lärobyggnad. Teorin har i allmänhet en större grad av sannolikhet än H. En del teorier exempelvis atomteorin äro naturvetenskapligt sett säkerställda förklaringar, ehuru de traditionellt ofta benämnas teorier. » Hypsometrar, instrument för höjdmätning. Såsom sådana kunna användas barometrar (se Höjdmätning) och även termometrar, emedan vattnets kokpunkt sänkes lagbundet med avtagande lufttryck, alltså med tilltagande höjd (se Kokpunkt). Hyra. — 1. Till sjömän för tjänst ombord pä fartyg utgående lön. — 2. Bestämmelser rörande hyresavtal finnas i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom samt i lagen den 10 mars 1923 med vissa bestämmelser angående H. Bestämmelser finnas sålunda om tiden för tillträde till förhyrd lägenhet, om de förhållanden, som inträda, därest lägenhet ej finnes tillgänglig, då ny hyresgäst skall flytta in, om hyresvärds skyldighet att avhjälpa föreliggande felaktigheter, om hyresgästs ansvar för skada, som uppkommer under hyrestiden m. m. Vidare stadgas, att hyresgäst äger rätt att uthyra del av lägenheten utan särskilt tillstånd men ej att överlåta hela lägenheten. Bestämmelserna om hyresbetalning hava genom 1923 års lag undergått vissa modifikationer. För mindre lägenheter (högst fyra rum inklusive kök) kan hyran erläggas månadsvis, oavsett vad som stadgas i hyreskontraktet. Om uppsägning verkställts på grund av försummad hyresbetalning, kan vräkning ej erhållas, därest hyresgästen erlägger hyran senast på tolfte söc-kendagen efter uppsägningsdagen. Hyresnämnd, se Bostadsfrågan. Hyresreglering, se Bostadsfrågan. Hysing, av finare garn tillverkat, smalt tågvirke. Hysteri’ kallas en rubbning i hjärnans verksamhet, som framför allt kännetecknas av att föreställningen om att patienten lider av en viss sjukdom uppleves så livligt, att patienten fullkomligt känner samma besvär, som han tror karakterisera sjukdomen. H. gör därför ibland på omgivningen intryck av simulation. Det är fråga om inbillningssjuka, tillgjordliet etc. I själva verket äro säkerligen hysteriska sjukdomsbesvär, smärtor och dylikt, (lock lika plågsamma som ”verkliga smärtor”. En hysterisk person kan tro sig lida av en styv förlamning i armen och kan då hålla armen styv praktiskt taget hur länge som helst, en sak som är omöjlig för en frisk person, som vill verka sjuk. Å andra sidan äro emellertid besvären betingade av patientens föreställningar. Då nu i de flesta fall patienter ha ofull- ständiga och oriktiga föreställningar om sjukdomar, kommer sjukdomsbil den ej att motsvara den sjukdom, det är fråga om. Förlamningen kommer att få en utbredning, som är orimlig och aldrig förekommer vid verkliga sjukdomar, detta beroende på att patienten saknar begrepp om hur nerverna förlöpa i kroppen och vilka förlamningar, som kunna följa av olika möjliga skador på nervsystemet. Svårigheten att igenkänna en sjukdom som hysterisk är naturligtvis större, ju bättre kunskaper patienten har om den sjukdom, han tror sig lida av. I de flesta fall är dock diagnosen jämförelsevis lätt. Nästan vilken sjukdom som helst kan uppträda hos en hysterisk person. Vid H. finner man nu vanligen att i sättet för besvärens uppträdande finnas vissa karakteristiska drag; en benägenhet att draga omgivningens uppmärksamhet till sjukdomen, att ”spela teater” och en variation i besvärens grad, som löper jämsides med humöret. Känner sig patienten sårad och förbisedd, bli besvären svårare. Svåra bekymmer, olyckor äro ofta den utlösande orsaken. Man har sagt, att H. utgör en ”flykt till sjukdom” undan livets vedermödor. H. är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män, kanske delvis beroende på att för en man, hänvisad till sin egen arbetskraft, är sjukdomen ingen räddning ur svårigheter. Under världskriget var situationen härvidlag dock omkastad, och hysteriska sjukdomsfall bland män uppträdde också då i påfallande stor utsträckning. I svära fall kan H. även påminna om en sinnessjukdom med minnesrubbningar, tvångsföreställningar, hallucinationer, ofrivilligt och meningslöst tal etc. I en hel del religiösa rörelser såsom pingströrelsen, tungomålstalande etc. ingå tydligt hysteriska drag. Anhängare av sådana rörelser ha vanligen ett mer el. mindre hysteriskt själsliv. Behandlingen kan gå efter två linjer. Dels kan man söka väcka den föreställningen hos patienten, att sjukdomen botas. Man ger medicin med ett bestämt påstående, att sjukdomen skall bli bra, och lyckas ofta för längre el. kortare tid. Om det är en läkare el. kvacksalvare, som handlar på detta sätt, spelar ingen roll, och medicinens beskaffenhet är naturligtvis fullkomligt likgiltig. I sådana fall får man naturligtvis avstå från att upplysa patienten om vilken sjukdom han lider av. Man kan emellertid också försöka bibringa patienten en föreställning om det verkliga förhållandet, tala om att det endast är fråga om en nervös rubbning, försöka få honom att medverka till sin egen upp-