Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbundskansler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giva ett styckes tonart (ibland även
taktarten). Jfr Försättningstecken.
Förfalskning:. Bestämmelser
angående F. finnas i 12 :e kapitlet i allmänna
strafflagen.
Förfat taranslag:, penningunderstöd,
som utdelas åt framstående, främst
skönlitterära författare. I flera
länder, bland annat i Sverige, finnas av
staten utdelade stipendier jämte
enskilda fonder.
Författarföreningar. Bland
internationella F. märkes Association
littéraire et artistique
internatio nale, som genomfört
Bernkonventionen om litterär
äganderätt 18S6. The Pe n-c 1 u b i London,
stiftad 1922, har till uppgift att
återknyta det av kriget rubbade
samarbetet mellan författare och
författarföreningar i olika länder. Sveriges
författarförening stiftades 1893.
Personer, som anses ha dokumenterat sig
som författare, kunna inväljas i
föreningen.
Författarlionorar, penningarvode åt
en författare för ett litterärt arbete.
Från början utdelades inga bestämda
arvoden, utan författaren fick
vanligtvis understöd av någon enskild, av
verket intresserad person.
Dramatiska författare kunde redan på 1500-t.
anställas och avlönas av ett visst
skå-despelarsällskap, men honoraren voro
till en början mycket låga, beroende
på att litterära stölder ej
bestraffades.
Författning:, se Statsförfattning och
Svensk författningssamling.
Förfrysning:. Allmän F. träffar
vanligen personer, som utmattade av
överansträngning el. berusade falla
omkull i snön och somna. Sådan F.
behandlas med långsam uppvärmning.
Man gnider hela kroppen med snö el.
kalla våta handdukar. Mera
begränsad F. drabbar vanligen öron, näsa,
kinder, fingrar och tår och är ganska
lömsk, emedan kylan berövar huden
känseln. Sådan F. kan vara olika
höggradig, från rodnad till blåsbildning
och utbredd förstöring av hud och
underliggande vävnader. Uppvärmning
bör ske försiktigt genom att gnida
det bleka stället med snö. Jfr
Frostknölar.
Förg:asare el. karbura’tor, se
Förbränningsmotor.
Förgiftning: avser i dagligt tal
endast F. med oorganiska ämnen såsom
lut, syror, sublimat, arsenik, fosfor
samt vissa organiska ämnen såsom
opium, morfin, alkohol (jfr dessa ord).
Vid av bakterier orsakade sjukdomar
är den närmaste sjukdomsorsaken av
bakterierna alstrade gifter och ur
dessa synpunkter kunna alltså även
infektionssjukdomarna sägas vara ett
slags F.
Förg:yllning: kan ske därigenom, att
bladguld klistras å det föremål, som
skall förgyllas el. därigenom, att
föremålet bestrykes med en deg,
innehållande något guldsalt (kall
förgyllning), el. med guldamalgam, ur vilket
kvicksilvret sedermera bortskaffas
genom upphettning (brännförgyllning).
F. kan även ske på galvanisk väg,
varvid kaliumguldcyanur [K(CN)2Au]
kommer till användning. Plätering,
som ibland användes vid F. av
metallföremål, innebär, att den oädla
metallen belägges med tunna guldskivor,
som glödgas fast.
Förg:åva, ibland vid schackspel
mellan olika skickliga spelare
förekommande bruk, att den överlägsne
spelaren tager bort en pjäs före
spelets början samt låter den andra
börja.
Förg:ätmig:ej (Myosotis palustris)
växer på fuktiga ställen och har
vackra, blå blommor i inrullade, ensidiga
knippen. Till samma släkte hör flera
arter med mindre blommor.
Förhistoria. Förhistorisk tid, en
kulturs allra äldsta period, från
vilken ej finnas litterära källor. Genom
fornkunskap och jämförande
språkforskning söker man erhålla
kännedom om F. Jfr Arkeologi.
Förhyda, att beslå ett träfartygs
botten med kopparplåt el. ibland annan
metallplåt för att skydda den mot
skadliga påverkningar av olika slag
(skeppsmask, sjögräs, sönderskärning
vid gång genom is m. m.)
FörhAllning:, mus., kvardröjandet av
en el. flera toner från ett föregående
ackord i ett efterföljande, där de
tillfälligt dissonera för att på en senare
taktdel upplösas i det sistnämnda
ackordet.
Förkastning:ar (dislokationer),
sättningar el. förskjutningar efter
sprickytor av större el. mindre partier av
jordskorpan. F. kunna försiggå såväl
i horisontal som lutande och vertikal
led. Förkastningssprickorna kunna ha
en längd av flera tiotal mil och
förskjutningarna uppgå till hundra- och
tusentals meter. Vanligen äro de
större F. resultat av många upprepade
små sådana. Partier, som sänkt sig
efter förkastningssprickor, kallas
sänk-ningsfält el. om de äro långsmala (jfr
Vätternbäckenet*) gravsänkor.
Kvarstående av sänkningsområden
omgivna partier kallas horster (ex.
Omberg*, de skånska bergen). I
sänk-ningsfält förekomma ofta yngre
formationer än i omgivningarna (jfr
Vättern och Omberg), emedan de förra
varit mera skyddade mot denudation.
I samband härmed står, att
förkastningarnas vertikala höjd (språnghöjd)
vanligen är mycket större än den
topografiska höjdskillnaden. I gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
