Chevalier [sjövalje’], Micliel, 1806— 79, fransk nationalekonom, tillhörande den liberala skolan. Chevely’r [sjö-], håruppsättning, hårväxt. Cheviot, ursprungligen ett ylletyg, framställt av ull från cheviotfår. Numera benämning på ett slags kyprade, medelgrova ylletyger, som användas både för herr- och dambeklädnaden. Cheviot Hills [tji’viet], bergstrakt i n. England på gränsen till Skottland. I C. drives i stor utsträckning fåravel (cheviotfår, jfr Fårraser). Chevreul [sjevröF], M. E., 1786—1889, fransk kemist, verksam framför allt inom den organiska kemien. Chevrå’, fr. chevreau, vitgarvat läder, ursprungligen framställt av get- eller killingskinn. Numera framställes C. även av hästhudar. C. användes huvudsakligen till ovanläder på lättare skodon. Cheyenne [sjijenn’], huvudstad i Wyoming (IT. S. A.) : 16,000 inv. Cheyennerna [sjijenn’-], nordamerikansk indianstam, som ursprungligen levde vid Cheyennefloden och nu är stadd i snabbt utdöende. Chiana [kja’na], flod i mellersta Italien, till stor del kanaliserad, förenar Arnos med Tiberns övre lopp. Chiana-dalen är en av Italiens bördigaste trakter. Chianti [kja’nti], ett med vidsträckta vingårdar planterat område på Apenninerna, i mellersta Toscana, Italien, varifrån erhålles ett slags rödvin, Chiantivin. Chiapas [tsja’pos], stat i sö. Mexiko. 71.000 kvkm. 456,000 inv. Bergland. Högsta punkt är vulkanen Tacana, som når nära 4,000 m. ö. h. Huvudstad Tuxtla-Gutierrer, 10,000 inv. Chic el. chick [sjick], fr., stilfull, elegant. Chicago [sjika’gå], stad vid södra ändan av Michigansjön (U. S. A.), 2.700.000 inv., därav c :a 60,000 födda i Sverige. Näst New York Förenta Staternas största stad. C. har världsberömda kreatursstallar och i samband därmed slakterier och fabriker för konservering av kött. Handeln med kreatur, spannmål och virke är den största i världen. Fabriker för tillverkning av järn- och stålvaror, maskiner, särskilt lantbruksmaskiner, och järnvägsvagnar. C. är viktigt säte för andlig odling och har universitet och stora bibliotek. Chiffer, hemlig skrift. — C li i f f-r e r a, skriva med chiffer. Chiffong', tunt och mjukt sidentyg, som användes till garneringar och dylikt. Chiffonjé, klaffbyrå. Chignon, fr., se Cliinjong. Chihuahua [tsjiua’na], Mexikos största stat. 233.000 kvkm. 423.000 inv. Stora malmtillgångar (silver, guld, bly och zink). Huvudort Rio Chubiscar, 40,000 inv. Chika’n, förolämpning, skymf, vanheder, skam. — Chikane’ ra, förolämpa, genera. Chile [tji*-], sydamerikansk republik, 75,000 kvkm., 3.9 milj. inv. Huvudstad Santiago, 510,000 inv. C. upptar en 4,300 km. lång kuststräcka längs Stilla havet; dess bredd är till det mesta blott 110—140 km. I n. gränsar C. till Peru, i nv. till Bolivia, i ö. till Argentina. Längst i s. omfattar C. hela Magellanssund och större delen av Eldslandet, för övrigt går gränsen mot Argentina i stort sett längs Andernas vattendelare mellan Stilla och Atlantiska oceanerna. öarna Juan-Fernandez och Påskön i den förra höra också till C. Norra hälften av landets kuststräcka förlöper jämnt utan större bukter och lider brist pä goda hamnar, södra hälften är genomskuren av sund och fjordar och kransas av en arkipelag, vars större öar äro Chiloe och Eldslandet. C. genomdrages av Anderna med toppar på ända till 6,000 m. höjd, mellan dem och kusten löper i n. delen en lägre bergskedja, kustkordiljeran, som skiljes från Anderna genom en ökenartad högslätt, Atacamaöknen. C:s klimat företer skarpa kontraster, i n. torrt kustklimat med omkring 17 och 22° C för kallaste och varmaste månaden, i s. rik nederbörd och ett i förhållande till breddgraden rått klimat, som på Eldslandet har omkr. + 2° och -j- 8° såsom högsta och lägsta månadstem-peraturer (juli—december). Snögränsen ligger i Eldslandet vid omkr. 950 m., på Andernas toppar i n. vid 4—5,000 m. Yäldiga glaciärer utgå från Anderna och nå i de sydliga fjordarna ända ned mot havet. Floderna äro korta och djupt nedskurna och ofta endast genom låga pass skilda från de till Atlanten gående argentinska floderna. Växtvärlden är i s. till följd av det fuktiga klimatet yppig; så är den stora ön Chiloe täckt av nästan ogenomträngliga skogar och i det sydpatagoniska fjordlandskapet råda täta bokskogar ända invid gla-ciärernas nedre ändar. Jordbruk och trädgårdsbruk (vete, majs, vin, sydfrukter) samt boskapsskötsel och skogsbruk äro huvudnäringar ; bergsbruket ger en rik avkastning, särskilt av Chilesalpeter, som är en viktig världsartikel och C:s främsta exportvara (2—300 milj. kr.), vidare av koppar (50—100 milj. kr.), övriga mineralprodukter äro silver, guld, borax, jod m. m.