Langesund, lastageplats och badort i Telemark fylke, Norge, belägen vid en fjord av samma namn. 2,000 inv. lian gett’, ett slags kantsöm, vilken användes som prydnadssöm, särskilt för att hindra tyg att rispa upp sig i kanterna. Langoba’rder, egentligen de långskäggiga, ett germanfolk, som på 100-t. bodde vid nedre Elbe. De vandrade sedermera söderut och nådde så småningom på 500-t. n. Italien. Lom-bardiet har uppkallats efter L. Deras rike omfattade även delar av mellersta Italien. På 700-t. uppgick det i frankernas välde. Långres [langr], kalkstensplatå i ö. Frankrike. Saones och Seines käll-område. Languedoc-kanalen [langdåk’] el. Ca-nal du Midi, kanal i s. Frankrike, tillsammans med floden Garonne förenande Atlanten med Medelhavet. Kanalen, som är 241 km. lång, börjar vid staden Toulouse och utmynnar i sjön Thau nära staden Cette vid Medelhavet. L. byggdes 1660—80. Languette, se Langett. Lannes [lann’], J., 1769—1809, hertig av Montebello, marskalk av Frankrike, ådagalade under Napoleons fälttågen glänsande tapperhet. Lanoli’n består av ullfett (75 %) och vatten och användes i hudmedel m. m. lans, ett från äldsta tider använt rytterivapen, som närmast motsvarar spjutet för fotfolket. Lansdowne [lsens’daon], H. C., femte markis av L., f. 1845. L. var vice konung i Indien 1888—93 och minister utån portfölj 1905—16 i Asquiths ministär. År 1917 förordade han en sam-förståndsfred, vilket gjorde honom mycket impopulär i England. I/anse’ra, införa (t. ex. ett mod), sätta igång, göra känd. liansett’, en tunn, platt kniv. Lansettffisken (Amphioxus lanceola-tus), ett fiskliknande djur, som anses vara lägst stående av alla verkliga ryggradsdjur. Särskilt avsatt huvud saknas; likaså pariga extremiteter. Kroppen är segmenterad, långsträckt, lansettformig. Längs bukens främre del löpa två hudveck. Munöppningen omges av korta utskott, cirrer, och främre delen av tarmen utgör en s. k. gältarm, försedd med talrika gälspringor. Djurets skelett är ytterst primitivt och bindvävsartat. Hjärta saknas, men vissa blodkärl äro i stället pulserande. Blodkropparna äro färglösa. L. förekommer i Medelhavet och Nordsjön, även vid vår västkust, nedgrävd i bottensanden. Lansiii’r, lanciär. — 1. Ryttare med lans. Ordet L. ingår i namn på en del regementen. — 2. L.-kadrilj, en kon- Tidens Lexikon. tradans, som var populär i slutet på 1800-t. Lanta’n, ett grundämne, tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem. tecken La. Atomvikt 139. Lantbruksakademin består av 175 inhemska och 75 utländska ledamöter, vilka äro uppdelade på olika avdelningar. Till L. höra ett lantbruksmu-seum och ett lantbruksbibliotek. L. utger Kungliga L: s handlingar och tidskrift. Lantbruksingenjör, tekniskt utbildad, av staten anställd person, som skall lämna råd och leda företag angående torrläggning, bevattning, odling etc. L. har i en del distrikt vid sin sida en lantbruksstipendiat. För närvarande finnas 24 L., 4 extra L. och 8 stipendiater. De lyda under lantbruksstyrelsen. Lantbruksmöte, möte för lantbruks-frågors dryftande. Vanligen är L. förenat med utställning av jordbruksprodukter, redskap o. dyl. Vid en del L. ha anordnats plöjningstävlingar. Allmänna svenska L. ha hållits sedan 1846. Sedan husdjurspremieringar över allt börjat anordnas, ha L. alltmer fått karaktär av festliga sammankomster av lantbrukare. Lantbruksrådet, en 1918 inrättad, på 3 sektioner uppdelad och av 12 ledamöter bestående myndighet, som skall tillhandagå lantbruksstyrelsen med råd och upplysningar. Lantbruksskola, se Lantbruksunder-visning. Lantbruksstyrelsen, centralt ämbetsverk med en generaldirektör som chef, som har att handlägga ärenden, vilka röra jordbruk och fiske. Lantbruksundervisning. Den högsta L. meddelas vid de tvenne lantbruksinstituten, det ena vid Ultuna i närheten av Uppsala och det andra vid Alnarp i Skåne. Den lägre L. meddelas vid ett stort antal lantbruksskolor, vilkas undervisning är inriktad på lantbrukets såväl praktiska som teoretiska sidor och där allenast genomgången folkskola är inträdesfordran, samt vid lantmannaskolor, som meddela huvudsakligen teoretisk undervisning. Vidare finnas lanthushållssko-lor för kvinnliga elever och lanthus-hållningsskolor (vid Rimforsa i Östergötland och å Brogård vid Vattholma station n. om Uppsala) för utbildande av lärarinnor. Vid sidan av dessa skolor finnas åtskilliga skolor och kurser för speciella ändamål. Lantbruksvecka äger vanligen rum i mars månad, vid vilken olika föreningar samtidigt sammanträda för att avhandla lantbruksfrågor. Lantdagar kallas de tyska republikernas folkrepresentationer. 47