bia. — 4. Flod i v. Nordamerika, se Columbia River. — 5. Huvudstad i South Carolina, U. S. A., 37,000 inv. C61um’bia River, flod i v. Nordamerika, upprinner på Klippiga bergen i Brit;sh Columbia, Canada, utfaller i Stilla havet på Förenta Staternas område. Bildar under sitt nedre lopp gräns mellan staterna Washington och Oregon. Största biflod är Snake River (från vänster). Flodens längd omkring 2,250 km. Columbi ägg, ett från en bekant anekdot lånat uttryck för en skarpsinnigt enkel lösning på ett svårt problem. Anekdoten har tillskrivits Co-lumbus men torde hänföra sig till den florentinske arkitekten Brunelleschi. Sedan de närvarande förgäves försökt få ett ägg att stå på dess spetsiga ände, löste Brunelleschi uppgiften genom att krossa spetsen. Colum’bus. — 1. Huvudstad i Ohio (U. S. A.): 280,000 inv. Betydande industristad med järn- och ståltillverkning, maskinverkstäder. Universitet. — 2. Namn på flera smärre städer i U. S. A. (i Georgia, Mississippi, Nebraska). Colum’bus, Christofer, troligen 1446 —1506, föddes i Genua, var till 30 års ålder vävare och sedan sjöman. C. uppgjorde en plan att över havet mot väster nå Indien och lyckades 1492 förmå Ferdinand och Isabella av Spanien att åt honom utrusta tre fartyg, S:ta Maria, Nina och Pinta, med vilka han den 3 aug. 1492 avseglade från Palos i Andalusien. När hoppet om framgång nästan uppgivits och den av löst folk sammansatta besättningen redan börjat knota och begära att få vända, nåddes den 12 okt. land. Det var en av Baliamaöarna, sannolikt Watlingön, som av C. kallades San Salvador, av infödingarna Guanahani. C. upptäckte vidare på denna resa Kuba och Haiti. Hans mottagande vid hemkomsten blev storartat och en ny större expedition med 17 fartyg utrustades, med vilken han 1493 upptäckte Jamaica. Under hans frånvaro lyckades hans avundsmän emellertid göra sig gällande vid spanska hovet, och C. blev vid sin återkomst ej så väl mottagen men lyckades dock 1498 få till stånd en ny expedition, med vilken han uppnådde Sydamerikas fastland vid Orinocos mynning. I de små kolonier, som C. under sina resor anlagt, hade under tiden uppstått stridigheter och en undersökningsdomare utsändes från Spanien. Denne tog parti mot C. och lät honom fängslad återföras till Spanien. Här blev han visserligen satt på fri fot, men han återvann aldrig sitt forna inflytande. C. lyckades dock 1502 få till stånd en ny expedition med fyra far- tyg. På denna resa led han skeppsbrott men undsattes från Haiti och återvände 1504 till Spanien. Sina sista år tillbragte han i obemärkthet. Hans övertygelse, att han upptäckt öar utanför Asiens kust, fick han själv aldrig rättad. Att han i själva verket upptäckt en ny världsdel kunde först senare fastställas. Som Amerikas upptäckare bidrog han emellertid till att inleda ett nytt skede i världshistorien. Colum’bus, S., 1642—79, svensk skald och språkman. C. författade lyriska dikter, psalmer, epigram m. m. Som språkteoretiker var C. skarpsinnig och djärv. Columeira, Junius, berömd romersk jordbruksförfattare, som levde under första årh. e. Kr. Coman’cher, en nordamerikansk indianstam, vilken,levde som ett kringströvande ryttarfolk på de sydliga prärierna. C. äro nu mycket fåtaliga. Comédie frangaise [kåmedi’ frang-säsj, se Théåtre frangais. Comédie larmoyante [kåmedi’ [-lar-moajang’t],-] {+lar- moajang’t],+} fr., ett sentimentalt, borgerligt drama med lyckligt slut. C. uppträder första gången i fransk litteratur 1733 med Nivelle de la Chaus-sées drama La fausse antipathie. C. har betydelse för utvecklingen av 1800-talets borgerliga skådespel (Au-gier, Dumas). Come’nius (Komensky), J. A., 1592— 1670, tjeckisk filosof, pedagog och sedermera biskop i bökmisk-märiska brödraförsamlingen. I sin D i d a c-tica magna framställer han sina åsikter om undervisningen. Han vill lära alla allt, d. v. s. utbreda den högsta möjliga allmänbildning till alla samhällslager. C. framhöll vidare betydelsen av åskådlighet i undervisningen. C. är jämte Hus grundaren av den tjeckiska språk- och nationalitets-rörelsen. Comi’tia, Komitier, kallades officiellt det gamla Roms folkförsamling. C. var av tre slag: 1. C. curia’ta, under konungatiden. 2. C. centuria’ta, från konungatidens slut och under republikens första skede. 3. C. tribu’ta, under republikens senare tid. Comme ci comme fia [kåmm si’ kåmm sa’], fr., så där, si och så, ganska. Comme’dia, it., även C. erudi’ta, under renässansen benämning på de italienska lustspel, som närmade sig Plautus’ och Terentius’ latinska komedier. Comme’dia dell’ arte, it., hantverks-komedi, d. v. s. ett av yrkesskådespe-lare uppfört folkligt lustspel i Italien på 1500-talet. Endast handlingens gång var given av författaren, replikerna improviserades av skådespelar-