braxen i täta stånd och befinner sig nu i ett dvalliknande tillstånd. Med not erhålles därför ibland ofantliga fångster. Till B. hör vidare B j ö r k-n a n (A. blicca). som har gulröda bröst- och bukfenor, samt Faren (A. farenus) och Vim man (A. vimba). Dessa tre arter ha föga värde som matfisk. Braxen gräs (Isoetes lacustre), en flerårig vattenväxt med syllika blad, som växer å bottnen på sjöar och floder, dock ej alltför vanligt. Brcccia [breck’sia], geol., en bergart uppkommen genom att sönderbrutna bergartsstycken på ett el. annat sätt återigen blivit hopkittade. Breda, K. F. v., 1759—1818, porträttmålare. Under en studieresa i England lärde han mycket av engelska målare (Reynolds och Gainsborough) och blev senare den förnämste svenske porträttmålaren under den börjande romantiken. Bland hans mest kända verk är porträtten av Reynolds och av fadern i Nationalmuseum. Breddgrad, se Latitud. Breddindex, se Långskalle. Bredsida, salva från alla kanoner på ett örlogsfartyg, som kunna avlossas åt fartygets ena sida. Brelim, A. E., 1829—1884, zoolog, företog vidsträckta forskningsresor, är mest känd som författare till Djurens liv. Breisgau, landskap i Baden, med staden Freiburg i B. Breitenfelt [brajtenfält], by nära Leipzig, där Gustav II Adolf (1631) och senare Torstensson (1642) besegrade de kejserliga trupperna. Bremanger, ö på Norges västkust vid Nordfjordens mynning. Bremen, stad i nv. Tyskland vid Weser, SO km. från mynningen, tilllika med närmaste område samt ut-hamnen Bremerhaven med område vid Wesers mynning utgörande en stat i den Tyska förbundsrepubliken. Staten B., 250 kvkm., 310,000 inv.; staden B., 2S0,000 inv. Vid världskrigets utbrott var B. Tysklands näst viktigaste hamnstad med stor frihamn, världens största tobaksmarknad och en stor import, framför allt av ris, bomull och petroleum. B. är också säte för Norddeutsche Lloyd, som näst Hamburg—Amerika Linjen var världens största rederiföretag, över B. gick största delen av persontrafiken mellan Tyskland och Amerika. — B., som länge var Hansestad, tillhörde Sverige 1048—1719. 1719 avträddes staden till Hannover. 1803 blev B. erkänd som fri riksstad. B. ingår i Tyska riket sedan 1871. Bremen-Verden utgjordes av ärke-biskopsstiftet Bremen, biskopsstiftet Verden samt amten Thedinghausen och Wildeshausen och var svensk besittning åren 1648—1719. 1676 erövrades B. av danskar och liineburgare och Sverige tvangs att avträda de bägge amten, varefter det övriga B. återlämnades 1679. Danskarna erövrade åter B. under Karl XII :s krig 1712 och sålde det 1715 till Hannover. Genom 1719 års fred i Stockholm erhöll Hannover B. mot 1 milj. riksdaler specie samt mot löfte att bistå Sverige mot Ryssland. Bremer, Fredrika, 1801—65, romanförfattarinna, grundläde kvinnorörelsen i Sverige. Efter en omsorgsfull men sträng uppfostran började hon ägna sig åt sjuk- och fattigvård, och för att erhålla nödiga medel skrev hon Teckningar ut ur vardagslivet, genom vilka hon med ens blev populär. Hon var i Sverige den första, som skildrade den borgerliga familjekretsen. I Gran nar ne har hon nått högst i fråga om karaktärsteckning och humoristisk realism. B. företog 1849 en resa till Amerika och skildrade sina intryck därifrån i Hemmen i nya världen. Emellertid började i hennes böcker alltmer spåras en samliällsreformerande tendens, främst vad beträffar kvinnornas frigörelse, såsom i Hertha eller en själs historia. Efter en fem-årig resa i Europa samt Turkiet och Palestina utgav hon reseskildringen Livet i g a m 1 a världen. B :s författarskap bidrog till att den svenska kvinnans ställning i mycket blev förbättrad. Bremerhaven [-ha’fen], hamnstad til Bremen, 22,000 inv., frihamn, skeppsbyggen och dockor, fiskeflotta. Brennerpasset, ett av de viktigaste alppassen, 1,370 m. över havet, på gränsen mellan Österrike och Italien, genomdraget av järnvägen Innsbruck-Verona. Brenta, flod i n. Italien, upprinner i s. Tyrolen och utmynnar s. om Ve-nediglagunen. — Under världskriget var övre Brentadalen skådeplatsen för häftiga strider mellan österrikare och italienare. Brentano, Klemens, 1778—1842, tysk nyromantisk diktare. Tillsammans med sin svåger v. Arnim utgav han en samling tyska folkvisor, Des K n a-b e n Wunderhorn. Brescia [brä’sjal, stad i Lombardiet., n. Italien. 100,000 inv. Näst Milano Lombardiets viktigaste stad. Industri med bl. a. vapentillverkning. Bresjko-Bresjkov’slcaja, Jekaterina, f. 1845, rysk socialist och agitator, ”den ryska revolutionens mormor”, blev arresterad 1874 för agitation bland allmogen och 4 år därefter dömd att deporteras till Sibirien. Processen kallades ”De etthundranittiotres”,