Nilkrokodiler. av Leviathan omtalas i Jobs bok. Finnes numera ej i Egypten men längre upp i Nilen och flerstädes i Afrika. Även människor bli dess byte. A 11 i-gator släktets (Alligator) arter finnas i Amerika och Ivina. I Central-och Sydamerika finns Glasögon-kaimanen (Caiman sclerops). Ga-vialsläktet (Gavialis) har mycket lång och smärt nos. I Ganges finnes den ofarliga Gangesgavialen (G. gangeticus). Den största krokodilen är en australisk-indisk art. Krokodiltårar, låtsad gråt el. smärta. Enligt folksägnen lockar krokodilen till sig människor genom att härma ett barns gråt. Krokslätt, fabrikssamhälle, förort till Göteborg, v. Västergötland. 2,400 inv. Krokstrand, se Björneröd och Kroken. Ivro’kus (Crocus sativiis), en lökväxt med gräslika blad och violetta blomkalkar. Fruktämnets trådsmala märken avklippas och torkas. De gå i handeln under namn av saffran och användas som krydda (förr även som läkemedel). En del närstående arter kallas även K. och odlas som prydnadsväxter. De blomma tidigt på våren. KrolFsplint, bladfibrer från dvärgpalmen (Chamserops humilis), som förekommer i Medelhavsländerna. K. användes till stoppning och dylikt som ersättningsmedel för tagel. Krom, tung metall. Kem. tecken Cr. Atomvikt 52. Atomvärde 2, 3 el. 6. Specifik vikt 6.8. Metallen är stålgrå, hård, så att den kan skära glas, och ytterst svårsmält (smältpunkt omkring 3,000°). K. har användning som tillsats till vissa stålsorter, kromstål, som utmärkas av stor hårdhet och rostfrihet. — Av K: s föreningar användas K.-oxid [Cr2(>3], kromgrönt, som smaragdgrönt färgämne i glas och porslin, kaliumbikromat [KzC^O?] och natri-umbikromat [Na2Cr2C>7] som betnings- medel och i blandning med svavelsyra som oxidationsmedel samt blykromat [PbCrOt] el. kromgult i målarfärg och som färgämne för tyger. — I naturen förekommer K. i tillvaratagbara mängder i mineralet kromjärn [Fe(Cr02)2]; största delen av produktionen kommer från U. S. A. och Indien. Kroma’t, salter till den syra, som motsvarar kromtrioxiden [CrOs]. Själva syran är icke känd. Kromati’n, se Cell. Kromgrönt, se Krom. Kromgult, se Krom. Kromläder, kromgarvat läder, se Garvning. Kro’mo-, i sammansättningar färg-. Kromofo’r säges en organisk radikal vara, då dess förhandenvaro i en förening betingar färg. Kromosfä’ren, se Solen. Kromoso’m, se Cell. Kro’msyreelementet, ett galvaniskt element, vars polskivor utgöras av en zink- och en kolskiva. Elektrolyten är surt kalium- el. natriumbikromat. Krona. — 1. Myntenhet i ett flertal länder. I Sverige, Norge och Danmark var värdet av en krona detsamma från skandinaviska myntunionens avslutande år 1873, till dess guldmyntfoten under världskriget avskaffades i alla tre länderna. Sverige återinförde praktiskt taget guldmyntfoten den 1 april 1924. En kronas värde motsvaras av */2480 kg. guld. Kronan, gammal fästning på Ryssåsen (numera inom Göteborgs område), uppförd åren 1687—1700 till Göteborgs försvar efter en plan av E. Dahlbergh. Under senare hälften av 1800-t. användes K. såsom fängelse; är sedan 1903 militärmuseum. Kronberg, Julius, 1850—1921, målare, professor vid Konsthögskolan 1885—98, studerade bl. a. i Miinchen, Venedig och Rom. Med den kraftiga och färgstarka Jaktnymf och fauner vann Iv. stor framgång. Bland hans övriga större målningar märkas Kleopatra, Våren samt dekorativa målningar i bl. a. kungl. slottet och Dramatiska teatern. Kronblad, se Blomma. Kronborg, danskt slott invid Helsingör. Uppfört i holländsk renässansstil på 1500-t. Vid K. upptogs förr öresundstullen. Kronglas, se Glas. Kronhjorten (Cervus elaphus) tillhör hjortdjurens familj (Cervidae) bland de partåiga hovdjuren (Artio-dactyla). Förr utbredd ända upp till Dalarna men finnes numera blott på några platser i södra Skåne, där den skyddas. Mörkt rödbrun om sommaren, ljusare brun om vintern. Hannen når en längd av 175—225 cm. och