Harliipp, se Harmyntliet. Harmagetron, enligt Uppenbarelseboken platsen för den sista avgörande striden mellan Gudsriket ocli de onda makterna. Harmo’dius o c li A r i s t o g e’i t o n, två atenska adelsmän, vilka mördade tyrannen Hipparckos 514 f. Kr. De dyrkades sedan som hjältar, ocli statyer av dem uppfördes i Aten. Harmoni’, mus., olika toners ordnade samstämmighet. — Harmo- 11 i e’r a, överensstämma, klinga väl samman. Harmo’nika, benämning på en del musikinstrument. Glasharmoni-kan består av olikstämda glasklockor, på vilka toner frambringas genom gnidning. Detta instrument användes förr inom musiken. Dragliarm o-n i k a (dragspel) och munharmo-n i k a (munspel) äro populära instrument. HarmonHära, mus., läran om ackord och ackordfrämmande toner. Harmo’niskt medium el. harmoniskt medeltal. Med H. till två tal förstås det tal, vars inverterade värde är hälften av summan av de båda givna talens inverterade värden. Harmyntliet, en ärftlig missbildning, bestående i en öppenstående springa genom överläppen, ibland även in genom gommen. Ansiktet anlägges hos fostret genom sammanväxning av flikar uppifrån och från sidorna. H. beror på en ofullständig sammanväxning av dessa flikar. Missbildningen kan försvåra diandet. I sådana fall måste operation företagas så tidigt som möjligt. Harmöss (Viscaciidse), en familj gna-gare, som påminna om harar men ha lång svans. De leva i jordhålor, livnära sig av växtämnen och äro vanligen nattdjur. Arter av släktet Chinchilla äro värdefulla pälsdjur såsom Har musen (Lagideum peru-anum), som har långhårig, mjuk, gra XDäls. Ha’rnesk, bröst- och ryggskydd av metallplåt, använt av soldaterna under medeltiden och till slutet av 1700-t., då lätt kavalleri infördes. H. betecknade ursprungligen en hel krigarrustning. Harold Gote, se Stéenhoff, H. F. M. Harpa, gammalt stränginstrument. Dubbelpedalharpan, som uppfanns 1811, har tonomfånget kontra cess—fyrstrukna gess. Harpasron [arpagång’], hjälten i Moliéres* L’Avare; girigbuk. Harpu’n, ett för val- och sälfångst avsett redskap, bestående av ett med liullingar försett spjut, som kastas el. avskjutes mot djuret och därefter inhalas medelst en vid H: s skaft fäst lina. De granatliarpuner, som numera användas vid valfångst, avskjutas med kanon och äro försedda med en sprängladdning, som exploderar, då linan åtstramas genom valens ryckningar. Harpy’or, grekiska sagoväsen, ursprungligen stormgudinnor, vilka voro rovgiriga och ondskefulla, senare redskap för gudarnas hämnd. Inom konsten framställdes de antingen som rovfåglar med kvinnohuvuden el. som bevingade kvinnogestalter. Harr (Thymallus thymallus) hör till laxfiskarnas familj och påminner i utseendet om sik. Den har blågrå rygg, silverglänsande sidor och ljus buk. Ryggfenan är stor och hög. H. finnes särskilt i rinnande vatten, huvudsakligen i nordliga Sverige men även i Vättern och Vänern. Den lever av insekter, fiskrom m. m. och är en god matfisk. Harra, beteckning för en del vidsträckta lavafält med tillhörande vulkaner i sö. Syrien och n. Arabien. Harraden [lifer’sedn], Beatrice, f. 18G4, engelsk författarinna, mest bekant för romanen Skepp sommö-t a s i natten. Harrisburg: [li£er’isbög], huvudstad i Pennsylvania, ö. U. S. A. 76,000 inv. Betydande stål-, järn- och maskinindustri. Harrison [hser’isn], presidenter i Förenta Staterna. — 1. W. Ii. H., 1773 —1841, blev som kandidat för whigpartiet vald till Förenta Staternas 9:e president 1840 men dog kort därpå. — 2. B. H., 1833—1901, sonson till den förre, tillhörde det republikanska partiet, blev brigadgeneral under inbördeskriget och var Förenta Staternas tjugutredje president 1888—92. Ilarrograte [ha2r’ågit], stad i nö. England. 34,000 inv. Berömd kurort, järn-ocli svavelkällor. llarsprångret, storslaget vattenfall i Stora Lule älv, en mil s. 0111 Porjus. Sammanlagda fallhöjden är 74 m. Anläggningar för utvinnande av elektrisk energi, ännu blott påbörjade. Harsyra (Oxalis acetosella), en liten ört, som är vanlig å skogs- och ängsmark. Den har vita, fembladiga blommor. Bladen äro sammansatta av tre lijärtformiga småblad. Växten innehåller surt kaliumoxalat. Harte [ha’t], F. Bret, 1839—1902, nordamerikansk författare, som skrivit humoristiska och livfulla skildringar från ”Vilda västern”. Harfford [ha’tfed], huvudstad i Connecticut, nö. U. S. A. 139,000 inv. Livlig handelsstad med fabriker för tillverkning av siden- och bomullsvaror, velocipeder och automobiler samt skjutvapen. Hartlepool [lia’tlpol]. East Ii. och West Ii., två städer vid Nordsjön, s. 0111 Newcastle, 110. England. Tillsam-