- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
1627-1628

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mastix ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tig ocli inflytelserik man i allmänhet;
de liögsta korten i vissa kortspel.

Matan’zas, hamnstad på ön Cubas
n. kust, ö. om Havanna. 65,000 inv.
Handel med socker och tobak.

Matapa’n, Kap, Greklands sydligaste
udde.

Matfarengi, by nära övertorneå, n.
Västerbotten. Slutstation för
Karungi-banan.

Match, eng., tävling, parti, omgång.

Matelassé, ett slags fasonerad
dubbelvävnad.

Ma’ter, lat., moder. M. d o 1 o r o’s a,
”smärtornas moder”, jungfru Maria,
sörjande Jesus.

Materia’1, råämne, varav något skall
tillverkas, samling föremål, uppgifter
etc., som ligga till grund för en
vetenskaplig undersökning el. dyl.

Materialism, beteckning för
filosofiska åskådningar, vilka hänföra alla
företeelser till materia och energi. För
vetenskaplig forskning är en sådan
åskådning en nödvändig förutsättning.
Mot M. ställer man åskådningar, som
för att förklara fenomenen antaga
tillvaron av en oberoende av materien
existerande andlig princip, ”kraft” el.
dyl. — M. användes även i moraliskt
förringande betydelse, betecknande en
på materiellt ägande och materiella
njutningar inställd karaktärsriktning.
Jfr Idealism.

Materialistisk historieuppfattning, se
Marx.

Materialprovning, undersökning av
olika material för att utröna deras
beskaffenhet och deras lämplighet för
olika ändamål. En särskild gren inom
M. bilda leverans- och kontrollproven,
som avse att utröna, att ett visst
material besitter de egenskaper, som det
måste ha med hänsyn till det ändamål,
till vilket det skall användas, samt
att levererade kvantiteter av ett
föremål äro i sin helhet likvärdiga. M.
omfattar liållfasthetsprov och
undersökningar av andra fysikaliska
egenskaper såsom provets magnetiska och
elektriska egenskaper, dess
värmeledningsförmåga, dess utvidgning vid
uppvärmning m. m. samt vidare
kemisk analys. Officiella anstalter för
M. äro i Sverige Statens
materialprov-ningsanstait i Stockholm samt en med
Chalmers tekniska institut i Göteborg
förbunden materialprovningsanstalt.

Materiell’. — 1. Kroppslig, sinnlig,
jordbunden, hänförande sig till
materien. Jfr Materialism. — 2. Även
materiel, yttre hjälpmedel, redskap.

Maternell’, möderne.

Matfors, industriort vid Ljungan, ö.
Medelpad. 1,750 inv. Sågverk,
pappers-massefabrik. Spikfabrik, tråddrageri.

Matförgiftning, se Köttförgiftning.

Matin, Le [lö matäng’], fr.,
”morgonen”, en 1884 grundad parisisk
tidning.

Matmé, musikalisk el. dramatisk
föreställning, vilken äger rum före
middagstiden.

Matissc [-tis’], H. É., f. omkring
1870, fransk målare, tillhör den
modernistiska målargruppen ”Les
Fau-ves”. M: s tavlor kännetecknas av
intensivt lysande färgsammansättningar
samt ytterst summarisk
konturteckning. M. räknas som expressionismens
främsta namn.

Matolja utgöres i allmänhet av
olivolja. Även andra oljor (t. ex.
jordnöt-och sojaolja) komma dock till
användning såsom M.

Matriarka’t el. mödernerätt, en term,
som anger, att släktskap endast
räknas på moderns sida. M. förekommer
hos en del naturfolk (ex. Fidjiöarna,
Guinea).

Matri’kel, medlemsförteckning.

Matri’s, en sådan avbildning av ett
föremål, att föremålets upphöjningar
motsvaras av fördjupningar på
avbildningen och tvärtom. En dylik
avbildning benämnes negativ. Se
Galvano-plastik. M. kallas även en del olika
gjutformar inom tryckeriindustrin. I
stilgjuteriet användas kopparbitar, i
vilka den graverade stålstämpeln
(pa-trisen, av lat. pater) slår in typen.
Vid maskinsättning är M. de små
mässingstycken, som bilda gjutformen för
raden (linotyp och typograpli) el.
bokstäverna var för sig (monotyp). Av en
fuktad pappskiva kan vidare erhållas
en M. genom att i calander el. press
göra avtryck av en sats, t. ex. bok- el.
tidningssida. I
Stereotyperingsmaski-nen göres därpå en stereotyp, från
vilken tryck sker. Detta
tillvägagångssätt är regel för rotationspressar, som
användas på de större
tidningstrycke-rierna. Jfr Steroetypi.

Matro’na, fetlagd, gift kvinna, som
lämnat ungdomen bakom sig; hos de
gamla romarna benämning på
aktningsvärd, gift kvinna.

Matros, färdigutbildad sjöman utan
befälsställning.

Matsmältningsorgan. Hos lägre djur
utgöras M. endast av ett hålrum, i
vilket födan bearbetas. Först hos högre
djur utvecklar sig en mer el. mindre
invecklat byggd matsmältningskanal.
Människans M. bestå av munhåla,
matstrupe, magsäck och tarmkanal
samt körtelorganen, lever oeh
bukspottkörtel. Efter samma princip äro i
allmänhet ryggradsdjurens M. byggda.
Särskilt invecklad är exempelvis
magsäcken hos idisslare. Växtätare ha i
allmänhet mycket lång tarmkanal. Hos
människan är tarmarna sammanlagt
7—8 meter, alltså 7—8 gånger bålens
längd. En växtätare som fåret har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:42:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0846.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free