Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cinnober ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stundom för att utmärka en skiftning
i uttalet.
Cirkumpola’rstjiirnor. Från jorden
sett synas stjärnorna under ett dygn
kretsa i cirklar runt den vid
Polstjärnan belägna himmelspolen. De, vilkas
skenbara banor ligga helt ovanför
horisonten, kallas C., de synas således
aldrig gå upp el. ned genom
horisonten så som de längre från
himmelspolen liggande stjärnorna göra.
Cirkus, romersk och bysantinsk
rännar- och kapplöpningsbana, där de
circensiska spelen, vilka mest besto
-do i kappkörningar, ägde rum. Dessa
från början religiösa spel bekostades
ursprungligen av staten men sedan
av enskilda, som ville fria till
folkets gunst. Den första C. var Circus
Maximus i Rom. C. var en avlång
jättebyggnad med rännarbana och
amf i teatraliskt anbragta bänkar. Den
användes även vid boxning och
gladiator sstrider.
Cirr’us el. fjädermoln, se Moln.
Cis, latin, betyder på denna sidan,
hitom. Ordet användes bl. a. i en del
sammansättningar av geografisk
betydelse, t. ex. cisalpinsk, på denna
sidan Alperna.
Cisalpi’nska republiken, en av
Napoleon 1797 bildad stat i n. Italien
med Milano som huvudstad. 1802
ändrades C. av Napoleon till
Italienska republiken, vars president han
blev. 1805 fick den namnet
Konungariket Italien med
Napoleon som konung.
Cisele’ra. Genom ciselering
borttagas de ojämnheter, som efter gjutning
av ett konstföremål finnas å dettas
yta. Ciselering kan ock betyda
drivning i metall, d. v. s. framställning
av upphöjda figurer å ett metallbleck.
Yid ciselering användes mejsel, puns,
hammare etc.
Ciss, mus., den med en halv ton
höjda tonen c. C. förväxlas
enhar-moniskt med dess.
Ciss dur, mus., den durtonart, som
har ciss till grundton, och 7 # för f,
c, g, d, a, e, h, och vars
parallelltonart är aiss moll. C. ersättes helst med
förväxlingstonarten dess dur.
Ciss moll, mus., molltonart med ciss
till grundton och 4 & för f, c, g, d,
samt med parallelltonarten e dur.
Cistercien’sorden. Se Bernhard av
Clairvaux.
Citadell’ kallas en mindre
fästning, som förr uppfördes inom
liuvud-fästningen, och som hade till
ändamål att bereda de angripna en sista
tillflyktsort. I befästade städer
uppfördes ofta ett C. skilt från övriga
byggnader genom en öppen plats,
es-planaden.
Cita% anfört ställe ur en skrift, ett
tal etc. — Citation, anförande av
någon författares ord, anfört ställe. —
C i t e’ r a, anföra.
Cita’to 1 o’co (förk. c. 1.), på anfört,
uppgivet ställe.
Cité [site’], franskt ord för stad,
användes särskilt som benämning på
den äldsta delen av en stad till
skillnad från de delar, som senare
tillkommit. Jfr ”Staden” i Stockholm.
Citokromi’, metod vid
flerfärgs-tryck.
Citoyen [sitoajäng’], fr., medborgare,
ursprungligen röst- och valberättigad
person i stad (cité). Under franska
revolutionen samt en kortare tid
under 1848 års revolution användes C.
(fem. citoyenne) som allmänt
tilltalsord.
Citra% 1tem., salt av citronsyra.
Citro’n. Se Citrus.
Citronfjäril (Gonepteryx rhamni)
har gula vingar med en liten rödgul
fläck i mitten. C. förekommer
allmänt i vårt land.
Citronolja, en lättflyktig olja med
angenäm lukt, som erhålles ur
citroner. C. användes för parfym- och
lä-skedryckstillverkning.
Citronsyra, kem., en organisk syra,
som förekommer i citroner och sura
bär. Användes för vissa kemiska
ändamål, vid läskedryckstillverkning
samt i hushållet som ersättning för
citronsaft.
CPtrus, asiatiskt växtsläkte, fam.
Rosacese, med arter, vilka vanligen
äro mindre träd med ständigt gröna,
läderartade blad och vita el. röda,
stora, doftande blommor. För sina
saftiga frukter odlas tre arter.
Apelsinträdet (C. aurantium, var.
si-nensis) härstammar från Kina och
odlas i Sydeuropa sedan 1300-t. samt
numera även i Amerika, Australien m. fl.
länder. Blodapelsin är en varietet med
rödstrimmigt fruktkött. Pompelmus
och Grapefruit äro stora frukter från
andra varieteter. Pomeransträdet
(va-rictet omara) har orangeröda frukter,
vilkas skal användas i
likörfabrikationen, som krydda i bröd etc.
Berga-mottolja användes i parfymer och
likörer och erhålles från
bergamotträ-det (var. bergamia). —
Citronträdet (C. medica) finnes också i
flera varieteter med gula, eitronhaltiga
frukter. Cedratträdet (var. bajaura)
har stora frukter, vilkas syltade skal
(suckat) användas i bakverk. —
Mandarinträdet (C. nobilis)
odlas i Sydeuropa, har mindre,
hoptryckta frukter.
Citta [tjitta’] el- Civita [tjivita’J,
italienskt ord för stad, ingår i
namnet på en hel del italienska städer.
Citta’ JjeonPna [tjitta’], benämning
på den del av Rom, omkring vilken
påvarna Leo III och Leo IV läto
uppföra murar till skydd mot sarace-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
