- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1251-1252

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamerun ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

atomer ocli atomkomplexer, varav deras egenskaper förklaras. Därest som anod i urladdningsröret användes ett glasrör, öppet i ena änden och fyllt med ett lämpligt salt, kunna K. även iakttagas utgå från anoden, varför de även kallas anodstrålar. Jfr Elektrisk urladdning och Strålning. Kanalöarna, se Normandiska öarna. Kanapé. — 1. Ett slags mindre soffa, i sin byggnad påminnande om sammanställda stolar. — 2. Ett slags smördegsbakelse. ' Kanariefrö, små, vitgula frön från en i Sydeuropa växande gräsart, ka-nariegräs. K. är utmärkt som föda åt burfåglar. Kanariefågeln (Serinus canaria) hör till gulhämplingsläktet. Den förekommer på de skogbevuxna Kanarieöarna, särskilt i trakter, där tätt stående träd omväxla med småskog och snår. Den vilda K., som i sitt hemland benämnes canario, är på ryggen gulgrön med svartaktiga streck och lever i flockar. Den tama K. (har hållits tam sedan århundraden) är större än den vilda arten och oftast enfärgat gul. Sången har föga förändrats i det tama tillståndet. Kanarieöarna, ögrupp ut.anför Afrikas nv. kust, utgörande en provins i Spanien, bestående av 5 mindre och 7 större öar, tillsammans 7,000 kvkm., 474.000 inv. Huvudstad Santa Cruz, 77.000 inv., på Teneriffa, den mest bekanta av öarna. öarna äro vulkaniska och mycket bördiga (sydfrukter och vin) samt ha ett särskilt för bröstsjuka mycket gynnsamt klimat. Urinnevånarna, guancherna, som voro ljusa och högväxta äro fullständigt utrotade. Kan’cer, kräfta*. Kandaha*r, stad i s. Afganistan. 60.000 inv. Kan dela’ber, stor, vanligen flerar-mad ljusstake, praktstake. Kande’ra, överdraga med socker (frukter, mandlar etc). Ka’ndia, italiensk benämning på Kreta, Kandida’t. — 1. Ämbetssökande, as-pirant. — 2. Person, som undergått kandidatexamen (filosofi’e K., ju’ris K., medici’ne K., teologi’e K.). Kandida’texa’men, lägre examen vid universitet. Filosofie K. berättigar i allmänhet ej till lärartjänst vid läroverk. Studietid 3—4 år. Jfr Filosofisk ämbetsexamen. Medicine K. är en förberedande examen till medicine licentiatexamen. Studietid 3—4 år. J u r i s K. fordras för inträde på domarbanan. Studietid 4—5 år. Teologie K. fordras för erhållande av prästtjänst. Studietid 3—4 år. Kandin’sky, W., f. 1866, rysk målare, verksam i Tyskland. Från början må- lade K. i mera naturalistisk stil. Senare har han gjort sig känd som en av de längst gående representanterna för expressionismen. Hans tavlor äro sammansatta av oregelbundet ordnade färgfläckar och linjer och avse att direkt i färg uttrycka stämningar utan förmedling av någon förnuftsmässig verksamhet hos åskådaren. Kan’disocker, vanligt socker i form av stora, genomskinliga kristaller. Kan’dy, gammal stad i det inre Cey-lon, det forna singhalesrikets huvudstad. 30,000 inv. Berömt Buddha-tempel. I närheten en storartad botanisk trädgård. Kanel är bark av Cinnamomum-arter (familj Lauraceae), träd, besläktade med kamferträdet, som förekomma i Sydindien, Ceylon och på Sundaöarna. Den torkade och hoprullade innerbar-ken utgör handelsvaran. Äkta kanel (Cinnamomum ceylanicum) är pappers-tunn, spröd, gulbrun och luktar starkt aromatiskt och stickande. Jfr Kanelal-dehyd och Kassiakanel. Kane’laldehy’d, kanelolja, en organisk förening, tillhörande den aromatiska serien, ingår i kanel, vars luktande beståndsdel den utgör. Kan’fas, ett glest, hårt klistrat, gasliknande bomullstyg, som användes till damhattar och till mellanlägg i kläder. Kani’k, medeltida namn på medlem av ett dom- el. kollegiatkapitel, domherre. Kani’n (Cuniculus cuniculus el. Le-pus cuniculus), hör till Hardjurens familj (Leporidaa) av Gnagarnas ordning. K. skiljas ifrån hararna bland annat därigenom, att de gräva gångar i jorden. Ungarna födas nakna och blinda. Från vild K., som förekommer i sv. Europa och n. Afrika, härstamma de tama raserna, vilka i stor utsträckning variera i färg och form. Förvildade K. föröka sig snabbt och äro ofta en verklig landsplåga (t. ex. i Australien). Bland de tama raserna märkas Angöra- el. Silkeskaninen, som är långhårig, Silverkaninen, som är grå el. brun, Blå beveren (efter Be-veren, en ort i Belgien), som är grå-blå. Dessutom finnas mindre rent ut-differentierade lantraser. I Sverige bedrevs kaninskötsel under krigstiden i stor utsträckning. Numera spelar kaninskötseln mindre roll. Ka^in, halvö ö. om Kola, n. Ryssland. Tundra. Kanis’ter, bleckask till förvaring av té el. dyl. Kan’jon el. Cafion, av strömmande vatten utskuren dal med tvärbranta väggar. Kanna. — 1. Gammalt svenskt rymdmått, motsvarande 2.617 1. En K. delades i 2 stop = 4 halvstop = 8 kvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free