Ellips. A—A, storaxel, C—C, lillaxel. B och Bi, brännpunkter. P, punkt på omkretsen. Elli’ps, en sluten, plan kroklinje (se fig) så beskaffad, att summan av avstånden de s. k. brännpunktsra-dierna PB och PBi från varje punkt (P) på kroklinjen till två fasta punkter (brännpunkterna B och Bi) alltid är lika stor. Linjen AA kallas storaxeln, linjen CC lillaxeln. En ellips uppritas lättast genom att i brännpunkterna sätta ett par nålar och omkring dessa lägga en hopknuten tråd, motsvarande triangeln PBBi å fig., varefter en penna föres runt, medan den får hålla tråden spänd. EllipsoPd, en sluten, buktig yta sä beskaffad, att varje genomskärning med ett plan visar en ellips eller en cirkel. En rotationsellipsoid är en E., som uppstår om en ellips roterar kring en av sina axlar; roterar den kring storaxeln uppstår en förlängd rotationsellipsoid, roterar den kring lillaxeln en avplattad sådan. Jorden har tillnärmelsevis formen av en avplattad rotationsellipsoid. E’Ilis Island [aj’lsend], ö vid New Torks inlopp. Mottagningsstation för invandrare. Ellös, municipalsamhälle vid Ellöse-fjärden av Kattegatt, mellersta Bohuslän. 350 inv. Fiskläge. Elmhult, se Älmhult. Elmquist, H. E., f. 1871, landshövding i Örebro län. E. blev generaldirektör för Socialstyrelsen 1914, var sedermera ordförande i Folkhus-hållningskommissionen 1916—20, socialminister 1920—21 i de Geers och Sydows ministärer samt 1921—25 svensk minister i Hälsingfors. E. är mycket anlitad som förlikningsman. Elmseld el. S:t E., ett av ljussken åtföljt elektriskt urladdningsfenomen från masttoppar, kyrkspiror el. andra högt uppskjutande föremål. E. framkallas av elektriska spänningsskillna-der mellan luften och föremål i förbindelse med jordytan. S: t Elmseld. Elo’ali el. Eloliim, det hebreiska namnet på Gud. E. motsvarar det arabiska Allah. Eloge [elå’s;], fr., lovord, beröm, lovtal. Elongation, avlägsnande. — Astr., en planets skenbara vinkelavständ från solen vid ett visst tillfälle. Eloquentia [-kven’tsia], lat., vältalighet. — E. corporis, ”kroppens vältalighet”, en ståtlig och imponerande gestalt. El Pa’so, stad i Texas (U. S. A.). 78.000 inv. Smältverk för en stor del av den i Texas producerade järnmalmen. El’sass, fr. Alsace [-sass’], sv. delen av övre Rhen dalen, mellan Vo-geserna och Rhen. 8,290 kvkm. 1.200.000 inv. Tillhör efter världskriget Frankrike. Huvudnäring jordbruk, särskilt vin- och fruktodling. — Historia. Omkring 50 f. Kr. erövrade romarna E. från galler och germaner. Omkring 500 e. Kr. togs det i besittning av de germanska frankerna, av vilka en del slogo sig ned i landet, som sedan benämndes E. Då frankiska riket upplöstes 843, tillhörde E. först Lothar men ingick 870 i hertigdömet Schwaben i öst-frankiska riket (Tyskland). E. var från 1200-t. sönderdelat i flera omrä-den men bibehöll till namnet sin ursprungliga indelning i grevskapen övre E. i s. och Nedre E. i n. Frän 1400-t. strävade både Frankrike och Tyska riket att underlägga sig E. I westfaliska freden 1648 fick Frankrike E: s habsburgska områden och