Kroppshåla, se Fosterutveckling. Kroppspulsådern, se Aorta. Kroppsstraff var ett i forna tider mycket vanligt straff. K. bestodo i lemlästning el. marterande på annat sätt t. ex. avhuggning av en hand, avskärning av ett öra etc. Det K., som längst av alla kommit till användning, är prygelstraffet. De gamla kroppsstraffen voro avskaffade i så gott som samtliga europeiska länder i början av adertonde århundradet. Kroppsvärme. Genom förbränning (oxidation) alstras i kroppen värme. Hos lägre djur är denna värmeproduktion ej så kraftig. Kroppstemperaturen är därför beroende av omgivningens. Till k a 11 b 1 o d i g a djur höra ryggradslösa djur, fiskar, grodor och kräldjur. Till de varmblodiga djuren höra fåglar och däggdjur. Hos dessa senare är förbränningen livligare. Denna grupp har därför konstant temperatur, som alltså är oberoende av omgivningens. De benämnas även likvarma djur i motsats till den föregående gruppen, som kallas växelvarma. Jfr även Feber. Krubbitningr, en hos hästar ibland förefintlig ovana att svälja ner luft. Härvid biter vanligen djuret i krub-ban för att underlätta svaijandet. Krucifix’, skulptur, föreställande Kristus på korset. Krumelu’r, släng, kroklinje, oläsligt skriven bokstav. Krupp, A., 1812—87, tysk lndustri-idkare, grundare av den världsbekanta firman med samma namn, som sedermera vidare utvidgades av hans son Friedrich (1854—1902). Firman, som tidigare var känd framför allt för sin tillverkning av kanoner, pansar m. m., har efter världskriget fått övergå till att framställa uteslutande för fredsbruk avsedda produkter såsom lokomotiv, räls, maskiner av olika slag, lastautomobiler m. m. Dess största anläggningar äro belägna i Essen. Krusbär (Ribes grossularia) hör till familj Ribesiacete. Vilda former förekomma i s. och mellersta Sverige. K. anses ha odlats först sedan medeltiden. Talrika förädlade former ha fram-bragts, särskilt genom korsning med amerikanska arter. Krusbärsmjöldag-g-, parasitsvamp (SphEerotheca mors uvse) på krusbärsbuskens blad, stam och frukter, som där bildar ett vitt, mjöllikt överdrag. Förtäring av angripna frukter är ej lämplig. K. inkom vid sekelskiftet till Europa från Nordamerika. Kru’smynta, se Mynta. Krus’ta, sårskorpa. Krusta’d, en av deg i flottyr kokad form, fylld med någon stuvning. Krut. Det vanliga svartkrutet består av 75 % kalisalpeter, 15 % kol och 10% svavel. K. av denna eller liknande sammansättning var känt i Kina före vår tideräknings början. Till Europa kom kännedomen om K. genom araberna. Den torde blivit allmän redan på 1200- el. 1300-t. Förbränningsprodukterna av svartkrutet äro till stor del fasta (krutrök och krutsmuts). En modifikation av svartkrutet är brun krutet, som består av 78 å 81 % kalisalpeter, 16 å 19 % kol pch 3 % svavel. I motsats till svart- och brunkrut lämna de kemiska el. rökfria (röksvaga) krutsorterna, som alltmer undanträngt svart- och brun krutet, inga fasta förbränningsprodukter. Kemiskt el. rökfritt krut består i regel av nitrocellulosa, som gelatinerats med tillhjälp av aceton, blandningar av eter och alkohol el. nitroglycerin. Troisdorferkrut, som användes inom svenska armén, är nitrocellulosa, som gelatinerats med en blandning av eter och alkohol. Nobelkrutet el. ballisti-ten, uppfunnet av A. Nobel 1888, som i modifierad form användes inom svenska flottan, bestod ursprungligen av hälften nitrocellulosa och hälften nitroglycerin. Korditen är ett än mer ni-troglycerinrikt krut. De nitroglycerin-haltiga krutsorternas mycket höga för-bränningstemperatur nedsättes genom minskning av nitroglycerinhalten och genom tillsättande av särskilda dämp-ningsmedel (kol- och väterika organiska föreningar). Krutdurk, ett för förvaring av krut o. dyl. avsett rum i fästningar och på fartyg. Krutkonspirationen, en katolsk sammansvärjning, som gick ut på att spränga överhuset i luften vid parlamentets öppnande 1605. K. var oskickligt organiserad. Sammansvärjningen upptäcktes. Sedan K. företages alltjämt en inspektion av parlaments-husets källarvalv före parlamentets första sammanträde. Krydd kusten, se Guinea. Kryddnejlikor, torkade, bruna blomknoppar av Eugenia caryophyllata (familj Myrtacese), som är ett 20 m. högt ostindiskt träd. Genom destillation av blommorna framställes nejlikolja. Kryddpeppar utgöres av omogna, klotrunda, av foder krönta frukter av Pimenta officinalis (familj Myrtacese), ett högt träd, hemmahörande i Västindien och Centralamerika samt odlat jämväl uti Ostindien. Krydd öarna, se Moluckerna. KriPdener, Barbara Juliana v., 1764 —1824, baronessa, bekant religiös entusiast av tysk-baltisk härkomst. Efter ett äventyrligt liv genomgick hon en religiös omvändelse under 1800-t: s första år och blev sedan me-