(lärav 37,000 i fylkets städer: Dram-raen (residensstad), Hönefoss, Kongs-berg och Holmsbu. Buskskvättan (Prati’ncola rube’tra) liar brunsvart teckning med vit framsida av lialsen. Häckar i ängsmarker; flyttfågel. Busksparvsläktet (Emberi’za). Flera arter förekomma i Sverige, bland vilka märkas Gulsparven (E. ci-trinell’a), som är gulaktig med bruna fläckar ocli är vanlig i hela Sverige. Orto.lansparven (E. hortula’na) har gul framsida av halsen och är för övrigt tecknnd i grått och brunt. Finnes mera sällsynt i Sverige. S ä v s p a r-v e n (E. schoeni’clus) är svart och brunstrimmig och lever i vassruggar över hela Sverige. Buss. — 1. Av många strapatser härdad, duktig krigare. — 2. Fartyg med två eller tre master, av vilka de främre voro nedfällbara. Användes under äldre tider (fram till 1700-talet) vid sillfiske. — 3. Populär benämning å omnibus. Bussarong’, sjömansblus, ibland namn på vida sjömansbyxor. Bussning, metallinfodring, som understundom användes för att minska friktionen mellan axeltappen och den maskindel, som rör sig kring tappen.' Yid lagring av blockskivor användes ofta s. k. patentbussning, d. v. s. en metallhylsa, som fastskruvas i blockskivan. Hålets i metallhylsan diameter är större än axeltappens; det därigenom uppkomna mellanrummet utfyl-les fullständigt av ett antal metall-cylindrar. Lagret blir sålunda ett s.k. enkelt rullager. Buta’n, självständig stat i ö. Himalaya mellan Brittiska Indien och Tibet. 52,000 kvkm., 300,000 inv., buddistiska tibetaner. Huvudort Punakha. Boskapsskötsel och primitivt åkerbruk. Butikstängningslagen, lag av den 3% 1919, med ändringar 1920 och 1923. B. reglerar tiden för öppethållande av handelsbodar. Har tillkommit för att ge personalen tillfälle till vila, förströelse och intellektuell • utbildning. B:s väsentligaste bestämmelse är att handelsbod icke får hållas öppen söcken-dagar före kl. 8 f. m. och icke efter kl. 7 e. m. (10—23 dec. efter kl. 8 e. m.). Butler [batt’-]. — 1. Samuel B., 1612 —1680, engelsk författare, känd för sin mot puritanerna riktade satiriska dikt H u d i b r a s. — 2. Samuel B., 1835— 3902, engelsk författare, har utgivit värdefulla litteraturkritiska, filosofiska och naturvetenskapliga arbeten. Hans romaner (E r e w h o n, The w a y of all f 1 e s h) höra till hans mest kända arbeten. Föga uppskattad under sin levnad, räknas han nu som en av Englands originellare kulturpersonligheter. Butte City [Bött sitti], gruvstad i Montana, U. S. A., 50,000 inv. Produktion av koppar, silver och bly. Buxbom (Buxus sempervi’rens), en buskväxt med läderartade, övervintrande blad. En dvärgartad form odlas i trädgårdar i vårt land. Bux’hoevden, F. V. v., 1750—1811, rysk fältherre. Han förde befälet över den ryska hären vid anfallet på Finland 1808. Biicliner, L., 1824—99, tysk filosof bekant för sitt arbete Kraft ocli m a t e r i a, som retat till häftig kritik på grund av den materialistiska åskådning, det företräder. Byffé, skänkskåp; vid fester ofta den plats, där förfriskningar serveras. Byfogde kallades på 1400—1600-t. lägre statstjänstemän, vilka voro kronans uppbördsmän och samtidigt ordförande i städernas underdomstolar. I norska och danska städer är b y-f o g e d en civil myndighetsperson med uppgifter delvis motsvarande våra polismästare, notarius publicus m. m. Bygdeborg, enkla av jordvallar ocli stenmurar sammansatta befästningar, vilka uppfördes under 400-t. och fram till medeltiden. Rester av B. finnas bevarade särskilt i Mälarlandskapen och i mellersta Götaland samt på Gotland och Öland. B. var en tillflyktsort för traktens befolkning i orostider. Till de mera bekanta B. höra borgen vid Ismanstorp på Öland samt den gotländska Torsburgen. Bygel. — 1. Böjt rör, använt som förlängning på mässingsinstrument för att framkalla olika grundtoner. — B y g e 1 h o r n, trumpetliknande instrument med ventiler. — 2. Släpande strömmottagare på elektriska lokomotiv el. spårvagnar. Byggnadsgillen el. Byggnadsskrån, byggnadsarbetarföreningar under medeltiden, vilka fingo särskilda privilegier på 1100-t. Frimureriet liar troligen fått sina ceremonier från en sådan sammanslutning i England. B. användes ännu som namn på av byggnadsarbetarefackföreningar gemensamt bildade företag, vilka åtaga sig byggnadsarbeten på entreprenad. Byggnadsgillen bildades i stor omfattning i England 1920 och 1921 men kommo efter någon tid på obestånd på grund av brist på rörelsekapital och kvalificerade ledare. Ungefär samtidigt bildades liknande företag i Tyskland, vilka i motsats till de engelska stabiliserats och konsoliderats, så att de under högsäsongen 1924 sysselsatte omkring 22,000 arbetare. I vårt land ha ett fåtal byggnadsgillen bildats. Det största är Fackföreningarnas bygg-n a d s p r o d u k t i o n i Stockholm.