kantiga skidfrukter. Vanlig som ogräs. Lomono’sov, M. V., omkring 1711—65, rysk diktare och lärd, professor i kemi i Leningrad, ”den nya ryska litteraturens fader”. Genom sin retorik och grammatik grundade L. det nyryska litteraturspråket. London, Storbritanniens huvudstad, belägen vid floden Thames (Temsen) ej långt från dess utlopp i Nordsjön. L. var länge världens största stad men har nu överflyglats av Newyork. Grevskapet L. har en folkmängd av 4,600,000 inv. på en areal av 300 kvkm. Stor-London räknar 7,600,000 inv. på ett område av 1,800 kvkm. Den stora arealen beror på de i L. vanliga enfamiljshusen. Byggnaderna ha vanligen endast två våningar. L:s gator äro merendels smala och krokiga. Större palats äro relativt sällsynta. Sådana förekomma mest i L: s v. del, Westend, ämbetsmännens och de rikas stadsdel. Här märkas Parlamentshu-set, L: s förnämsta offentliga byggnad, Buckingham Palace, den engelske konungens nuvarande residens, bland kyrkorna den ståtliga Westminster Abbey, uppförd i spétsbågestil. I Westend ligga de största av L:s många parker, Hy de park med vackra alléer och promenadvägar och Regent park med de botaniska och zoologiska trädgårdarna, vidare den öppna platsen Charing Cross med Nelsonkolon-nen. — Affärsstadsdelen City, belägen i L: s centrum, upptages av banker, kontor, magasinsbyggnader och andra affärslokaler men saknar bostadshus. Här ligger Bank of England, stadens finansiella centrum, och Royal Exchange, börsen. I City finnes världens största protestantiska kyrka, domkyrkan S: t Paul, uppförd i barockstil. — I. ö. stadsdelen, East End, ligga arbetar- och fattigkvarteren och hamnområdet. Hamnen har jättestora dockor — ”London docks” rymma 300 fartyg — och väldiga magasin för varornas förvaring. East End upptages — i synnerhet invid hamnområdet — till stora delar av smutsiga och ruskiga bostadskvarter, där befolkningen lever under synnerligen usla förhållanden. — S. om Thames ligger fabriksstadsdelen Surrey side. I dess yttre delar bo många av de i City anställda. — Den synnerligen stora trafiken mellan stadens olika delar, särskilt livlig på morgnarna och eftermiddagarna mellan affärsstadsdelen City och de övriga stadsdelarna, uppehälles genom ett väl utvecklat nät av underjordiska järnvägar samt spårvägar, automobiler, omnibusar och ång-färjor. Besvärande för trafiken är den i L. ofta rådande täta dimman, ”London fog”. L. är världens vikti- gaste hamnstad och handelscentrum. År 1924 uppgick in- och utgående tonnaget till 45 milj. nettoregisterton, värdet av exporterade och importerade varor belöpte sig till 660 milj. pund sterling. Industrin är ej särdeles betydlig för en stad av L:s mått. ViK-tigaste industrigrenar äro livsmedels-, beklädnads- och metallindustri. ■— Redan under romareväldets tid var L. en handelsplats av viss betydenhet. Det var emellertid först på 1000-t. som L. blev Englands främsta kommersiella medelpunkt. Ännu på 1530-t. räknade L. blott omkring 60,000 inv. På 1600-t. härjades L. först av en pestepidemi (tlie plague of L.) och därefter av en förödande eldsvåda (the great fire). År 1801 hade emellertid folkmängden stigit till 865,000 inv. Sedan dess har utvecklingen gått raskt framåt. Orsakerna till dess kraftiga uppblomst-ring torde främst få sökas i dess synnerligen fördelaktiga kommersiella läge. Se kartan å föregående sida. London, Jack, 1876—1917, amerikansk författare, vars äventyrsskildringar, oftast med ämnen hämtade från vildmarken, vunnit oerhörd popularitet (Skriet från vildmarken, V a r g-L a r s e n, Avgrundens folk). Londondeklarationen, ett på en konferens i London 1908—09 utarbetat förslag till internationell överenskommelse i fråga om vissa sjökrigsrättsliga frågor. Delegerade för flertalet större sjömakter uppsatte en deklaration angående sjökrigsrätten, där bl. a. uppställdes regler för blockad i krigstid och krigskontraband. L. har dock ej fått gällande kraft. Lon’donderry, stad och eget grevskap i Nord-Irland. 41,000 inv. Handel med livsmedel. Linneindustri. Emigranthamn. Long, V., f. 1867, nordamerikansk författare, som utgivit omtyckta djurskildringar. Longr., förkortning för longitud. Long: Beach [bi’tj], hamnstad i s. Californien, U. S. A. 125,000 inv. Mycket besökt havsbad. Long Brancli, livligt besökt badort i New Jersey, U. S. A. Årliga kapplöpningar. Longchamp [ långS j ang’], kapplöp-ningsbana i Paris. Long:’fellow [-låv], Henry W., 1807— 82, en av Amerikas mest populära skalder, professor i moderna språk vid Har-vard-universitetet 1835—54. Bland L:s förnämsta poem märkas eposet Evan-g e 1 i n e, en romantisk skildring från amerikanskt nybyggarliv, samt Hia-w a t h a, en sång om indianer och vildmarksliv. Lons- Island [aj’l£end], långsträckt ö i staten Newyork, U. S. A., 4,355