Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calderón ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
främsta rummet. C. har i den
europeiska stadsdelen en mängd
offentliga monumentalbyggnader men
saknar betydande byggnader av inhemsk
härkomst. Universitet (23,000
studenter) och andra högre
bildningsanstalter finnas, bl. a. en berömd,
storartad botanisk trädgård. Befolkningen
företer en brokig blandning av
allehanda raser, språk och religioner.
Calderon de la Barca [-[kalderå’n-de-la-var’ka],-] {+[kalderå’n-de-
la-var’ka],+} don P., 1600—81, efter Lope
de Vega den mest uppburne spanske
dramatikern. Han har skrivit
kyrkliga festspel, präglade av katolskt
mystisk religiositet, världsliga
skådespel, där lian ger bilder av spansk
ridderlighet och hederskänsla, samt
andliga skådespel, vilka under ett
lysande bildspråk dölja en varm religiös
känsla. Bland lians främsta verk
märkas Livet är en dröm, Den
ståndaktige prinsen m. fl.
Calen’dula. Se Ringblomma.
Cal’gary, huvudstad i prov. Alberta,
Canada, 70,000 inv. Viktig
järnvägsknut.
Calhoun [kael-ho’n], J. C., 1782—
1850, nordamerikansk statsman,
krigsminister 1817, vicepresident 1824—32.
C. var en varm förkämpe för
sydstaterna och bidrog genom sitt ivriga
försvar för slaveriets5 bibehållande
därstädes att ytterligare skärpa de
inbördes tvister, som 1861 ledde till
krig.
Ca’liban, ett halvt mänskligt, halvt
djuriskt vidunder i Shakespeares
skådespel Stormen.
Caliche [kali’tje], geol., namn på det
rikaste lagret i salpeterfyndigheterna
i Chile, liksom på det råsalt, som
erhålles därur (se Salpeter).
Cal’icut, sjöstad med 80,000 inv. pä
Främre Indiens västkust, nära
sydspetsen (Malabarkusten). Första plats
i Indien, där Vasco da Gama landade
(1498). Från stadens namn härleder
sig bomullstyget ”kalikå”.
Californien (eng. California, förk.
Cal.), stat i v. U. S. A. utmed Stora
Oceanen, ytvidd 410,000 kvkm., 3,427,000
inv., däribland 27,000 japaner och 33,000
kineser. Huvudstad Sacramento: 66,000
inv. Största städer äro Los Angelos:
577,000 inv. och San Francisco: 507,000
inv. C. är genomdraget av höga
bergskedjor. Mellan dessa utbreda sig
dalar,. vilka med tillhjälp av
konstgjord bevattning gjorts odlingsbara.
Av sädesslag odlas företrädesvis vete,
majs och havre. Mer betydande än
åkerbruket är emellertid
fruktodlingen. Alla slags sydfrukter odlas och
stora fabriker för konservering av
frukt finnas. Bergskedjorna i norra
och mellersta C. äro rika på metaller,
framför allt guld. C. är den
förnämsta guldproducerande staten i Förenta
Staterna. I fråga om tillgången på
petroleum är den näst Oklahoma den
viktigaste. Vid kusten, som är brant
och saknar goda hamnar, bedrives ett
omfattande laxfiske.
C ali’gula, Gajus Csesar, år 12—41,
romersk kejsare 37 vid Tiberius död,
tillhörde den claudisk-juliska ätten. Han
införde flera förbättringar inom
styrelsen men gjorde sig genom sin
grymma och tyranniska natur så
hatad, att han slutligen mördades.
CaPla. Se Aracete och Kalla.
Cal la o [kallja’å], stad i Peru vid
Stilla havet. 56,000 inv. C., som har
en präktig konstgjord hamn, är
huvudstaden Limas hamnstad.
Upprepade gånger förstörd av
jordbävningar.
Callis’tephus, växtsläkte av fam.
Compositaa. På 1700-t. infördes från
Kina C. sinensis, från vilken de olika
slag av trädgårdsastrar, som nu odlas,
härstamma.
Cal lot [kallå’], J., 1592—1635, fransk
etsare och gravör. Med kraftig
realism och originell fantasi har han
behandlat såväl bibliska och
legendariska motiv som samtida krigscener,
liovfester m. m. Bland de mest
berömda av hans arbeten äro Krigets
olyckor, Antonius’ frestelse..
Calo’nius, M., 1737—1817, finländsk
statsman, professor i Åbo 1778—1815,
ett av de förnämsta namnen inom den
svenska rättsvetenskapen. Hans
viktigaste latinska och svenska skrifter
utgåvos 1829—36. 1809 gick han i rysk
tjänst och blev senare senatens
pro-kurator.
Calvi’n, Johan, 1509—64,
franskschweizisk reformator. Efter
juridiska och teologiska studier i Paris kom
C. 1536 till Genéve, dit den av Zwingli
i tyska Schweiz grundade
reformatoriska rörelsen redan nått. C. blev nu
den ledande kraften i
reformationsarbetet. men fick mot sig ett starkt
parti (de s. k. libertinerna), vilka
leddes av en friare och mera svärmisk
religiositet. Han blev tvungen att för
en tid lämna staden men återkallades
1541 och nedslog nu hårdhänt allt
motstånd (mer än 50 dödsdomar på 5 år)
samt införde en ytterligt sträng
kyrkotukt med övervakning av
församlingsmedlemmarna in i hemmen.
Enligt C:s åskådning var bibeln trons
enda rättesnöre, men i motsats till
Luthor hyllade han en mera juridisk
och bokstavlig tolkning av skriften.
Eli grundsten i C:s lärobyggnad
utgör den dubbla predestinationsläran.
Gud har på förhand bestämt en del till
evig salighet och en del till evig
osalighet. C:s inflytande sträckte sig
över hela den reformerta kyrkan och
han har också kallats denna kyrkas
andre grundläggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
