stundom för att utmärka en skiftning i uttalet. Cirkumpola’rstjiirnor. Från jorden sett synas stjärnorna under ett dygn kretsa i cirklar runt den vid Polstjärnan belägna himmelspolen. De, vilkas skenbara banor ligga helt ovanför horisonten, kallas C., de synas således aldrig gå upp el. ned genom horisonten så som de längre från himmelspolen liggande stjärnorna göra. Cirkus, romersk och bysantinsk rännar- och kapplöpningsbana, där de circensiska spelen, vilka mest besto -do i kappkörningar, ägde rum. Dessa från början religiösa spel bekostades ursprungligen av staten men sedan av enskilda, som ville fria till folkets gunst. Den första C. var Circus Maximus i Rom. C. var en avlång jättebyggnad med rännarbana och amf i teatraliskt anbragta bänkar. Den användes även vid boxning och gladiator sstrider. Cirr’us el. fjädermoln, se Moln. Cis, latin, betyder på denna sidan, hitom. Ordet användes bl. a. i en del sammansättningar av geografisk betydelse, t. ex. cisalpinsk, på denna sidan Alperna. Cisalpi’nska republiken, en av Napoleon 1797 bildad stat i n. Italien med Milano som huvudstad. 1802 ändrades C. av Napoleon till Italienska republiken, vars president han blev. 1805 fick den namnet Konungariket Italien med Napoleon som konung. Cisele’ra. Genom ciselering borttagas de ojämnheter, som efter gjutning av ett konstföremål finnas å dettas yta. Ciselering kan ock betyda drivning i metall, d. v. s. framställning av upphöjda figurer å ett metallbleck. Yid ciselering användes mejsel, puns, hammare etc. Ciss, mus., den med en halv ton höjda tonen c. C. förväxlas enhar-moniskt med dess. Ciss dur, mus., den durtonart, som har ciss till grundton, och 7 # för f, c, g, d, a, e, h, och vars parallelltonart är aiss moll. C. ersättes helst med förväxlingstonarten dess dur. Ciss moll, mus., molltonart med ciss till grundton och 4 & för f, c, g, d, samt med parallelltonarten e dur. Cistercien’sorden. Se Bernhard av Clairvaux. Citadell’ kallas en mindre fästning, som förr uppfördes inom liuvud-fästningen, och som hade till ändamål att bereda de angripna en sista tillflyktsort. I befästade städer uppfördes ofta ett C. skilt från övriga byggnader genom en öppen plats, es-planaden. Cita% anfört ställe ur en skrift, ett tal etc. — Citation, anförande av någon författares ord, anfört ställe. — C i t e’ r a, anföra. Cita’to 1 o’co (förk. c. 1.), på anfört, uppgivet ställe. Cité [site’], franskt ord för stad, användes särskilt som benämning på den äldsta delen av en stad till skillnad från de delar, som senare tillkommit. Jfr ”Staden” i Stockholm. Citokromi’, metod vid flerfärgs-tryck. Citoyen [sitoajäng’], fr., medborgare, ursprungligen röst- och valberättigad person i stad (cité). Under franska revolutionen samt en kortare tid under 1848 års revolution användes C. (fem. citoyenne) som allmänt tilltalsord. Citra% 1tem., salt av citronsyra. Citro’n. Se Citrus. Citronfjäril (Gonepteryx rhamni) har gula vingar med en liten rödgul fläck i mitten. C. förekommer allmänt i vårt land. Citronolja, en lättflyktig olja med angenäm lukt, som erhålles ur citroner. C. användes för parfym- och lä-skedryckstillverkning. Citronsyra, kem., en organisk syra, som förekommer i citroner och sura bär. Användes för vissa kemiska ändamål, vid läskedryckstillverkning samt i hushållet som ersättning för citronsaft. CPtrus, asiatiskt växtsläkte, fam. Rosacese, med arter, vilka vanligen äro mindre träd med ständigt gröna, läderartade blad och vita el. röda, stora, doftande blommor. För sina saftiga frukter odlas tre arter. Apelsinträdet (C. aurantium, var. si-nensis) härstammar från Kina och odlas i Sydeuropa sedan 1300-t. samt numera även i Amerika, Australien m. fl. länder. Blodapelsin är en varietet med rödstrimmigt fruktkött. Pompelmus och Grapefruit äro stora frukter från andra varieteter. Pomeransträdet (va-rictet omara) har orangeröda frukter, vilkas skal användas i likörfabrikationen, som krydda i bröd etc. Berga-mottolja användes i parfymer och likörer och erhålles från bergamotträ-det (var. bergamia). — Citronträdet (C. medica) finnes också i flera varieteter med gula, eitronhaltiga frukter. Cedratträdet (var. bajaura) har stora frukter, vilkas syltade skal (suckat) användas i bakverk. — Mandarinträdet (C. nobilis) odlas i Sydeuropa, har mindre, hoptryckta frukter. Citta [tjitta’] el- Civita [tjivita’J, italienskt ord för stad, ingår i namnet på en hel del italienska städer. Citta’ JjeonPna [tjitta’], benämning på den del av Rom, omkring vilken påvarna Leo III och Leo IV läto uppföra murar till skydd mot sarace-