främsta rummet. C. har i den europeiska stadsdelen en mängd offentliga monumentalbyggnader men saknar betydande byggnader av inhemsk härkomst. Universitet (23,000 studenter) och andra högre bildningsanstalter finnas, bl. a. en berömd, storartad botanisk trädgård. Befolkningen företer en brokig blandning av allehanda raser, språk och religioner. Calderon de la Barca [-[kalderå’n-de-la-var’ka],-] {+[kalderå’n-de- la-var’ka],+} don P., 1600—81, efter Lope de Vega den mest uppburne spanske dramatikern. Han har skrivit kyrkliga festspel, präglade av katolskt mystisk religiositet, världsliga skådespel, där lian ger bilder av spansk ridderlighet och hederskänsla, samt andliga skådespel, vilka under ett lysande bildspråk dölja en varm religiös känsla. Bland lians främsta verk märkas Livet är en dröm, Den ståndaktige prinsen m. fl. Calen’dula. Se Ringblomma. Cal’gary, huvudstad i prov. Alberta, Canada, 70,000 inv. Viktig järnvägsknut. Calhoun [kael-ho’n], J. C., 1782— 1850, nordamerikansk statsman, krigsminister 1817, vicepresident 1824—32. C. var en varm förkämpe för sydstaterna och bidrog genom sitt ivriga försvar för slaveriets5 bibehållande därstädes att ytterligare skärpa de inbördes tvister, som 1861 ledde till krig. Ca’liban, ett halvt mänskligt, halvt djuriskt vidunder i Shakespeares skådespel Stormen. Caliche [kali’tje], geol., namn på det rikaste lagret i salpeterfyndigheterna i Chile, liksom på det råsalt, som erhålles därur (se Salpeter). Cal’icut, sjöstad med 80,000 inv. pä Främre Indiens västkust, nära sydspetsen (Malabarkusten). Första plats i Indien, där Vasco da Gama landade (1498). Från stadens namn härleder sig bomullstyget ”kalikå”. Californien (eng. California, förk. Cal.), stat i v. U. S. A. utmed Stora Oceanen, ytvidd 410,000 kvkm., 3,427,000 inv., däribland 27,000 japaner och 33,000 kineser. Huvudstad Sacramento: 66,000 inv. Största städer äro Los Angelos: 577,000 inv. och San Francisco: 507,000 inv. C. är genomdraget av höga bergskedjor. Mellan dessa utbreda sig dalar,. vilka med tillhjälp av konstgjord bevattning gjorts odlingsbara. Av sädesslag odlas företrädesvis vete, majs och havre. Mer betydande än åkerbruket är emellertid fruktodlingen. Alla slags sydfrukter odlas och stora fabriker för konservering av frukt finnas. Bergskedjorna i norra och mellersta C. äro rika på metaller, framför allt guld. C. är den förnämsta guldproducerande staten i Förenta Staterna. I fråga om tillgången på petroleum är den näst Oklahoma den viktigaste. Vid kusten, som är brant och saknar goda hamnar, bedrives ett omfattande laxfiske. C ali’gula, Gajus Csesar, år 12—41, romersk kejsare 37 vid Tiberius död, tillhörde den claudisk-juliska ätten. Han införde flera förbättringar inom styrelsen men gjorde sig genom sin grymma och tyranniska natur så hatad, att han slutligen mördades. CaPla. Se Aracete och Kalla. Cal la o [kallja’å], stad i Peru vid Stilla havet. 56,000 inv. C., som har en präktig konstgjord hamn, är huvudstaden Limas hamnstad. Upprepade gånger förstörd av jordbävningar. Callis’tephus, växtsläkte av fam. Compositaa. På 1700-t. infördes från Kina C. sinensis, från vilken de olika slag av trädgårdsastrar, som nu odlas, härstamma. Cal lot [kallå’], J., 1592—1635, fransk etsare och gravör. Med kraftig realism och originell fantasi har han behandlat såväl bibliska och legendariska motiv som samtida krigscener, liovfester m. m. Bland de mest berömda av hans arbeten äro Krigets olyckor, Antonius’ frestelse.. Calo'nius, M., 1737—1817, finländsk statsman, professor i Åbo 1778—1815, ett av de förnämsta namnen inom den svenska rättsvetenskapen. Hans viktigaste latinska och svenska skrifter utgåvos 1829—36. 1809 gick han i rysk tjänst och blev senare senatens pro-kurator. Calvi’n, Johan, 1509—64, franskschweizisk reformator. Efter juridiska och teologiska studier i Paris kom C. 1536 till Genéve, dit den av Zwingli i tyska Schweiz grundade reformatoriska rörelsen redan nått. C. blev nu den ledande kraften i reformationsarbetet. men fick mot sig ett starkt parti (de s. k. libertinerna), vilka leddes av en friare och mera svärmisk religiositet. Han blev tvungen att för en tid lämna staden men återkallades 1541 och nedslog nu hårdhänt allt motstånd (mer än 50 dödsdomar på 5 år) samt införde en ytterligt sträng kyrkotukt med övervakning av församlingsmedlemmarna in i hemmen. Enligt C:s åskådning var bibeln trons enda rättesnöre, men i motsats till Luthor hyllade han en mera juridisk och bokstavlig tolkning av skriften. Eli grundsten i C:s lärobyggnad utgör den dubbla predestinationsläran. Gud har på förhand bestämt en del till evig salighet och en del till evig osalighet. C:s inflytande sträckte sig över hela den reformerta kyrkan och han har också kallats denna kyrkas andre grundläggare.