Maskaro’n, ansikte, ofta med förvridna drag el. med fantastiska utsmyckningar, använt inom konsten som dekorationsmotiv. M. leder sitt ursprung från antikens teatermasker. Maska’t, stad i sö. Arabien. Omkring 30,000 inv. Säte för sultanen över Oman. Maske’ra, förkläda, dölja, göra oigenkännlig, sätta mask för ansiktet. — Masker a’d, bal, vars deltagare äro maskerade; kostymbal. Maskiormiga bihanget, se Blindtarm. Maskopi’, hemligt samförstånd. Maskregn, folklig benämning på massförekomst av insektlarver, vilka varma vinterdagar vakna ur sin vin-terdvala och krypa upp på snön. Maskros (Taraxacum officinale) hör till familj Compositse och har gula blomkorgar på ihålig stängel. Blomkorgarna öppna och sluta sig efter dygnets timmar (blomsterur). Rötterna finna användning som kaffesurrogat och brukades förr inom medicinen. Maskspel, ett slags festspel, som forekommo i England på 1500 och 1600-t. och vid vilka de uppträdande buro masker. M. voro föregångare till operan. Maskuli’n, manlig, tillhörande det manliga könet. Glasmästare, förman för arbetarna vid en masugn. Masochism, sexuell egendomlighet med begär att bli misshandlad. Jfr Sadism. Ma’sol le, H., f. 1884, svensk målare, vars arbeten visa en stark påverkan från Zorn. Masreliez [marölje5], L. A., 1747— 1810, fransk målare, verksam i Sverige (utom åren 1769—83, då han mestadels vistades i Italien). 1784 blev M. professor vid Målarakademin i Stockholm och ägnade sig sedan förutom åt undervisning även åt rums-dekoration och möbelkomponering bland annat på Stockholms slott, Arvprinsens palats och Drottningholm. Mass., officiell förkortning på Massachusetts, U. S. A. Massa, en kropps mängd av materia. Tyngdkraftens verkan på kroppen är proportionell mot dess M. En kropps tyngd på jorden kan därför sägas utgöra ett mått på dess M. Om man emellertid tänker sig samma kropp förflyttad till en mindre planet, kommer den där att väga mindre, emedan den utsättes för en mindre stark påverkan av tyngdkraften. Dess M. är emellertid oförändrad. Ett annat mått på en kropps M. ger den kraft, som fordras för att ge kroppen en viss rörelse. Därigenom mätes närmast kroppens tröghet, men trögheten är proportionell mot M. Ju större tröghet en kropp har, d. v. s. ju större kraft, som fordras för att ge den en viss rörelseacceleration, desto större är dess M. Massachusetts [massatjo’sets], förkortat Mass., stat i nö. Förenta Staterna vid Atlanten. 21,000 kvkm., 3.852.000 inv. Huvudstad Boston, 770.000 inv. M. har flera betydande städer och är i främsta rummet en industristat. Jorden är föga fruktbar. M. har dock en rätt betydande tobaksodling. Ifråga om fiske intager M. främsta platsen bland Förenta Staterna. Industrin är mångsidig. Viktigast äro fabriker för tillverkning av bomulls- och yllevaror samt maskiner. Massage [-sa’sj] avser att genom gnidning, knådning etc. av kroppens mjukdelar motverka sjukliga förändringar. Närmast åstadkommer M. en ökad blodtillströmning, vilket särskilt vid reumatiska åkommor medför en gynnsam effekt. Vid varbildning, svulster och en del andra sjukdomar verkar däremot M. skadligt. Massa’ker, blodbad, massmord. — Massak r e’r a, nedgöra, nedhugga, slå ihjäl, illa tilltyga. Massa’lia, grekernas namn på Mar- Massa’ua, hamnstad i italienska kolonin Eritrea el. Massaualandet, ö. Afrika. 12,000 inv. En av de viktigaste hamnarna vid Röda havet. Export av hudar, kaffe, palmkärnor m. m. Masséna, A., 1756—1817, marskalk av Frankrike. Han skickades 1810 till Spanien, där han väl motstod Wellingtons angrepp men ej kunde vinna någon avgörande seger. 1814 gick han över till bourbonerna. Massenet [-senä’], J., 1842 1912, fransk tonsättare, som skrivit flera operor, bland vilka märkas M a n o n och Thais. Masse’ra, ge massage. Massif central [massiff sangtrall’], ”mittplatån”, en till största delen av granit bestående bergplatå i s. Frankrike, belägen nv. om Cevennerna. Platån, vilkens högsta delar ligga inom provinsen Auvergne, har flera slocknade vulkaner. Massi’lia, romarnas namn på Marseille. Massi’v, fast, helt och hållet av samma ämne. G-eol., beteckning, som brukas för ett enhetligt, geografiskt el. petrografiskt avgränsat område (ex. fjällmassiv, granitmassiv). Massverkans lag, se Guldberg. Masta’ba, egyptisk gravbyggnad med platt tak och sneda väggar, använd under gamla och mellersta rikets tid åt förnäma personer. Ma’ster, eng., herre, husbonde, mästare, (framför dopnamn) unge herr. — M. of arts, engelsk universitets-