- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
997-998

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattsvampar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

störta H. Genom att skjuta skulden på överbefälhavarna och vända uppmärksamheten på den aktuella tron-följdsfrågan räddade H. sin ställning. Därefter fullföljde H. sitt politiska program, bland annat genom att stärka försvaret och ge frikostigt, stundom slösaktigt understöd åt näringarna. Det förödmjukande pommerska kriget (1757—G2) samt finansernas dåliga skick tvang H. att tillämpa en försiktigare politik, men vid riksdagen 17G5—66 föll H., till stor del på grund av inbördes splittring. Därefter kom mösspartiet till makten. Genom att förbinda sig med hovpartiet kom II. tillsammans med detta till makten 1769—72. Hattsvampar (Hymenomycetes), en grupp svampar, hos vilka sporerna bildas på undersidan av hattformiga fruktkroppar. De flesta av våra vanliga svampar höra hit, t. ex. S k i v-svampar, Porsvampar, Fingersvampar och Taggsvampar. Haubitfs, numera i stort sett liktydigt med mörsare, benämning på en kastpjäs, som användes vid både lant-och kustartilleriet. Projektilen till den av Tyskland under världskriget använda H. med 42 cm. kaliber vägde omkring 900 kg., dess skottvidd var omkring 10 km. Ha’uch, J. C., 1790—1872, dansk-norsk författare, 1851 professor i estetik i Köpenhamn, 1860—71 censor vid Det kongelige Teater. H: s bästa arbeten äro hans lyriska dikter, kännetecknade av stor språklig fulländning (Lyriske Digte o g Roman-c e r, bland vilka särskilt märkes romanscykeln Valdemar Atter-dag). H. har dessutom skrivit romantiska dramer och romaner. Ha’uge, H. N., 1771—1824, norsk väckelsepredikant, vilken med hjälp av sina kringvandrande anhängare, haugianer, grundläde, en pietistiskt-religiös rörelse i Norge. Ha’ugesund, stad vid Nordsjön, nv. Rogaland fylke, sv. Norge. 16,800 inv. Stort sillfiske. Stor handelsflotta. Nära IL, vid den plats, där Harald Hår-fager sannolikt är gravlagd, finnes Ha-raldsmonumentet, avtäckt vid Norges 1,000-årsfest (1872). Ha’upt, G., 1741—84, gustaviansk konsthantverkare, utbildades i Paris på 1760-t. II. var periodens främste möbelkonstnär i Sverge och var mästare för ett flertal ytterst fina arbeten (byråar, sekretärer). Ha’uptmann, Gerhardt, f. 1862, tysk dramatiker, skrev till en början i naturalistisk stil exempelvis det mästerliga folkdramat Vävarna. I skådespelet Hannele börjar ett mera romantiskt inslag framträda. Det i romantisk sagoton hållna dramat Den sjunkna klockan anses för ett av H: s bästa arbeten. Der arme Heinrich är en omarbetning av Hartmann y. Aues medeltidssaga. Bland II: s senare verk må nämnas Kättaren från Soana. H. fick Nobelska litteraturpriset 1912. Ha’ura (Howrah), stad i Främre Indien, nära Calcutta, vid en av Ganges’ mynningar. 200,000 inv. Jute- och bomullsindustri, järnverk. Hausse [ås], se Baisse. Haute-financc [åt-finang’s], fr., börs-, penningadel, de förnämsta affärsmännen i ett samhälle. Hautc-lisse [åt-liss], fr., fransk benämning på gobelängvävnad (se Gobeläng) med hög varp. Motsats basse-lisse, liggande varp. Hautrelief [åreliäff], högrelief, helupphöjt arbete. Hav, den vattenmassa, som omger jordens fastland. Upptager nära % av jordytan. Av gammalt uppdelas H. i Atlanten, Stilla havet, Indiska havet samt Norra och Södra ishavet. Mindre delar av världshavet, vilka äro av land någorlunda avgränsade från detsamma, kallas bihav. Om dessa äro avgränsade av kontinenterna, kallas de medelhav (östersjön), om de, vilket är det vanligaste, avskiljas genom öar (halvöar) kallas de randhav (Nordsjön). I regel sänker sig havsbottnen närmast kontinenterna långsamt utåt (kontinentalhyllan). Vid omkring 200 meters djup stupar bottnen vanligtvis brant ner till omkring 3,000 meters djup (kontinentalstupet). Därefter sluttar bottnen sakta ner till de största djupen. I Atlanten ha djup uppmätts intill 8,500 m. (n. om Porto-rico). Det största djupet, 9,800 m., har uppmätts i Stilla havet ö. om ögruppen Filippinerna. Havsbottnen i allmänhet är synnerligen flack. Närmast kusten märkas vanligen sand-ocli leravlagringar, längre ut kalkav-lagringar och på de största djupen rödaktigt lerslam. Salthalten uppgår vanligen till omkring 3% %; den är dock i närheten av flodmynningar och instängda hav ofta betydligt lägre, i mellersta östersjön endast % %. Pä grund av salthalten är havsvattnet tyngre än rent vatten och fryser först vid — 2° C. Angående I!: s rörelser se Vågor, Ebb och flod, Havsströmmar. Hawa’ii el. Sandwichöarna, sedan 1898 territorium i Förenta Staterna, en ögrupp i n. delen av Stilla havet, ögruppen består av 8 större och 4 mindre, delvis obebodda öar, tillsammans 11,000 kvkm. med 300,000 inv., därav 120,000 japaner. Huvudstad Ho-nolulu. 85,000 inv. öarna äro bergiga med vulkaner på ända till 4,200 in. höjd, bland dem de ännu verksamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free