Carlyle [kalaj’1], Thomas, 1795—1881, skotsk historiker och skriftställare. C. påverkades av den tyska nyromantiken (Fichte, Goethe) och bidrog mycket till att göra Tyskland känt i England. I sitt författarskap uppträdde han med skärpa mot såväl konservativa som radikala riktningar och betonade särskilt individualitetens betydelse gentemot det konventionella, geniets gentemot massans. De mest lästa av hans arbeten äro S a r t o r resartus och Om hjältar och hjältedyrkan, C. har en medryckande ibland bittert tillspetsad stil. Han utövade ett mäktigt inflytande samtidigt som han även retade till kritik. Hans namn hör ännu till de omstriddas. Carmen, se Bizet. Carmen Sylva, pseudonym för. Elisabet*, drottning av Rumänien. Carnallit, jfr Kainit. Carnarvon [kana*vn], G. E., earl av C., 186(3—1924, ledde sedan 1915 grävningar i ”konungarnas dal” vid Luk-sor i Egypten och upptäckte Farao Tutanchamons grav. Carnat, ort i Bretagne, Frankrike, bekant för sina tusentals höga, i rader resta stenar, ”mentiors”, från den yngre stenåldern. Carnegie [kane’gi], A. C., 1837—1919, amerikansk industriman av skotsk släkt. Uppväxt i fattiga omständigheter, blev han en av Amerikas förmögnaste män, ägare till flera järnverk, som 1901 övertogos av ståltrusten. Största delen av sin förmögenhet donerade han till allmännyttiga ändamål, främst bibliotek, universitet och andra folkbildningsanstalter. De s. k. hjältefonderna, som avse att belöna personer, vilka med fara för eget liv räddat andras, stiftades även av C. Han uppträdde även som författare. Mest känd är hans bok Arbetets herravälde. Carnot [karnå’], fransk släkt. — 1. L. M. N. C., 1753—1S23, ordnade under franska revolutionen Frankrikes försvar med sådan framgång, att han kallats ”segerns Organisatör”. Hans oböjliga republikanism hindrade hans samarbete med Napoleon, som han dock hjälpte under de hundra dagarna. — 2. N. L. S. C., 1796—1832, fransk fysiker. C:s undersökningar hava varit grundläggande för kännedomen om det fysikaliska förloppet vid ångmaskinernas arbete. — 3. M. F. S. C.. 1837 —94, Frankrikes fjärde president, blev mördad av en italiensk anarkist i Lyon. Carolina, se Nord- och Syd-Carolina. CarolPna redivPva, universitetsbiblioteket i Uppsala, vars nuvarande byggnad är uppförd 1819—41. Ca’rolus, latinisering av Karl; C. Magnus, Karl den store. Carpenta’riabukten, stor havsbukt pä Australiens nordkust. Carracci [karat’tji], italiensk må-larfamilj. A. C., 1560—1609, är den mest kände medlemmen. Carra’ra, italiensk alpstad i Toscana. Liguriska Alperna, 15,000 inv. Marmorindustri (se Carraramarmor). Carra’ramarmor, är en vit, tämligen finkornig marmor från Carrara i norra Italien. C. anses som den för finare bildhuggeriarbeten förnämsta marmorn. Carrel [karelF], A., f. 1873, fransk läkare, verksam i U. S. A., där han utarbetat metoder att överföra vävnads -stycken och organ från en individ till en annan. C. erhöll för sina upptäckter 1912 års Nobelpris i medicin. Carreno [ karen’jå], Teresa, 1853— 1917, f. i Venezuela, var på sin tid en av Europas mest kända pianister. Carriere [karriä’r], E. A., 1849—1906, fransk målare, har i en egendomligt suddig stil med mystiska ljuseffekter målat ett stort antal symboliska kompositioner och flera kända porträtt. Carson [kasn], sir E., f. 1854, jurist och politiker, särskilt känd som ledare för det irländska grevskapet Ulsters motstånd mot Irlands självstyrelse. Har som sådan uppträtt energiskt och hänsynslöst. Var under kriget medlem av ministären 1915 och 1916—1918 och biföll motvilligt liomerulelagen 1920. Carson City [kasn si’ti], huvudstad i Nevada, U. S. A., 2,000 inv. Carstens, A. J., 1754—98, dansk-tysk målare, professor vid Berlins konstakademi 1790 och senare bosatt i Italien. Han var starkt påverkad av antikens konst och tog till sina många teckningar oftast ämnen från den grekisk:romerska gudasagan. Cartagena [-sje’na]. — 1. Stad i spanska landskapet Murcia, 97,000 inv. Starkt befäst örlogshamn. Livlig handelsstad. — 2. Stad i sydamerikanska republiken Colombia vid Darienviken. 51,000 inv. Export av hudar, trä, tobak m. m. Universitet. Carto [kar’t], fr., kort, karta. — A la c a r t e, efter matsedeln (jfr Table d’höte). — Carte blanche [blangsj], oinskränkt fullmakt. Carte’sius, R., 1596—1650, fransk matematiker och filosof. Namnet C. är en latinisering av hans franska namn Descartes [dekarrt’]. C. är den analytiska geometriens grundläggare och var också föregångsman inom andra områden av matematiken. Som filosof frigjorde C. sig från förut gällande föreställningar och sökte utgå från den enda grundsats, som förblev orubbad i allt hans tvivel: Co’gito ergo