Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mustafa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har ett flertal museer och berömda
konstsamlingar. Inom målarkonsten i
Tyskland intager M. en ledande
ställning och är berömt för sin
konstindustri. Bland M:s övriga industri
märkes särskilt bryggerirörelsen
(bayerskt öl).
Munchha’usen, Iv. H. F. v., 1720—97,
tysk baron, känd för sina humoristiskt
skrytsamma jakt- och krigshistorier
(Munckhausiader). De ha utgått i
flera upplagor.
Myndighetsålder. Både män och
kvinnor bliva numera myndiga vid
fyllda 21 år.
Myndling, se Förmynderskap.
Mynheer [mejnhe’r], holl., min
herre, vanligt tilltalsord i Holland.
MUn’ster, ty., domkyrka, katedral.
Miinster, stad i n. Westfalen,
Tyskland. 105,000 inv. Viktig
järnvägsknut och livlig industristad. I M.
finnas flera sedan medeltiden
bevarade byggnader, bland vilka märkas
det på 1300-t. uppförda rådhuset, där
westfaliska freden 14 okt. 1648
undertecknades.
Mynta, arter av släktet Mentha,
tillhörande familj Labiatse. De ha
fyrflikiga, röda till violetta blommor. Flera
arter odlas t. ex. Pepparmynta
(M. piperita), från vilken erhålles
pep-parmyntsolja, vilken användes som
smakmedel i medicin, munvatten,
karameller etc. Även Krus mynta
(M. crispa) har medicinsk användning.
Myntfot, den viktsmängd ädel
myntmetall, som enligt gällande lag skall
finnas i myntenheten. En svensk
krona motsvarar 1/im kg. rent guld. M.
i denna betydelse kallas även
myntstandard. M. användes även för att
ange den metall, av vilken
huvudmyntet präglas. IJttrycken
guldmyntfot och silvermyntfot beteckna alltså,
att liuvudmynten präglas av
respektive guld el. silver.
Myntkabinett, medalj- och
myntsamling, stående under statens
uppsikt. I Stockholm finnas Kungliga
M. och Riksbankens M.
Myntkonvention, överenskommelse
om gemensamt myntväsen. Jfr
Latinska myntunionen och Skandinaviska
myntunionen.
Mynt- och justeringsverket, ett
centralt ämbetsverk, som handhar
mynttillverkningen, inlöser skadat och nött
mynt, utväxlar skiljemynt, verkställer
probering och värdering av till
verket inlämnat guld och silver samt har
överinseendet över justeringsväsendet
i riket. Verkets chef benämnes
myntdirektör.
Myntsystem, sammanfattningen av
alla de i lag meddelade
bestämmelserna om myntfot och myntstandard,
om de olika valörer av huvudmynten,
som skola präglas, om myntens utse-
ende, myntmetallens sammansättning
(dess skrot och korn) samt
motsvarande bestämmelser rörande
skiljemynten o. dyl. De svenska
bestämmelserna om M. återfinnas i lagen den
30 maj 1873 om rikets mynt.
Myntverk, benämning på den
institution, vid vilken ett lands mynt
tillverkas.
Mlin’zer, T., omkring 1490—1525, tysk
folkledare, vilken under
reformationstiden uppträdde som målsman för en
kommunistisk-protestantisk åskådning.
M. organiserade bland annat ett
bondeuppror i Thyringen. Då detta
besegrades, blev M. tillfångatagen och
avrättad.
Myosi’n, ett äggviteämne,
huvudbeståndsdelen i musklerna.
Myr, företrädesvis i Norrland
bruklig beteckning för kärr och mossar.
Myrbaggar (Cleridce),
skalbaggfa-milj. Medelstora el. små, ofta brokigt
färgade. 1200 arter, därav 10
anträffade i Sverige.
Myria’d (grek. myria’s), egentligen
10,000; en oräknelig mängd.
Myrkottsläktet (Manis) tillhör
dägg-djursordningen myrkottdjur (Manidse).
M. ha kroppen täckt av stora, i
taktegellika rader ordnade fjäll. Tänder
saknas. Tungan är långt utsträckbar.
De tillbringa dagen i jordhålor. Om
natten söka de sin föda, bestående av
myror och termiter. Afrika och
Sydasien.
Myrlejonsländor (Myrmeleontidse)
bilda en familj bland nätvingarnas
ordning inom insekterna. Många
hundra arter, de flesta i tropikerna. I
vårt land två arter av släktet
Myr-meleon. Deras larver äro mest kända
under namn av myrlejon. Dessa ligga
i botten av trattlika fångstgropar i
torr sand med blott huvudet ovan
gropens botten. Råka myror komma i
gropen el. längs gropens kant,
sprättar larven skurar av sand mot dessa,
så att de glida ned i gropens botten,
där larven bemäktigar sig bytet.
Myrmalm, se Limo nit.
Myrmekologi’ är läran om myrorna.
Myror (Formicidse), familj,
tillhörande steklarna bland insekterna. Leva
i samhällen, som innehålla tre slags
individer hannar, honor och arbetare.
Hannar och honor äro vanligen
försedda med vingar, arbetarna, som äro
om-bildade honor, sakna alltid vingar.
Arbetarna förekomma i största antal.
De ha bättre utvecklad hjärna än
hannar och honor och visa en
utomordentlig förmåga att anpassa sina
handlingar efter omständigheternas krav.
De uträtta alla för samhället
nödvändiga sysslor, bygga och gräva,
anlägga vägar, skaffa föda, vårda
avkomman, transportera larver och
puppor vid flyttningar och sköta om för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
