arbetsplatserna uppsatta
signalanordningar. Vid eldsvådor av större
omfattning finnes en på allmän
värnplikt grundad organisation att tillgå.
— Eldsläckningsredskapen hava
undergått en enorm utveckling från äldre
tiders små pytssprutor el. andra
handkraftsprutor fram till de flyttbara,
maskindrivna sprutor (huvudsakligen
bensinmotorsprutor), som i större
brandkårer numera praktiskt taget
uteslutande förekomma. Än större
vattenmassor än dessa sprutor, som i
regel leverera från några hundra till
ett par tusen liter i minuten, kunna
de ångdrivna flodsprutor eller
motor-sprutbåtar leverera, som finnas i de
stora hamnstäderna. Även kemiska
eldsläckningsapparater hava under
senare tid vunnit utbredning. Förutom
eldsläckningsredskap hör till en
brandkårs utrustning stegar av olika
slag (hakstegar, skarvstegar,
mekaniska stegar etc.), livräddningsredskap
såsom livbälten med räddningslinor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
