fästman en avdankad prästman, som stadens bodknoddar va du me’. Li’mes, se Gränsvärde. Limfjorden, en från Kattegatt långt in i Jutland inskjutande havsfjord, som genom stormfloder 1825 och senare kom i förbindelse även med Nordsjön. Ostronfiske. Limfärger, färgämnen uppslammade i limlialtigt vatten. Limhamn, före 1915 köping, numera församling i Malmö. 12,000 inv. Livlig industri (cementfabrik och kalkbruk, A.-b. flygindustris verkstäuer). Limitation, begränsning. Limited [lim’mitid], eng., förkortas Ld el. Ltd, beteckning för aktiebolag. Lim’mat, flod i Schweiz, biflod till Aar. Utgör avlopp för Zurichsjön. Lim’nisk, till sjöstränder hörande (t. ex. limniska avlagringar, limnisk fauna). Limoges [-må’sj], fransk stad nö. om Bordeaux i provinsen Limousin. 90,000 inv. Var under medeltiden berömt för sin emaljindustri; har ännu en betydande porslinstillverkning. Limonad, se Lemonad. Limoni’t, järnoxidhydrat (formel 2Pea03. 3H2O), svart el. ockerfärgat, jordartat el. grusigt mineral. L. bildas vid källor, myrar och nära sjöstränder (myrmalm, sjömalm), där de avsättas ur järnhaltiga, cirkulerande vatten, som utlöst järnet ur berggrundens el. jordlagrens järnhaltiga mineral. Myr- och sjömalm användes fordom allmänt i vissa delar av vårt land till framställning av järn (osmund-järn). Jfr Järnmalmer. Limousine [limosin’], se Automobil. Limpo’po, Krokodilfloden, sydafrikansk flod. Rinner i en stor båge omkring Transvaal och utmynnar i Indiska oceanen, n. om Delagoabukten. Längd 1G0 mil. Lin (Linum usitatissimum) är en ettårig ört med smala blad och blåa blommor samt platta, glänsande frön, troligen hemmahörande i Medelhavsländerna, där den dock liksom hos oss sedan länge odlats som spånads-och oljeväxt. Vild förekommer i Sverige arten L. catharticum, vildlin, som dock saknar praktisk betydelse. Jfr Linberedning och Linfrö. Linbana, transportmedel, oftast avsedd för gods-, ibland även för personbefordran. För transporten användas transportkorgar, som hänga ned från de å bärlinan rörliga löpvagnarna, till vilka drivkraften överföres med en särskild draglina. Linberedning. För att frånskilja lintågorna, som bestå av bastceller, låter man stjälken undergå rötning, bråkning och skäktning. Genom röt-ningen förstöras mellan bastfibrerna liggande vävnader. Den försiggår ge- Lin, blomma och frukt. nom en slags jäsnings- och föruttnel-seprocess. Efter torkning underkastas linet sedan bråkning, som avser stänglarnas sönderbrytande och träpartiklarnas skiljande från tågorna. Genom skäktningen fullbordas egentligen denna process, varefter lintågorna anses handelsfärdiga. Dock måste lintågorna före spinningen undergå ett slags kamning, häckling, varigenom tågorna delas till finare fibrer. De erhållna linfibrerna äro långa, starka, glänsande och smidiga samt av grå el. gulbrun färg. Lincoln [ling’kön], Abraham, 1809—-65, U. S. A:s sextonde president 1861. L. tillhörde det republikanska partiet och uppträdde energiskt mot slaveriet. Inbördeskriget 1861—65 fördes under L :s presidentskap till ett för nordstaterna segerrikt slut, och slaveriet avskaffades. Kort därpå mördades L. av en fanatisk sydstatsman. L. var en sällsynt nobel personlighet och ägde stor statsmannabegåvning. Lincoln [ling’kön]. — 1. Stad och eget grevskap i ö. England. 65.000 inv. Katedral, uppförd omkring år 1200, i gotisk stil. — 2. Huvudstad i Nebraska, U. S. A. 55,000 inv. Viktig järnvägsknut. Handel med lantbruksprodukter. Universitet. Lind. — 1. (Tilia), till familj Tilia-ceie hörande träd med hjärtlika blad och små, vit-gula, välluktande blommor i knippen. Skogslind (T. cordata) finnes i s. Norrland, Parklind (T. vulgaris) har större blad och odlas allmänt som parkträd. Veden användes vid möbeltillverkning. Lindblom-