tig ocli inflytelserik man i allmänhet; de liögsta korten i vissa kortspel. Matan’zas, hamnstad på ön Cubas n. kust, ö. om Havanna. 65,000 inv. Handel med socker och tobak. Matapa’n, Kap, Greklands sydligaste udde. Matfarengi, by nära övertorneå, n. Västerbotten. Slutstation för Karungi-banan. Match, eng., tävling, parti, omgång. Matelassé, ett slags fasonerad dubbelvävnad. Ma’ter, lat., moder. M. d o 1 o r o’s a, ”smärtornas moder”, jungfru Maria, sörjande Jesus. Materia’1, råämne, varav något skall tillverkas, samling föremål, uppgifter etc., som ligga till grund för en vetenskaplig undersökning el. dyl. Materialism, beteckning för filosofiska åskådningar, vilka hänföra alla företeelser till materia och energi. För vetenskaplig forskning är en sådan åskådning en nödvändig förutsättning. Mot M. ställer man åskådningar, som för att förklara fenomenen antaga tillvaron av en oberoende av materien existerande andlig princip, ”kraft” el. dyl. — M. användes även i moraliskt förringande betydelse, betecknande en på materiellt ägande och materiella njutningar inställd karaktärsriktning. Jfr Idealism. Materialistisk historieuppfattning, se Marx. Materialprovning, undersökning av olika material för att utröna deras beskaffenhet och deras lämplighet för olika ändamål. En särskild gren inom M. bilda leverans- och kontrollproven, som avse att utröna, att ett visst material besitter de egenskaper, som det måste ha med hänsyn till det ändamål, till vilket det skall användas, samt att levererade kvantiteter av ett föremål äro i sin helhet likvärdiga. M. omfattar liållfasthetsprov och undersökningar av andra fysikaliska egenskaper såsom provets magnetiska och elektriska egenskaper, dess värmeledningsförmåga, dess utvidgning vid uppvärmning m. m. samt vidare kemisk analys. Officiella anstalter för M. äro i Sverige Statens materialprov-ningsanstait i Stockholm samt en med Chalmers tekniska institut i Göteborg förbunden materialprovningsanstalt. Materiell’. — 1. Kroppslig, sinnlig, jordbunden, hänförande sig till materien. Jfr Materialism. — 2. Även materiel, yttre hjälpmedel, redskap. Maternell’, möderne. Matfors, industriort vid Ljungan, ö. Medelpad. 1,750 inv. Sågverk, pappers-massefabrik. Spikfabrik, tråddrageri. Matförgiftning, se Köttförgiftning. Matin, Le [lö matäng’], fr., ”morgonen”, en 1884 grundad parisisk tidning. Matmé, musikalisk el. dramatisk föreställning, vilken äger rum före middagstiden. Matissc [-tis’], H. É., f. omkring 1870, fransk målare, tillhör den modernistiska målargruppen ”Les Fau-ves”. M: s tavlor kännetecknas av intensivt lysande färgsammansättningar samt ytterst summarisk konturteckning. M. räknas som expressionismens främsta namn. Matolja utgöres i allmänhet av olivolja. Även andra oljor (t. ex. jordnöt-och sojaolja) komma dock till användning såsom M. Matriarka’t el. mödernerätt, en term, som anger, att släktskap endast räknas på moderns sida. M. förekommer hos en del naturfolk (ex. Fidjiöarna, Guinea). Matri’kel, medlemsförteckning. Matri’s, en sådan avbildning av ett föremål, att föremålets upphöjningar motsvaras av fördjupningar på avbildningen och tvärtom. En dylik avbildning benämnes negativ. Se Galvano-plastik. M. kallas även en del olika gjutformar inom tryckeriindustrin. I stilgjuteriet användas kopparbitar, i vilka den graverade stålstämpeln (pa-trisen, av lat. pater) slår in typen. Vid maskinsättning är M. de små mässingstycken, som bilda gjutformen för raden (linotyp och typograpli) el. bokstäverna var för sig (monotyp). Av en fuktad pappskiva kan vidare erhållas en M. genom att i calander el. press göra avtryck av en sats, t. ex. bok- el. tidningssida. I Stereotyperingsmaski-nen göres därpå en stereotyp, från vilken tryck sker. Detta tillvägagångssätt är regel för rotationspressar, som användas på de större tidningstrycke-rierna. Jfr Steroetypi. Matro’na, fetlagd, gift kvinna, som lämnat ungdomen bakom sig; hos de gamla romarna benämning på aktningsvärd, gift kvinna. Matros, färdigutbildad sjöman utan befälsställning. Matsmältningsorgan. Hos lägre djur utgöras M. endast av ett hålrum, i vilket födan bearbetas. Först hos högre djur utvecklar sig en mer el. mindre invecklat byggd matsmältningskanal. Människans M. bestå av munhåla, matstrupe, magsäck och tarmkanal samt körtelorganen, lever oeh bukspottkörtel. Efter samma princip äro i allmänhet ryggradsdjurens M. byggda. Särskilt invecklad är exempelvis magsäcken hos idisslare. Växtätare ha i allmänhet mycket lång tarmkanal. Hos människan är tarmarna sammanlagt 7—8 meter, alltså 7—8 gånger bålens längd. En växtätare som fåret har