Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirurgi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kirunavaara.
Det mörka området är malm. I
bakgrunden är malmstråket vid Gällivare
markerat med tvenne linjer.
tades redan på 1700-t.;
malmbrytningen började först år 1900 oeh uppgår
nu till 4—6 milj. ton per år.
Malm-tillgångeri beräknas till bortåt tusen
milj. ton ocli är världens största
fyndighet av högprocentig järnmalm.
Kirurgi’, se Medicin.
Kisa, municipalsamhälle i s.
Östergötland. 1,350 inv. Snickerifabrik.
Kisel (silicium), ett icke metalliskt
grundämne. Kem. tecken Si.
Atomvikt 28.3. Atomvärde 4. Fritt K. kan
erhållas dels som ett brunt pulver
och dels som hårda, glänsande
kristaller. K. är kemiskt besläktat med kol
och spelar inom den oorganiska
naturen en liknande roll som kolet inom
den organiska. — K.-dioxid [SiC>2]
förekommer synnerligen allmänt i
jordskorpan som mineralet kvarts.
K.-dioxiden motsvaras av K.-syror
[H2Si03, HéSiOä], vilkas salter kallas
silikat. Alla silikat utom
alkalisilika-ten äro olösliga i vatten. Kiselsyra
med växlande vattenhalt bildar
sålunda de i naturen förekommande
mineralen flinta, agat och opal m. fl.
Olika kombinationer av silikat
uppbygga de flesta bergartsbildande
mineralen och därigenom den största
delen av den fasta jordskorpan, i
vilken K. näst syre är det rikligast
ingående grundämnet.
Kiselalger (Diatomacese), små,
encelliga, fria el. i kolonier förenade,
gulbrunfärgade organismer med
för-kislad cellvägg, som består av två
vanligen olikstora och karakteristiskt
skulpterade sköldar. K. förökas
genom längddelning. De leva i insjöar
och i havet och anträffas därjämte
såsom fossila avlagringar (kiseljord).
Jfr Kiselgur.
Kiselgu’r, bergmjöl, trippelmjöl,
di-atomace’jord, en lös, vitaktig jordart,
som utgöres av avlagringar av skal
från kiselalger. K. användes vid
dynamittillverkning, som polermedel, som
värmeisolerande medel m. m.
Kiscljärn (ferrosilicium), legeringar
av järn och kisel i växlande
proportioner (från 5—95 % kisel, oftast dock
frän 5—15 å 20 % kisel). K. användes
vid framställning av stål och gjutjärn
m. m.
Kiselsinter, en av kiselsyra
bestående avsättning ur heta källor.
Kiselsy’ra, se Kisel.
Kiser, gemensam benämning för en
del mineral, som bestå av svavel (i
vissa fall också arsenik) och järn,
koppar, nickel, kobolt; ex. svavelkis,
kopparkis, arsenikkis etc.
KisiT Irma’k, Mindre Asiens största
flod. Upprinner i Armeniens högland
och utmynnar i Svarta havet. 950 km.
lång.
Ki’sjinev, huvudstad i Bessarabien,
Rumänien. 150,000 inv. Medelpunkt
för Bessarabiens handel.
Kisme’t, turk., del, lott; livslott, öde.
Ki’ssingen, en av Tysklands mest
besökta badortstäder, belägen i en
naturskön trakt i n. Bayern. 6,000 inv.
Känd som badort redan på 1500-t.
Kolsyrehaltiga koksaltkällor.
Itistbrev (julbrev, julark), enkla,
vanligen färglagda träsnitt med
allegoriska, religiösa el. historiska motiv,
varmed allmogen brukade pryda
stugans väggar el. insidan av kistlocken.
I Sverige funnos K. redan på 1600-t.
De försvunno ur marknaden under
senare delen av 1800-t.
Kitehener [kifsjin-], H. H., earl K.
of Khartoum, 1850—1916, brittisk
fältmarskalk. Som överbefälhavare för de
egyptiska trupperna intog han Sudan
(1898) samt besegrade mahdin. Under
boerkriget blev K. högste befälhavare
1900 och vann med okuvlig energi och
hänsynslöshet den slutliga segern 1902.
K. utnämndes till krigsminister vid
världskrigets utbrott och arbetade
intensivt på den engelska arméns
organisation. Vid en minsprängning av
pansarkryssaren Hampshire omkom K.
Kiti’n, ett kvävehaltigt, organiskt
ämne, som utgör huvudbeståndsdelen
i leddjurens kroppsbetäckning.
Kiton [kitå’n], underplagg, buret i
det antika Grekland av både män och
kvinnor. K. utgjorde stundom hela
klädedräkten.
Kitt, bindemedel av olika
sammansättning. K. innehålla i allmänhet
lösningar av oljor, hartser, kautschuk,
blandade med krita, kalk, mönja el.
andra blyföreningar m. m. Av
linolje-fernissa och krita erhålles vanligt
glasmästarkitt.
Kittelsen [kitt’-], T., 1857—1914,
norsk tecknare och målare, främst
bekant för sina humoristiskt fantastiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
