Mo’seI, fr. Moselle, biflod till Rhen från vänster, upprinner i ö. Frankrike på s. sidan av Vogeserna, flyter i nö. riktning genom Lothringen ocli Rhen-landet och förenar sig med Rhen vid Koblenz. M: s längd uppgår till omkring 500 km. Längs flodens stränder odlas vin i stor utsträckning. Moselvinerna äro vita och ha en syrlig, mild smak. Moselle [måsäll’], franska namnet på Mosel*. Moselviner [må’-], viner, odlade i trakten kring floden Mosel*. Moses brinnande buske, arter av växtsläktet Pilia, familj Urticaceae, vilka äro lågväxta buskar, vars blommor öppna sig så plötsligt, att frömjölet ryker omkring. Moské, den västeuropeiska benämningen på ett muhammedanskt tempel. I den av M: s väggar, som vetter mot Mecka, finnes en nisch, mihrab, mot vilken den bedjande skall vända ansiktet. Bönnischen är synnerligen rikt utsmyckad. Till höger om den finnes predikstolen, minbar. Till en M. hör även en av höga murar inringad gård, omgiven av öppna pelarhallar. Mitt på gården är en öppen el. sluten brunn. Vid M. äro uppresta smäckra torn, minareter. I moskéarkitekturen spåras inflytande från olika stilar, såsom från antik, bysantinsk, persisk och indisk konst. I Kairo och Jerusalem finnas storartade moskébyggnader. MoskPter, stickmyggor i tropiska länder, framför allt i Sydamerika. De kallas även mosquitos. 3Ioski’tokusten, den sumpiga kuststräckan utmed Karibiska havet i den mellanamerikanska republiken Nicaragua. Osunt klimat. Invånarna, de s. k. moskitos el. meskitos,* äro småväxta, mörkhyade indianer. Moskovi’ter, egentligen invånare i staden Moskva; benämning på ryssar i allmänhet. Moskva’ [ryskt uttal maskva’]. — 1. Huvudort i Sovjet-Ryssland, belägen i departementet M. och vid floden M. 2. Folkmängden uppskattas till 1.5 milj. M. är Rysslands främsta handels- och industristad. Stor textilindustri, metall-, livsmedels- och kemisk industri. Mitt i staden ligger den fästningslika borgen och helgedomen Kreml med praktfulla kyrkor och palats. M. har Rysslands förnämsta universitet och en mängd andra högre läroanstalter. Var före Peter den stores tid Rysslands huvudstad och blev det ånyo 1918. — 2. Flod i mellersta Ryssland, biflod till Oka. Längd 490 km. Mosqui’tokusten, se Moskitokusten. Mosqui’tos, se Moskiter. Moss, stad vid Oslofjorden, sö. Norge. 8,800 inv. Residensstad för östfold fylke. Huvudsäte för Norges kvarnindustri. Trämassefabrik, pappersbruk. Mossdjur (Bryozoa), små vanligen i havet levande djur. De flesta bilda genom knoppning kolonier, vilka kunna utgöra hårda, kalkartade höljen över stenar, vattenväxter m. m. Mosse, se Torvmosse. Mosskulturföreningen, se Svenska mosskulturföreningen. Mossor (Bryophyta), en grupp kryptogamer. M. ha generationsväxling. Ur en spor bildas en vanligen tråd-formig, liten förbål (protonerna) och från denna utväxer mossplantan, som utbildar han- och honorgan. I de senare bildas sporer. M. sakna rötter men ha i stället trådlika bildningar, rhizoider. M. delas i bladmossor och levermossor. Mo’ssul, se Mosul. Mo’sul, handelsstad vid övre Tigris, n. Mesopotamien. 80,000 inv. Förr bedrev staden en berömd muslinstillverk-ning; numera är industrin obetydlig. — Äganderätten till M. och omgivande oljeförande områden har utgjort ett till N. F. hänskjutet tvisteämne mellan England såsom Iraks mandatstat och Turkiet. En förbundskommission under svensk ledning tillsattes, som framlade förslag till tvistens lösning. 1925 bestämdes, att M. skulle tillfalla Irak med villkor att detta senare land under högst 25 år förblev brittiskt mandat. Moszkowski [måsjkåv’-], M., f. 1854, tysk pianist och kompositör av polskt ursprung. Bland M: s kompositioner märkas den symfoniska dikten Jeanne d’ A r c, piano- och orkesterstycken, en violinkonsert m. m. Motala, stad vid Motala ströms utlopp i Vättern, v. Östergötland. 5,800 inv. Motala verkstad, tillverkning av fartyg, lokomotiv m. m. Motala ström är avlopp för Vättern, flyter genom Boren, Roxen och Glan och utfaller i Bråviken. Längd 100 km. M. liar utnyttjats för industriella anläggningar i stor utsträckning. Motbok. — 1. Sparbanksbok, som utlämnas till insättaren vid insättning på sparkasseräkning. — 2. Se Rus-drycksförsäljning. Motett’, körsats, vilken fordom ingick i kyrkosången. M. utvecklades i Frankrike under 1200- och 1300-talen. Sin förnämsta utbildning fick M. i Nederländerna på 1400-t. Mot 1600-t: s slut infördes i M. instrumentalackompanjemang. Mothersill [m£edh’8esill], ett bedövande medel, som användes mot sjösjuka och som består av kloreton.