lan vars bergskedjor fruktbara dalar utbreda sig. Vin, korinter och olivolja äro viktigaste produkter. Största stad Patras, 52,000 inv. Moreau [mårå’1, J. V., 1763—1813, fransk general, deltog med utmärkelse i revolutionskrigen. 1800 besegrade han i grund den österrikiska armén vid Hohenlinden. Emellertid kom han snart i ett spänt förhållande till Bo-naparte och dömdes 1804 trots saknad av bevis till landsflykt för högförrä-deri. Senare deltog han i striderna mot Napoleon och blev dödligt sårad i slaget vid Dresden, där han kämpade i den ryska armén. Mor’el, E. 1873—1924, engelsk politiker, 1922—24 representant för arbetarpartiet i underhuset. M. har särskilt kritiserat stormakternas kolonialpolitik och bland annat genomdrivit en hel del reformer med hänsyn till de inföddas behandling i Kongostaten. Under världskriget hörde M. till de fä, som vågade kritisera de nationalistiska överdrifterna hos de krigförande och framhålla betydelsen av en fred utan nationalistiska fredsvillkor. Morerier, se Prunus. More’na, Sier’ra, ”svarta berget”, bergskedja i s. Spanien. Vid en av dess förgreningar ligger Almaden, Europas största kvicksilvergruva. Mo’rer, benämning på de muhammedanska arab- och berberstammar, som under medeltiden behärskade Spanien. Jfr. Spanien, historia. Mo’res, lat., (plur. av mos, sed), seder, sedlighet, vett. — Lära någon M., lära någon uppföra sig lämpligt, tillrättavisa någon. Mor’feus, i den grekiska gudasagan drömmens gud. Morfi’n, en växtbas, som är det verksammaste ämnet i opium. I mindre mängd minskar M. smärtkänsligheten. Vid större dos uppträder dessutom mattighet. Starka doser nedsätta and-ningsverksamheten. Vid bruk av M. uppstår lätt morfinism, begär efter M. och obehag då tillräcklig mängd M. ej intages. Morfinism medför så småningom avmagring, blodbrist samt kroppsligt och andligt förfall. Morfologi’, läran om växt- och djurorganismernas former. Morgan [må’g8en]. — 1. J. P. M., 1837 —1913, amerikansk finansman, en bland de ledande på sin tid. — 2. J. P. M., f. 1867, son till föregående, nordamerikansk finansman, som utövat ett stort inflytande vid ordnandet av världskrigets finansiering och regleringen av de efterföljande skadestånden. Morga’na, se Fata morgana. Morgana’tiskt giftermål, giftermål till vänster, en furstlig persons giftermål med någon av lägre börd, varvid den förstnämndes rang och förmö- genhet ej ärves av den andra kontrahenten el. barnen. M. äro ej tillåtna i svensk rätt. Morgenbladet, en två gånger dagligen utkommande norsk tidning, grundad 1819. M. är av konservativ färg. Morgongåva var enligt gamla gifter-målsbalken en hustrus rätt till viss andel uti mannens giftorätt och enskilda egendom vid äktenskapets upplösning. Sedan numera lagbestämmelser finnas om makes arvsrätt efter make, skall M. ej vidare utgå. Morgonrodnad, se Aftonrodnad. Morgonstjärnan, se Venus. Morgue, se La Morgue. Mo’ria, det land, där enligt gamla testamentet Abraham skulle offra sin son Isak. Moria’n, i de nordgermanska språken gammal benämning för neger. Moria’nen, titel på en roman av M. J. Crusenstolpe. Jfr Badin. Mo’ring, grov ring i boj el. flotte, som användes till förtöjning. Moris’ker, kristnade morer i Spanien. Utdrevos 1609—10 under Filip III. Mo’risk konst benämnes det slag av muhammedansk konst, som utvecklades hos morerna i nv. Afrika och, framför allt, i Spanien. Dess ryktbaraste minnesmärken äro katedralen (förut moskén) i Cordoba och slottet Alliambra vid Granada. Morits, tyska furstar. — 1. M., 1521— 53, kurfurste av Sachsen. Vid schmal-kaldiska krigets utbrott 1546 gjorde M. gemensam sak med kejsar Karl V men övergick senare till protestanterna och slöt förbund med Henrik II av Frankrike. 1552 överrumplade han kejsaren i Innsbruck, varvid denne med möda räddade sig. S. å. lyckades han genomdriva det för lutheranerna fördelaktiga fördraget i Pas-sau. — 2. M., greve av Sachsen, marskalk av Frankrike, 1696—1750, son till August II av Polen och Aurora Kö-nigsmarck. M. ingick 1720 i franska armén och vann världsberöinmelse som härförare under österrikiska tron-följ dskriget (1740—48). Morits, 1567—1625, ståthållare i Nederländerna, prins av Oranien, andre son till Vilhelm I av Oranien. M. förde med stor skicklighet befäl i kriget mot de spanska inkräktarna. 1609 in-gicks. ett tolvårigt stillestånd med Spanien. M. blev så småningom den så gott som enväldiga ledaren av den nederländska republiken. Moritu*ri te salu’tant, lat., ”de till döden vigde hälsa dig”! Se Gladiator. Morkulla, se Beckasinfåglar. Morley [må’li], J., 1838—1923, engelsk politiker, 1910 medlem av As-quiths ministär, ur vilken han avgick 1914, då han opponerade mot krigspolitiken.