från allmogen fann Stålarm emellertid för gott att åter inskeppa sig och avsegla. Koryban’ter, den grekisk-asiatiska gudinnan Kybeles (Reas) präster. K. firade hennes gudstjänst med vilda danser, åtföljda av bullrande musik. Korydo’n, grekiskt herdenamn; (försmådd) älskare. Koryfé, ledare, tongivare; ursprungligen anförare för kören i forngre-kiska skådespel. Kosaek’er, befolkningen i vissa polska och ryska gränsländer. K. ha före 1917 års revolution ingått som irreguljära kavalleritrupper i den ryska armén. — På 1300-t. funnos i Ukraina kosacksamfund med självstyrelse ehuru under litauisk överhöghet. De ryska K. bildade liknande organisationer. K., som mestadels besto clo av utvandrare och äventyrare, förde ofta en aggressiv politik mot såväl Ryssland som Polen och Litauen. 1667 avträdde Polen största delen av de ukrainska K :s område till Ryssland, under vilket land de dock hade svårt att foga sig. De trädde i förbund med Karl XII men besegrades fullständigt i samband med dennes nederlag. Vid revolutionen 1917 blevo K. självständiga men ha nu införlivats med sovjetrepubliken. KoschenilT, se Cochenille. Koseiuszko [kåstjosj’kå], Tadeusz, 1746—1817, polsk frihetshjälte. K. kämpade med hjältemod under Polens strider för sin självständighet. Efter Polens andra delning (1793) hörde han till revolutionspartiets ledare och utropades 1794 till diktator. Ilan sökte som sådan genomföra flera sociala reformer men kunde ej förhindra sitt folks splittring. Han tillfångatogs under en drabbning 1794 av ryssarna och frigavs 1796. Ko’sinus, se Cosinus. Kosmeti’k, försköningskonst; skönhetsmedel, särskilt ett slags hår- och skäggvax. Kos’misk, hänförande sig till världsalltet. Kosmologi', läran om världsalltet, dess uppkomst och utveckling. Kosmopoirt, ”världsborgare”, person med allmänkulturella intressen, ej begränsade av nationalistiska fördomar. Kos’mos, världsalltet. Koss’el, A., f. 1853, tysk läkare, vars undersökningar över cellkärnornas kemi år 1910 belönades med Nobelpris. Kossuth [kåsj’ot], L., 1802—94, ungersk politiker och frihetskämpe. K. omfattade med hänförelse de ungerska frihetsidéerna och blev 1847 medlem av riksdagen, där han snart blev ledare för oppositionen. Under 1848 års revolution var K. en av de mest aktivt verksamma. Efter resningens kuvande vistades K. utomlands, alltjämt verkande för den ungerska frihetens sak. Kosta, glasbruk i Ekeberga socken, Kronobergs län, grundat 1894. Kosterbåt [kås’-], en lättinanövrerad och sjöduglig segelbåt, allmänt använd på svenska västkusten (uppkallad efter Kosteröarna). Kosteröarna [kås*-], ögrupp i Bohusläns skärgård, utanför Strömstad. Kostroma’. — 1. Biflod från vänster till Volga. — 2. Guvernement i sovjetrepubliken Ryssland, ö. om floden K. — 3. Huvudstad i K. 2, belägen nära floden K: s sammanflöde med Volga, 70,000 inv. Livlig handel och sjöfart. Linne- och bomullsfabriker. Kosty’m, dräkt, särskilt maskerad-el. teaterdräkt. Kosvamp, se Rörsopp. Ko?tangens, se Cotangens. Kotiljong’, en ursprungligen fransk sällskapsdans med flera turer. Kofka, stad vid Kymmene älvs ö. mynningsarm i Finska viken, ö. Nyland, s. Finland. 12,000 inv., varav omkring 1,000 svensktalande. K. anlädes år 1878 vid en av Finlands bästa .flottningsleder och uppblomstrade hastigt, då stora sågverk anlades i närheten av staden. Stora verkstäder. Tillverkning av ångbåtar och maskiner. God hamn. Livlig sjöfart. Utförsel av trä, trämassa och papper. Kotlettffisk, se Havkatt. Kottfbus, preussisk stad i Brandenburg, sö. om Berlin vid Spree. 50,000 inv. Viktig järnvägsknut. Väveriindu-stri. Kotte, ett ax med förhårdnade stöd-jeblad och huvudaxel. Kottepalmer (Cycas), ett palmsläkte med arter i Asien och Australien. K. äro skildkönade. De odlas ibland som prydnadsväxter. Kotteri’, grupp av personer, som mer el. mindre intimt hålla samman. Köturn’, under den grekiska antiken använd fotbeklädnad med höga sulor, vilken säges av Aiskylos ha införts på scenen för de tragiska skådespelarna. Bildlikt användes K. ibland om den tragiska diktningen. Kotyledo'n, hjärtblad, se Frö. Kotzebue [kåts’ebo], A. v., 1761— 1819, tysk författare, ämbetsman i rysk tjänst. K. var på sin tid en ytterst populär dramatiker. Hans skådespel giva oftast sentimentala skildringar ur borgerlig miljö (M e n-schenhass u n d R e u e). K. mördades av en patriotisk fanatiker. Kovalev’skij, Sonja, 1850—91, ryska, professor i matematik vid Stockholms högskola från 1884.