Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarforsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitionsmännen i ”korta” och ”långa”
parlamentet.
Hampton [h£em’tn], stad i England,
n. om London vid Thames. 10,000 inv.
Nära H. ligger det berömda slottet
med samma namn, vilket byggdes i
början av 1500-t. och var kungligt
residens till Georg II: s tid.
Ham’pus, se Äppleträd.
Hamri’n, Felix, f. 1875, affärsman.
Frisinnad ledamot av andra
kammaren 1912—14 och sedan 1918.
Handelsminister 1926.
Ham’ster (Cricetus cricetus), ett
råttdjur, c: a 30 cm. långt, tecknat i
gulbrunt och svart. Flera
färgvariationer finnas. H. har grävklor och
lever i jordgångar. Den har väl
utvecklade kindpåsar, i vilka den
insamlar sädeskorn, ärter och dylikt och
för till sin kula för att ha
vinterförråd. H. finnes i Mellaneuropa. Köttet
ätes; skinnet användes till pälsverk.
Ham’sun, Knut, f. 1800, norsk
författare, förde i ungdomen ett
växlande bohemliv i Norge och Amerika,
skildrat i den självbiografiska
romanen S u 11. H: s alstring är
genomgående lyriskt-romantiskt betonad och
genomtränges av en passionerad
kärlek till nordlandsnaturen (Pan).
Han när ett bittert hat till den
turistiska exploateringen och angliseringen
av Norge och förhärligar bondelivet,
som han skildrar med både förståelse
och en något grotesk humor. M a
r-kens gröde är det förnämsta av
II: s senare arbeten, av vilka även må
nämnas Siste kapitel. H. blev
Nobelpristagare 1920.
Å = Handen i ställning för A svänges i cirkel.
A= » » » » hojes i kroklinje.
-Ö=. » » 7> O • >
Handalfabet.
Handalfabet, med handen utförda
tecken, med vars hjälp dövstumma
kunna meddela sig med varandra.
Handarbetets vänner, se Föreningen
Handarbetets Vänner.
Handel. Man skiljer mellan olika
sorters H. Med hänsyn till storleken
av de avyttrade varupartierna skiljer
man mellan å ena sidan gross- el.
partihandel, som i regel sker till
återförsäljare, samt å andra sidan
minuthandel, försäljningen direkt till
konsumenterna. Med kommissionshandel
förstås en H., som en person driver i
eget namn men i själva verket för
annans räkning och å dennes risk.
Enligt 1804 års näringsfrihetsförordning
äger vem som helst efter anmälan
bedriva H. För H. med vissa slag av
varor finnas dock särskilda
inskränkande bestämmelser meddelade. Så är
bland annat fallet t. ex. beträffande
spritdrycker, vin och pilsnerdricka,
gifter och apoteksvaror, eldfarliga
oljor och explosiva varor. Även för
vissa former av H. finnas
inskränkningar stadgade t. ex. för kaférörelse samt
för gårdfarihandel.
Handeldvapen, eldvapen, som äro
avsedda att användas av en man och
som denne själv transporterar med
sig. De äldsta H. härstamma från
1300-t: s senare hälft. Under de
första århundradena voro H. ofta så
tunga, att två man krävdes för deras
skötsel el. särskilt stöd var
erforderligt vid avfyrandet (hakebössor,
musköter). Antändningen, som till
en början skedde för hand,
fullkomnades så småningom genom olika
anordningar såsom t. ex. det från början
av 1400-t. härstammande 1 u n 11 å s e t
med tändämnet fäst vid en hane, det
i början på 1500-t. i Tyskland
uppfunna h j u 11 å s e t, där
gnistbild-ningen vid friktion mellan ett stålhjul
och svavelkis åstadkom
antändningen, samt flintlåset, som
daterar sig från Frankrike och 1000-t: s
början. Antändningen medelst
knallhatt uppfanns först under 1800-t: s
första år. De äldre gevären laddades
i allmänhet genom mynningen,
myn-ningsladdare, ehuru även bakladdare
forekommo. Dessa slogo dock igenom
först under 1800-t: s senare hälft, dä
enhetspatronen med projektil och
laddning förenade kom i allmännare
bruk (chassepotgeväret i
franska och tändnålsgeväret i
tyska armén under 1870—71 års krig,
Martin i-H enrygeväret i den
engelska armén). De moderna
militärgevären äro refflade, ha relativt
liten kaliber och centralantändning
(antändning genom slag mot
enhetspatro-nens botten) samt äro repeter- el.
magasinsgevär (ex. svenska
arméns mausergevär). För jakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
