Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Langesund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Langesund, lastageplats och badort
i Telemark fylke, Norge, belägen vid
en fjord av samma namn. 2,000 inv.
lian gett’, ett slags kantsöm, vilken
användes som prydnadssöm, särskilt
för att hindra tyg att rispa upp sig
i kanterna.
Langoba’rder, egentligen de
långskäggiga, ett germanfolk, som på 100-t.
bodde vid nedre Elbe. De vandrade
sedermera söderut och nådde så
småningom på 500-t. n. Italien.
Lom-bardiet har uppkallats efter L. Deras
rike omfattade även delar av
mellersta Italien. På 700-t. uppgick det i
frankernas välde.
Långres [langr], kalkstensplatå i ö.
Frankrike. Saones och Seines
käll-område.
Languedoc-kanalen [langdåk’] el.
Ca-nal du Midi, kanal i s. Frankrike,
tillsammans med floden Garonne
förenande Atlanten med Medelhavet.
Kanalen, som är 241 km. lång, börjar vid
staden Toulouse och utmynnar i sjön
Thau nära staden Cette vid
Medelhavet. L. byggdes 1660—80.
Languette, se Langett.
Lannes [lann’], J., 1769—1809, hertig
av Montebello, marskalk av Frankrike,
ådagalade under Napoleons fälttågen
glänsande tapperhet.
Lanoli’n består av ullfett (75 %) och
vatten och användes i hudmedel m. m.
lans, ett från äldsta tider använt
rytterivapen, som närmast motsvarar
spjutet för fotfolket.
Lansdowne [lsens’daon], H. C.,
femte markis av L., f. 1845. L. var vice
konung i Indien 1888—93 och minister
utån portfölj 1905—16 i Asquiths
ministär. År 1917 förordade han en
sam-förståndsfred, vilket gjorde honom
mycket impopulär i England.
I/anse’ra, införa (t. ex. ett mod),
sätta igång, göra känd.
liansett’, en tunn, platt kniv.
Lansettffisken (Amphioxus
lanceola-tus), ett fiskliknande djur, som anses
vara lägst stående av alla verkliga
ryggradsdjur. Särskilt avsatt huvud
saknas; likaså pariga extremiteter.
Kroppen är segmenterad, långsträckt,
lansettformig. Längs bukens främre
del löpa två hudveck. Munöppningen
omges av korta utskott, cirrer, och
främre delen av tarmen utgör en s. k.
gältarm, försedd med talrika
gälspringor. Djurets skelett är ytterst
primitivt och bindvävsartat. Hjärta
saknas, men vissa blodkärl äro i stället
pulserande. Blodkropparna äro
färglösa. L. förekommer i Medelhavet och
Nordsjön, även vid vår västkust,
nedgrävd i bottensanden.
Lansiii’r, lanciär. — 1. Ryttare med
lans. Ordet L. ingår i namn på en del
regementen. — 2. L.-kadrilj, en kon-
Tidens Lexikon.
tradans, som var populär i slutet på
1800-t.
Lanta’n, ett grundämne, tillhörande
de sällsynta jordmetallerna. Kem.
tecken La. Atomvikt 139.
Lantbruksakademin består av 175
inhemska och 75 utländska ledamöter,
vilka äro uppdelade på olika
avdelningar. Till L. höra ett
lantbruksmu-seum och ett lantbruksbibliotek. L.
utger Kungliga L: s handlingar och
tidskrift.
Lantbruksingenjör, tekniskt
utbildad, av staten anställd person, som
skall lämna råd och leda företag
angående torrläggning, bevattning,
odling etc. L. har i en del distrikt vid
sin sida en lantbruksstipendiat. För
närvarande finnas 24 L., 4 extra L.
och 8 stipendiater. De lyda under
lantbruksstyrelsen.
Lantbruksmöte, möte för
lantbruks-frågors dryftande. Vanligen är L.
förenat med utställning av
jordbruksprodukter, redskap o. dyl. Vid en del
L. ha anordnats plöjningstävlingar.
Allmänna svenska L. ha hållits sedan
1846. Sedan husdjurspremieringar över
allt börjat anordnas, ha L. alltmer
fått karaktär av festliga
sammankomster av lantbrukare.
Lantbruksrådet, en 1918 inrättad, på
3 sektioner uppdelad och av 12
ledamöter bestående myndighet, som skall
tillhandagå lantbruksstyrelsen med
råd och upplysningar.
Lantbruksskola, se
Lantbruksunder-visning.
Lantbruksstyrelsen, centralt
ämbetsverk med en generaldirektör som chef,
som har att handlägga ärenden, vilka
röra jordbruk och fiske.
Lantbruksundervisning. Den högsta
L. meddelas vid de tvenne
lantbruksinstituten, det ena vid Ultuna i
närheten av Uppsala och det andra vid
Alnarp i Skåne. Den lägre L.
meddelas vid ett stort antal lantbruksskolor,
vilkas undervisning är inriktad på
lantbrukets såväl praktiska som
teoretiska sidor och där allenast
genomgången folkskola är inträdesfordran,
samt vid lantmannaskolor, som
meddela huvudsakligen teoretisk
undervisning. Vidare finnas
lanthushållssko-lor för kvinnliga elever och
lanthus-hållningsskolor (vid Rimforsa i
Östergötland och å Brogård vid Vattholma
station n. om Uppsala) för utbildande
av lärarinnor. Vid sidan av dessa
skolor finnas åtskilliga skolor och
kurser för speciella ändamål.
Lantbruksvecka äger vanligen rum i
mars månad, vid vilken olika
föreningar samtidigt sammanträda för att
avhandla lantbruksfrågor.
Lantdagar kallas de tyska
republikernas folkrepresentationer.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
