Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlyle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlyle [kalaj’1], Thomas, 1795—1881,
skotsk historiker och skriftställare.
C. påverkades av den tyska
nyromantiken (Fichte, Goethe) och bidrog
mycket till att göra Tyskland känt i
England. I sitt författarskap
uppträdde han med skärpa mot såväl
konservativa som radikala riktningar och
betonade särskilt individualitetens
betydelse gentemot det konventionella,
geniets gentemot massans. De mest
lästa av hans arbeten äro S a r t o r
resartus och Om hjältar och
hjältedyrkan, C. har en
medryckande ibland bittert tillspetsad stil.
Han utövade ett mäktigt inflytande
samtidigt som han även retade till
kritik. Hans namn hör ännu till de
omstriddas.
Carmen, se Bizet.
Carmen Sylva, pseudonym för.
Elisabet*, drottning av Rumänien.
Carnallit, jfr Kainit.
Carnarvon [kana*vn], G. E., earl av
C., 186(3—1924, ledde sedan 1915
grävningar i ”konungarnas dal” vid
Luk-sor i Egypten och upptäckte Farao
Tutanchamons grav.
Carnat, ort i Bretagne, Frankrike,
bekant för sina tusentals höga, i
rader resta stenar, ”mentiors”, från den
yngre stenåldern.
Carnegie [kane’gi], A. C., 1837—1919,
amerikansk industriman av skotsk
släkt. Uppväxt i fattiga
omständigheter, blev han en av Amerikas
förmögnaste män, ägare till flera järnverk,
som 1901 övertogos av ståltrusten.
Största delen av sin förmögenhet
donerade han till allmännyttiga
ändamål, främst bibliotek, universitet och
andra folkbildningsanstalter. De s. k.
hjältefonderna, som avse att belöna
personer, vilka med fara för eget liv
räddat andras, stiftades även av C.
Han uppträdde även som författare.
Mest känd är hans bok Arbetets
herravälde.
Carnot [karnå’], fransk släkt. — 1.
L. M. N. C., 1753—1S23, ordnade
under franska revolutionen Frankrikes
försvar med sådan framgång, att han
kallats ”segerns Organisatör”. Hans
oböjliga republikanism hindrade hans
samarbete med Napoleon, som han
dock hjälpte under de hundra
dagarna. — 2. N. L. S. C., 1796—1832, fransk
fysiker. C:s undersökningar hava
varit grundläggande för kännedomen om
det fysikaliska förloppet vid
ångmaskinernas arbete. — 3. M. F. S. C.. 1837
—94, Frankrikes fjärde president,
blev mördad av en italiensk anarkist
i Lyon.
Carolina, se Nord- och Syd-Carolina.
CarolPna redivPva,
universitetsbiblioteket i Uppsala, vars nuvarande
byggnad är uppförd 1819—41.
Ca’rolus, latinisering av Karl; C.
Magnus, Karl den store.
Carpenta’riabukten, stor havsbukt pä
Australiens nordkust.
Carracci [karat’tji], italiensk
må-larfamilj. A. C., 1560—1609, är den
mest kände medlemmen.
Carra’ra, italiensk alpstad i
Toscana. Liguriska Alperna, 15,000 inv.
Marmorindustri (se Carraramarmor).
Carra’ramarmor, är en vit,
tämligen finkornig marmor från Carrara
i norra Italien. C. anses som den för
finare bildhuggeriarbeten förnämsta
marmorn.
Carrel [karelF], A., f. 1873, fransk
läkare, verksam i U. S. A., där han
utarbetat metoder att överföra vävnads
-stycken och organ från en individ till
en annan. C. erhöll för sina
upptäckter 1912 års Nobelpris i medicin.
Carreno [ karen’jå], Teresa, 1853—
1917, f. i Venezuela, var på sin tid en
av Europas mest kända pianister.
Carriere [karriä’r], E. A., 1849—1906,
fransk målare, har i en egendomligt
suddig stil med mystiska ljuseffekter
målat ett stort antal symboliska
kompositioner och flera kända porträtt.
Carson [kasn], sir E., f. 1854, jurist
och politiker, särskilt känd som ledare
för det irländska grevskapet Ulsters
motstånd mot Irlands självstyrelse.
Har som sådan uppträtt energiskt och
hänsynslöst. Var under kriget
medlem av ministären 1915 och 1916—1918
och biföll motvilligt liomerulelagen
1920.
Carson City [kasn si’ti], huvudstad i
Nevada, U. S. A., 2,000 inv.
Carstens, A. J., 1754—98, dansk-tysk
målare, professor vid Berlins
konstakademi 1790 och senare bosatt i
Italien. Han var starkt påverkad av
antikens konst och tog till sina många
teckningar oftast ämnen från den
grekisk:romerska gudasagan.
Cartagena [-sje’na]. — 1. Stad i
spanska landskapet Murcia, 97,000 inv.
Starkt befäst örlogshamn. Livlig
handelsstad. — 2. Stad i sydamerikanska
republiken Colombia vid Darienviken.
51,000 inv. Export av hudar, trä,
tobak m. m. Universitet.
Carto [kar’t], fr., kort, karta. —
A la c a r t e, efter matsedeln (jfr
Table d’höte). — Carte blanche
[blangsj], oinskränkt fullmakt.
Carte’sius, R., 1596—1650, fransk
matematiker och filosof. Namnet C. är
en latinisering av hans franska namn
Descartes [dekarrt’]. C. är den
analytiska geometriens grundläggare och
var också föregångsman inom andra
områden av matematiken. Som filosof
frigjorde C. sig från förut gällande
föreställningar och sökte utgå från
den enda grundsats, som förblev
orubbad i allt hans tvivel: Co’gito ergo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
