Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hattsvampar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
störta H. Genom att skjuta skulden
på överbefälhavarna och vända
uppmärksamheten på den aktuella
tron-följdsfrågan räddade H. sin ställning.
Därefter fullföljde H. sitt politiska
program, bland annat genom att
stärka försvaret och ge frikostigt,
stundom slösaktigt understöd åt
näringarna. Det förödmjukande pommerska
kriget (1757—G2) samt finansernas
dåliga skick tvang H. att tillämpa en
försiktigare politik, men vid riksdagen
17G5—66 föll H., till stor del på grund
av inbördes splittring. Därefter kom
mösspartiet till makten. Genom att
förbinda sig med hovpartiet kom II.
tillsammans med detta till makten
1769—72.
Hattsvampar (Hymenomycetes), en
grupp svampar, hos vilka sporerna
bildas på undersidan av hattformiga
fruktkroppar. De flesta av våra
vanliga svampar höra hit, t. ex. S k i
v-svampar, Porsvampar,
Fingersvampar och Taggsvampar.
Haubitfs, numera i stort sett
liktydigt med mörsare, benämning på en
kastpjäs, som användes vid både
lant-och kustartilleriet. Projektilen till den
av Tyskland under världskriget
använda H. med 42 cm. kaliber vägde
omkring 900 kg., dess skottvidd var
omkring 10 km.
Ha’uch, J. C., 1790—1872,
dansk-norsk författare, 1851 professor i
estetik i Köpenhamn, 1860—71 censor vid
Det kongelige Teater. H: s bästa
arbeten äro hans lyriska dikter,
kännetecknade av stor språklig fulländning
(Lyriske Digte o g
Roman-c e r, bland vilka särskilt märkes
romanscykeln Valdemar
Atter-dag). H. har dessutom skrivit
romantiska dramer och romaner.
Ha’uge, H. N., 1771—1824, norsk
väckelsepredikant, vilken med hjälp
av sina kringvandrande anhängare,
haugianer, grundläde, en
pietistiskt-religiös rörelse i Norge.
Ha’ugesund, stad vid Nordsjön, nv.
Rogaland fylke, sv. Norge. 16,800 inv.
Stort sillfiske. Stor handelsflotta.
Nära IL, vid den plats, där Harald
Hår-fager sannolikt är gravlagd, finnes
Ha-raldsmonumentet, avtäckt vid Norges
1,000-årsfest (1872).
Ha’upt, G., 1741—84, gustaviansk
konsthantverkare, utbildades i Paris
på 1760-t. II. var periodens främste
möbelkonstnär i Sverge och var
mästare för ett flertal ytterst fina arbeten
(byråar, sekretärer).
Ha’uptmann, Gerhardt, f. 1862, tysk
dramatiker, skrev till en början i
naturalistisk stil exempelvis det
mästerliga folkdramat Vävarna. I
skådespelet Hannele börjar ett mera
romantiskt inslag framträda. Det i
romantisk sagoton hållna dramat Den
sjunkna klockan anses för ett
av H: s bästa arbeten. Der arme
Heinrich är en omarbetning av
Hartmann y. Aues medeltidssaga.
Bland II: s senare verk må nämnas
Kättaren från Soana. H. fick
Nobelska litteraturpriset 1912.
Ha’ura (Howrah), stad i Främre
Indien, nära Calcutta, vid en av Ganges’
mynningar. 200,000 inv. Jute- och
bomullsindustri, järnverk.
Hausse [ås], se Baisse.
Haute-financc [åt-finang’s], fr., börs-,
penningadel, de förnämsta
affärsmännen i ett samhälle.
Hautc-lisse [åt-liss], fr., fransk
benämning på gobelängvävnad (se
Gobeläng) med hög varp. Motsats
basse-lisse, liggande varp.
Hautrelief [åreliäff], högrelief,
helupphöjt arbete.
Hav, den vattenmassa, som omger
jordens fastland. Upptager nära % av
jordytan. Av gammalt uppdelas H. i
Atlanten, Stilla havet, Indiska havet
samt Norra och Södra ishavet.
Mindre delar av världshavet, vilka äro av
land någorlunda avgränsade från
detsamma, kallas bihav. Om dessa äro
avgränsade av kontinenterna, kallas
de medelhav (östersjön), om de,
vilket är det vanligaste, avskiljas genom
öar (halvöar) kallas de randhav
(Nordsjön). I regel sänker sig havsbottnen
närmast kontinenterna långsamt utåt
(kontinentalhyllan). Vid omkring 200
meters djup stupar bottnen
vanligtvis brant ner till omkring 3,000
meters djup (kontinentalstupet).
Därefter sluttar bottnen sakta ner till de
största djupen. I Atlanten ha djup
uppmätts intill 8,500 m. (n. om
Porto-rico). Det största djupet, 9,800 m.,
har uppmätts i Stilla havet ö. om
ögruppen Filippinerna. Havsbottnen
i allmänhet är synnerligen flack.
Närmast kusten märkas vanligen
sand-ocli leravlagringar, längre ut
kalkav-lagringar och på de största djupen
rödaktigt lerslam. Salthalten uppgår
vanligen till omkring 3% %; den är
dock i närheten av flodmynningar och
instängda hav ofta betydligt lägre, i
mellersta östersjön endast % %. Pä
grund av salthalten är havsvattnet
tyngre än rent vatten och fryser först
vid — 2° C. Angående I!: s rörelser
se Vågor, Ebb och flod,
Havsströmmar.
Hawa’ii el. Sandwichöarna, sedan
1898 territorium i Förenta Staterna,
en ögrupp i n. delen av Stilla havet,
ögruppen består av 8 större och 4
mindre, delvis obebodda öar,
tillsammans 11,000 kvkm. med 300,000 inv.,
därav 120,000 japaner. Huvudstad
Ho-nolulu. 85,000 inv. öarna äro bergiga
med vulkaner på ända till 4,200 in.
höjd, bland dem de ännu verksamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
