Dityram’b, hos grekerna en sång, sjungen av körer vid Dionysosfester-na. D. utvecklades konstnärligt bl. a. av skalden Pindaros. Numera betecknar D. en lyrisk dikt av stark hänförelse (ex. slutet av Tegnérs Svea). Di Va, uppburen skådespelerska. Diva’n, en låg och bred österländsk soffa utan ryggstöd och karmar. — Turkiska regeringen kallas ofta divan. Diversen’», skiljaktighet. Gående i olika riktning. Divertissemang’, förströelse, mindre skådespel, dans el. balett, t. ex. som en del av en opera. Di’vide et im’pera, lat., ”söndra och härska”; splittra motståndarna för att sedan lättare besegra dem. Dividen’d. — 1. Mat., det tal, som skall divideras (delas). — 2. D. användes även för att beteckna vinstandel i ett ekonomiskt företag liksom för ‘ att beteckna den utdelning, som vid en konkurs kommer fordringsägarna till godo. Divi’na Comme’dia, ”den gudomliga komedin”, dikt av Dante*. Divination, aning, ingivelse, förutseende av kommande händelser och tilldragelser. Divisi’bel, delbar. Division, delning, ett av de fyra enkla räknesätten. Genom D. finner man, huru många gånger ett tal (d i-v i s o r n) innehålles i ett annat tal (dividenden). Tecknet för division är : eller bråkstreck. Användes tecknet :, skrives dividenden före och divisorn efter tecknet; användes bråkstreck, skrives dividenden över och divisorn under strecket. Dix’i, lat., ”jag har talat”. Uttrycket: ”Dixi et salvavi animam meam”, hämtat från profeten I-Iesekiel, betyder ”jag har talat och räddat min själ”. Dix’miiiden [-möjden], liten stad vid Yser, Belgien, bekant från världskriget, då den fullständigt ödelädes. Djing’is Khan (Temudjin), 1162— 1227, mongolisk erövrare, som omkring 1200 underlade sig mongolstammarna mellan Bajkalsjön och Amurfloden och därpå en del turkiska grannstammar. 1206 blev D. ”storkhan” och utvidgade under de följande åren sitt välde med erövringar av bl. a. nordkinesiska riket och det muhammedanska riket Kovaresmien i Turkestan. Efter härjandet av de nordindiska provinserna, fortsattes erövringarna över Kaukasus till Krim. Efter D :s död delades hans ofantliga välde mellan sönerna. Djinn, i österländsk mytologi andeväsen. Djonk, se Junk. Djungel, från Indien härstammande benämning på tropisk urskog med tät undervegetation av buskar, gräs-och slingerväxter. Djupbergarter (el. a b y s s’i s k a bergarter), kallas sådana bergarter (t. ex. granit, diorit, gabbro), vilka bildats genom att en glödflytande massa (magma) stelnat på större djup under jordytan. De utmärkas av att massans alla beståndsdelar stelnat som kristallkorn, ofta äro de grovkorniga. I motsats till D. menas med ytbergarter sådana, vilka stelnat ovanpå eller nära jordytan. Se vidare Bergarter. Djuphavsavlagringar, sediment, som bildas ute på de stora oceandjupen. Jfr Globigerinaslam, Radiolarieslam, Röd djuphavslera. Djupviken, municipalsamhälle och hamnplats vid Bottniska viken 1 mil s. om Umeå, s. Västerbotten. 500 inv. Djur (Animalia). De levande organismerna indelar man i djur och växter, dock utan att gränsen alltid kan dragas på ett otvetydigt sätt. D. ha förmåga av frivillig rörelse samt känsel, men även en del växter besitta rörelseförmåga och reagera för intryck. Växterna uppbygga av oorganiska ämnen organisk substans och upptaga därför ur luften kolsyra samt avge syre. D. förbränna organiska ämnen till oorganiska och upptaga därför ur luften syre och avge kolsyra. Även detta kännetecken stämmer dock ej alltid. Andra osäkra särmärken äro, att i växterna förekomma cellulosa och klorofyll. För fler-celliga organismer är dock i allmänhet skillnaden utpräglad. När det gäller encelliga varelser, är gränsen mera svår att draga, och man har velat utskilja en avdelning bland dem, som varken räknas till D. el. till växter. Man indelar D. i huvudavdelningar, provinser, t. ex. ryggradsdjur, dessa i sin tur delas i klasser, t. ex. däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar. Klasserna delas i ordningar, t. ex. bland däggdjur människor, apor, rovdjur m. fl. Dessa slutligen delas i släkten med en el. flera arter. Djurgården, halvö tillhörande Stockholms stad mellan Östermalm och Lilla Värtan. 15.7 kvkm. Delas av Djurgårdsbrunnsviken och Djurgårds-brunnskanalen i två delar, en nordlig och en sydlig; i dagligt tal avser man med ”Djurgården” den senare. Där ligger Nordiska museet med dess fri-luftsavdelning Skansen. Djurkol, kol, som erhålles genom upphettning av animaliska ämnen (vanligen slakteriavfall) utan lufttillträde. D. har stor förmåga att uppsuga färgämnen ur vätskor och användes på grund härav som avfärg-ningsmedel bland annat vid socker-raffinering.