nas två professorer, 4 laboratorer samt 3 biträdande lärare. Jfr Apotekare. FarmakodynamTk, se Farmakologi. Farmakognosi’, se Farmakologi. Farmakologi’, vetenskapen om läkemedlen och deras verkningar. F. delas i farmakognosi, som omfattar läkemedlens insamling, utseende och andra yttre egenskaper, samt farmakodynamik, som är läran om läkemedlens verkningssätt och använ dnin gs sätt. Farmakopé, fastställd handledning i vilka läkemedel, som skola finnas ä apotek, deras beskaffenhet samt tillvägagångssättet för beredandet av sammansatta läkemedel. Nu gällande svenska F. är av 1925. Farman [farmang’], H., f. 1872, fransk flygare och flygplanbyggare. F. var bland de första aviatikerna. 1908 grundade F. en fabrik, som 1912 sammanslogs med broderns och vilken tillverkat en oerhörd mängd flygmaskiner särskilt till franska armén. Farne’se, Palazzo, ett av Roms praktfullaste palats, i liögrenässans-stil. Det påbörjades för Alessandro F. (påven Paul III) av A. da Sangallo 1514, fortsattes av Michelangelo och avslutades av G. della Porta 1589. Palatset är nu franskt ministerhotell och inrymmer även franska arkeologiska institutet i Rom. Där fanns förut en samling berömda antika konstverk (se Farnesiska konstverk). Farnesi’na, Villa F., byggnad i Rom, som tillhört släkten Farnese. Den är uppförd i renässansstil, troligen av Rafael, och innehåller målningar av Rafael, Peruzzi m. fl. Farnesiska konstverk, benämning på en samling antika skulpturer, vilka varit i ätten Farneses ägo och bevarats i Palazzo Farnese i Rom. Bland F. märkas: Farnesiska tjuren, en marmorgrupp, som ursprungligen anses utförd av bröderna Apollonios och Tauriskos av den rodiska skolan, troligen på 100-t. f. Kr. men sedan undergått flera restaurationer. F a r-n e s i s k e Herakles, en marmorbild, som anses gå tillbaka på ett förlorat bronsarbete av Lysippos. Fa’ros, omkring 280 f. Kr. uppfört fyrtorn utanf.ör Alexandria, vilket under forntiden var vida berömt och räknades till ”världens sju underverk”. F. förstördes under medeltiden. Farrar [fs^rrse]. — 1. F. V. F., 1831—1903, engelsk prästman, som skrivit ett flertal uppbyggelseskrifter, vilka även i Sverige blivit mycket lästa (Jesu liv, Paulus). — 2. Geraldine F., f. 1882, världsberömd, nordamerikansk sopransångerska, anställd vid Berlinoperan 1901—06, sedan vid Me-tropolitanoperan i New York. Fars, mindre teaterpjäs, huvudsakligen byggd på situationskomik. F. har förekommit under dramats alla skeden ocli nådde bl. a. en rik utveckling i den senare franska medeltidslitteraturen. Farsa’los, gammalgrekisk stad i landskapet Tessalien (nuv. Fersala), bekant för den seger, som Caesar där vann över Pompejus 48 f. Kr. Farsista’n, landskap i mellersta Persien. Fartliing [fa’thing], eng., fjärdedel, ett bronsmynt, motsvarande en fjärdedels penny. Fartygsinspektionen sorterar under kommerskollegium och utövas av far-tygsinspektörer. F. skall enligt lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg avse att konstatera, huruvida fartyg i fråga om sjövärdighet, utrustning, hygieniska anordningar m. m. fyller gällande föreskrifter. Fartygsregister. Enligt gällande sjölag skola alla svenska handels- och passagerarfartyg, vilkas dräktighet uppgår till minst 20 registerton, införas i det av kommerskollegium förda fartygsregistret. I registret antecknas ett fartygs namn, dess art, dess byggnadsår, dess ägare m. m. Inteckningar i fartyg antecknas icke i registret utan bokföras hos Stockholms rådhusrätt. Farvatten, vatten, som kan befaras av fartyg. Jfr Farled. Farväl, Kap, se Farewell. Fas, skifte, skede. Jfr Faser. Fasa’d, yttre sidan av en byggning, särskilt den, på vilken huvudingången är anbragt. Guldfasan. Fasa’ner, sammanfattande namn pä några till fasanfåglar hörande släkten. De ha långsträckt kropp med lång stjärt. Hannarna äro grant utstyrda, medan honorna endast äro brunspräckliga. Till släktet Phasianus hör bl. a. Vanlig F. el. Ä d e 1 f a s a n (Ph. colchicus). Hannen har rödbrun rygg med gulvita fläckar, brunrött