Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypsometrar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärobyggnad. Teorin har i allmänhet
en större grad av sannolikhet än H.
En del teorier exempelvis atomteorin
äro naturvetenskapligt sett
säkerställda förklaringar, ehuru de traditionellt
ofta benämnas teorier. »
Hypsometrar, instrument för
höjdmätning. Såsom sådana kunna
användas barometrar (se Höjdmätning) och
även termometrar, emedan vattnets
kokpunkt sänkes lagbundet med
avtagande lufttryck, alltså med
tilltagande höjd (se Kokpunkt).
Hyra. — 1. Till sjömän för tjänst
ombord pä fartyg utgående lön. — 2.
Bestämmelser rörande hyresavtal
finnas i lagen den 14 juni 1907 om
nyttjanderätt till fast egendom samt i
lagen den 10 mars 1923 med vissa
bestämmelser angående H. Bestämmelser
finnas sålunda om tiden för tillträde
till förhyrd lägenhet, om de
förhållanden, som inträda, därest lägenhet ej
finnes tillgänglig, då ny hyresgäst
skall flytta in, om hyresvärds
skyldighet att avhjälpa föreliggande
felaktigheter, om hyresgästs ansvar för
skada, som uppkommer under
hyrestiden m. m. Vidare stadgas, att
hyresgäst äger rätt att uthyra del av
lägenheten utan särskilt tillstånd men
ej att överlåta hela lägenheten.
Bestämmelserna om hyresbetalning hava
genom 1923 års lag undergått vissa
modifikationer. För mindre lägenheter
(högst fyra rum inklusive kök) kan
hyran erläggas månadsvis, oavsett vad
som stadgas i hyreskontraktet. Om
uppsägning verkställts på grund av
försummad hyresbetalning, kan
vräkning ej erhållas, därest hyresgästen
erlägger hyran senast på tolfte
söc-kendagen efter uppsägningsdagen.
Hyresnämnd, se Bostadsfrågan.
Hyresreglering, se Bostadsfrågan.
Hysing, av finare garn tillverkat,
smalt tågvirke.
Hysteri’ kallas en rubbning i
hjärnans verksamhet, som framför allt
kännetecknas av att föreställningen om att
patienten lider av en viss sjukdom
uppleves så livligt, att patienten
fullkomligt känner samma besvär, som
han tror karakterisera sjukdomen. H.
gör därför ibland på omgivningen
intryck av simulation. Det är fråga om
inbillningssjuka, tillgjordliet etc. I
själva verket äro säkerligen hysteriska
sjukdomsbesvär, smärtor och dylikt,
(lock lika plågsamma som ”verkliga
smärtor”. En hysterisk person kan tro
sig lida av en styv förlamning i
armen och kan då hålla armen styv
praktiskt taget hur länge som helst,
en sak som är omöjlig för en frisk
person, som vill verka sjuk. Å andra
sidan äro emellertid besvären
betingade av patientens föreställningar. Då
nu i de flesta fall patienter ha ofull-
ständiga och oriktiga föreställningar
om sjukdomar, kommer sjukdomsbil
den ej att motsvara den sjukdom, det
är fråga om. Förlamningen kommer
att få en utbredning, som är orimlig
och aldrig förekommer vid verkliga
sjukdomar, detta beroende på att
patienten saknar begrepp om hur
nerverna förlöpa i kroppen och vilka
förlamningar, som kunna följa av olika
möjliga skador på nervsystemet.
Svårigheten att igenkänna en sjukdom
som hysterisk är naturligtvis större, ju
bättre kunskaper patienten har om den
sjukdom, han tror sig lida av. I de
flesta fall är dock diagnosen
jämförelsevis lätt. Nästan vilken sjukdom som
helst kan uppträda hos en hysterisk
person. Vid H. finner man nu
vanligen att i sättet för besvärens
uppträdande finnas vissa karakteristiska
drag; en benägenhet att draga
omgivningens uppmärksamhet till
sjukdomen, att ”spela teater” och en
variation i besvärens grad, som löper
jämsides med humöret. Känner sig
patienten sårad och förbisedd, bli
besvären svårare. Svåra bekymmer,
olyckor äro ofta den utlösande
orsaken. Man har sagt, att H. utgör en
”flykt till sjukdom” undan livets
vedermödor. H. är betydligt vanligare
hos kvinnor än hos män, kanske
delvis beroende på att för en man,
hänvisad till sin egen arbetskraft, är
sjukdomen ingen räddning ur svårigheter.
Under världskriget var situationen
härvidlag dock omkastad, och
hysteriska sjukdomsfall bland män
uppträdde också då i påfallande stor
utsträckning. I svära fall kan H. även
påminna om en sinnessjukdom med
minnesrubbningar,
tvångsföreställningar, hallucinationer, ofrivilligt och
meningslöst tal etc. I en hel del
religiösa rörelser såsom pingströrelsen,
tungomålstalande etc. ingå tydligt
hysteriska drag. Anhängare av sådana
rörelser ha vanligen ett mer el.
mindre hysteriskt själsliv.
Behandlingen kan gå efter två
linjer. Dels kan man söka väcka den
föreställningen hos patienten, att
sjukdomen botas. Man ger medicin med
ett bestämt påstående, att sjukdomen
skall bli bra, och lyckas ofta för längre
el. kortare tid. Om det är en läkare
el. kvacksalvare, som handlar på detta
sätt, spelar ingen roll, och medicinens
beskaffenhet är naturligtvis
fullkomligt likgiltig. I sådana fall får man
naturligtvis avstå från att upplysa
patienten om vilken sjukdom han
lider av. Man kan emellertid
också försöka bibringa patienten en
föreställning om det verkliga
förhållandet, tala om att det endast är fråga
om en nervös rubbning, försöka få
honom att medverka till sin egen upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
