folket till ära för Konstantin den store. Kon’stanz, stad i sö. Baden vid Bodensjön. 30,000 inv. I 6:e århundradet viktigt biskopssäte. Märkliga byggnadsverk från medeltiden, då K. var en av Tysklands mest betydande städer. Åren 1434—18 hölls i K. ett allmänt kyrkomöte, Konstanzkonsiliet, vid vilket den pågående påveschismen löstes genom att de tre samtidigt valda påvarna förmåddes träda tillbaka, varefter en ny påve Martin V valdes. Yid konsiliet dömdes även Plus till bålet. Konsta’peI, polisman; till manskapet hörande underbefäl vid artilleriet och flottan. Konstate’ra, fastställa, bestyrka, bekräfta. Konstellation, stjärnbild, himlakropparnas inbördes ställning. Konstcrne’ra, förbrylla, bringa ur fattningen. Konstflygning, ett flygplans manövrering i vissa svårare flygrörelser. Bland dessa må nämnas: Looping, vid vilken flygplanet beskriver en vertikalt ställd ögla. Då öglans toppunkt passeras, liar flygaren huvudet nedåt. Spin (vertikalskruv), vid vilken flygplanet med stoppad motor bringas att falla med fören nedåt. Planet roterar härvid kring sin längdaxel. Roll (horisontell skruv), vid vilken flygplanet under horisontell gång bringas att rotera kring sin längdaxel. Såsom K. kan även räknas glidflygning, segelflygning, d. v. s. flygning i flygplan utan motor. Flygaren låter härvid planet lyftas av luftströmmar. Konstföreningen i Stockholm bildades 1832 för främjandet av den bildande konsten. Föreningen har sedan i sig upptagit en del andra sammanslutningar av samma slag och antagit namnet Sveriges allmänna konstförening. Den håller årliga konstutställningar i Stockholm. Konstförvant, förr benämning på sättare el. tryckare. Konstgjord andning, se Livräddning. Konsthantverk, se Konstslöjd. Konsthistoria, vetenskapen om de bildande konsternas historia. Som självständig vetenskap knappast att räkna med förrän från början av ISOO-t. Har numera lärostolar vid universiteten i Uppsala och Lund samt högskolan och konstakademin i Stockholm. Jfr Estetik. Konstipation, förstoppning. Konstituera, grunda, bilda, organisera, förordna, utgöra en väsentlig beståndsdel av något. Konstitution, beskaffenhet, sammansättning. — 1. Statsförfattning*. — 2. Kem. Atomernas anordning inom en molekyl. — 3. Med. En persons kropps- byggnad, hans motståndskraft mot sjukdomar. Konstitutionell’, hänförande sig till konstitutionen. Inom statsvetenskapen, grundlagsenlig. En monarkisk statsform säges vara K., om regentens makt är inskränkt och i vissa väsentliga avseenden beroende av en folkrepresentation (särskilt med hänsyn till beskattningsrätten). Motsats absolutistiskt styrelsesätt. Konstitutionsformel, se Kemiska tecken och formler. Konstitutionsutskottet, se Riksdagens utskott. Konstitutiv, väsentlig. För det helas beskaffenhet betydelsefull del säges vara K. Konstnärsförbundet, en förening av svenska konstnärer, bildad 188G i opposition mot Konstakademin. K. upplöstes 1920. Konstnärsklubben, en sammanslutning av konstnärer, bildad i Stockholm 1856. På föranstaltande av K. uppfördes Konstnärshuset i Stockholm. Konstrue’ra, uppbygga, upprita, göra utkast till, från vissa utgångspunkter uppställa en förklaring. Konstruktion, byggnad, sammansättning, plan, ritning; ordfogning. Konstsilke, en på kemisk väg framställd produkt, som liknar det naturliga silket. Cliardonnetsilke och Leh-nersilke bestå av lågnitrerad cellulosa (kollodium), som på lämpligt sätt berövats sin explosiva karaktär. Viskos-silket framställes genom lösning av trämassa i natronlut och efterföljande behandling med kolsvavla. Vidare märkas acetatsilke, som består av cellulosaacetat, glansstoff med flera sorter. K., som har fått en omfattande användning (strumpor, inslag i vävnader, slipsar etc.), är grövre och hårdare än vanligt silke. Konstslöjd, konsthantverk, konstindustri, hantverk el. industri, som förenar praktisk nytta med konstnärlighet i utförandet. Kon’sul. — 1. Under antiken titel på de två förnämsta ämbetsmännen i den romerska republiken, valda för ett är i sänder. K. valdes till en början endast bland patricier, efter 366 f. Kr. även bland plebejer. Efter sitt äm-betsår erhöllo K. i regel ett prokon-sulat. Under kejsartiden utdelades konsulsvärdigheten som ett tecken på gunst. — 2. I Frankrike 1799—1804 titel på högsta maktens utövare. Jfr Konsulatförfattningen. — 3. Numera vissa representanter för en stat i utlandet, som ha att bevaka vederbörande stats intressen särskilt i handels-saker m. m. De kunna antingen vara särskilt utsända av vederbörande stat